Fotohistoria: Fotografins kvinnor – en bortglömd yrkesgrupp Allt sedan 1860-talet har kvinnliga fotografer tagit del i utvecklingen av den svenska fotonäringen. Under slutet av århundradet och en bit in på det nya seklet dominerade de branschen på många orter. De var verksamma som ateljéägare, fotografer, assistenter, retuschöser och biträden. Trots det hade de länge en undanskymd plats i den svenska fotohistorien. I dag är situationen annorlunda. Intresset för deras livsöden ökar och allt fler kvinnliga fotografer lyfts fram.
Fotohistoria: Lennart Nilsson – från press till vetenskap Lennart Nilsson blev Sveriges mest framgångsrike fotograf. Han behärskade de flesta av fotografins genrer och strävade alltid efter att ta ytterligare ett steg framåt – och ett till. Tekniskt briljant och med ett osvikligt estetiskt sinne vidgade han svensk fotografi. Oavsett ämnesområde övergav han aldrig sin journalistiska syn på bildberättande. Allt gick att omvandla till spännande skildringar av världen både omkring och inuti oss.
Fotohistoria: Med kameran på fjärran och sällsamma vägar Kameran öppnade nya världar under andra hälften av 1800-talet. Fotografin kom att spegla förhållanden långt bortom den egna vardagen – att se utan att ha varit där. Äventyrare och vetenskapsmän dokumenterade sällsamma ting i fjärran länder. I takt med att fotografin blev mer lätthanterlig ingick kameran i de flesta resenärers utrustning. Den svenska allmänheten fick också ta del av det egna landets mer avlägsna trakter och deras sevärdheter.
Fotohistoria: Kameror & svensk fotoindustri På sensommaren 1839 började världens första serietillverkade kamera att säljas i Paris. Den halvmeter stora apparaten blev startpunkt för en ny industri. Ledande tillverkare av kamerahus och lämpliga objektiv trädde snart fram i Europa och under större delen av 1800-talet var Sverige helt beroende av import. Runt sekelskiftet 1900 startade en svensk kameraindustri men med få undantag fick den aldrig någon större omfattning.
Fotohistoria: De flygande fotograferna Under första världskriget utvecklades flyget till en egen vapengren. Flygplanen användes bland annat för fotografiska spaningsuppdrag. Sista krigsåret 1918 började det svenska Flygkompaniet, Flygvapnets föregångare, att leta efter fotokunniga värnpliktiga. Grunden lades till rikets militära flygfotografering. Snart spreds flygfotot också till andra områden i samhället.
Fotohistoria: Luftseglarna och världen från ovan På eftermiddagen den 18 oktober 1863 lyfte den nära tjugo våningar höga ballongen »Le Géant« från Marsfältet i Paris. Andlöst följde folkmassan ballongens färd bort mot horisonten. Nackar böjdes, kikare togs fram. Ombord fanns journalisten och fotografen Nadar med sällskap. Han hade med sig sin kamerautrustning och i gondolens nedre del fanns ett utrymme för fotoarbete, världens första luftburna mörkrum.
Fotohantverk från förr – på Tekniska museet I en serie artiklar kommer vi i Kamera & Bild att fördjupa oss i fotohistoria, med hjälp av Tekniska museet. Men först gör vi ett besök i deras magasin och arkiv där det finns 3000 fotoföremål och 800 000 fotografier.»Man kan säga att det här är Sveriges fotografiska museum, här finns både utrustning och utrustningens resultat«, säger fotohistoriker Björn Axel Johansson.
Svensk fotografi under 175 år på Tekniska museet I Tekniska museets bok "Att se världen – svensk fotografi under 175 år" går det att läsa om fototeknikens utveckling. Dessutom visas just nu utställningen som baseras på utvalda delar från boken.
