utställning
Utställningen Stadens ansikten identifierar anonyma porträtt
Med hjälp av biografisk data och ansiktsigenkänning kopplas historiska porträttfotografier samman med forskning – och blir samtidigt en utställning på Stockholms stadsmuseeum.
Publicerad
Annons
I ”Stadens ansikten – Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880–1930” kommer historiska fotografiska porträtt att kopplas samman med historisk-biografiska data på sätt som bryter ny mark inom flera forskningsfält.
Syftet är att skapa nya möjligheter för att tillgängliggöra, berika, beforska och pedagogiskt förklara visuell kultur och sociala strukturer under en period av intensiv urbanisering.
Annons
Porträttsamlingen omfattar omkring 400 000 fotografier från olika ateljéer i Stockholm. Många porträtt har namn och ibland adresser bifogade. Samlingen är okänd för de flesta. Den är också skör och behöver både inventeras och vårdas. En mycket liten del av samlingen är digitaliserad.
Inom projektet inventeras och förtecknas hela porträttsamlingen så att den kan göras känd och sökbar för en bred allmänhet. Här finns foton med koppling till många nu levande svenskar. En del av dem var tidens kändisar från scener och skvallerkrönikor. Andra var helt vanliga stockholmare från alla samhällsklasser. Porträttfotografer användes ibland också för att fotografera misstänkta kriminella. Omkring 40 000 porträtt ska digitaliseras.
Samlingar från två ateljéer digitaliseras i sin helhet: Mimmi Gustafsson på Götgatan, 1890–1930, och Gösta och Ernest Florman på Regeringsgatan, 1871–1930. De kom från olika omständigheter och var verksamma i stadsdelar med olika karaktär och kundkrets. Därutöver väljs ett antal foton från varje porträttfotograf som finns representerad i samlingarna. Val sker utifrån mångfald för att göra rättvisa åt samlingarnas bredd.
Annons
De digitaliserade porträtten läggs ut på Digitala Stadsmuseet, och länkas därifrån till Rotemansarkivet. Rotemansarkivet täcker hela Stockholms stads geografiska område under aktuell tid. På så sätt kommer alla porträtt som har namn att kopplas till en biografi som kan följas bakåt och framåt i tid. Det skapar enorma möjligheter för både forskare, släktforskare och en bred allmänhet att hitta och knyta samman relevant information kring porträtten.
I projektet samverkar Stadsmuseet och Stadsarkivet med forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet. Projektet beräknas löpa över fem år. Det förvaltas av Stadsmuseet och leds av museets forskningschef Rebecka Lennartsson.
Utställningen Stadens ansikten visas 11 mars – 28 februari 2026 på Stadfsmuseet, Stockholm.
Om projektet Stadens ansikten
Arbetet bygger på nära samverkan mellan forskare och kulturarvsinstitutionernas experter. Projektet utförs av en forskare i historia specialiserad på stora befolkningsdatabaser och arkiv, en forskare i data- och systemvetenskap specialiserad på face recognition, text recognition och datalänkning samt forskare i etnologi, konstvetenskap och modevetenskap och bildarkivexperter från Stadsmuseet i Stockholm och Stockholms stadsarkiv.
Projektledare: Fil dr, docent Rebecka Lennartsson, Stadsmuseet i StockholmFil dr Mats Hayen, Stockholms stadsarkivFil dr, docent Anders Hast, Uppsala universitetFil dr, professor Klas Nyberg, Stockholms universitetFil dr Magnus Bremmer, Stockholms universitetFil dr, professor Anna Dahlgren, Stockholms universitetExpert på fotohistoria, Ann-Sofie Forsmark, Stockholms stadsarkivChef för samlingarna, Johanna Karlsson, Stockholms stadsmuseumExpert på Stockholms historiska kartor, Axel von Matern
Projektgrupp och referensgrupp
Projektgruppen är sammansatt av projektets forskare och experter samt representanter från anslutna kulturarvsinstitutioner. I projektets referensgrupp medverkar:
Professor Heiko Droste, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet.Docent Kurt Luther, Computer Science and History at Virginia Tech, Washington.Professor Solfrid Söderlind , Lunds universitet.Elisabeth Boogh, Stockholms länsmuseum.Eva Dahlman, fotohistorisk expert.
Berikade samlingar, tillgängliggjort material, nydanande former
Projektets övergripande syfte är att skapa nya möjligheter för att tillgängliggöra, berika, beforska och pedagogiskt förklara visuell kultur och sociala strukturer under en period av intensiv urbanisering. Sammanställningen av historiska fotografiska porträtt med historisk biografisk data av det här slaget är unik i sitt slag i världen och kommer bryta ny mark inom flera olika forskningsfält. Den teknik och de tillämpningar som detta projekt utmynnar i kommer att vara av mycket stor betydelse för andra kulturinstitutioner med liknande bestånd av porträttfotografi och/eller registerdata. Det kommer också att engagera företrädare för kulturarvssektorn i samarbete med utövande forskare inom flera olika discipliner och även pröva metoder för crowd sourcing av information rörande historiskt porträttfotografi och biografisk registerdata.
Att möjliggöra ökad samverkan med både civilsamhälle och akademi och tillvarata den kunskap som genereras vid användningen av arkivets och museets resurser är en central del i projektet. Detta stärker också arkivens och museernas roll som kunskapsuppbyggande institutioner, och ökar den digitala tillgången och användbarheten för allmänheten. Syftet är att öka värdet på den information som skapas genom interaktion mellan forskare, kulturarvsinstitutioner och allmänhet. Projektet redovisas i en antologi som kommer att finnas fritt digitalt tillgänglig, i vetenskapliga artiklar, en utställning och en konferens.
