Panasonic Lumix GH2 tar fourthirds till nya höjder

Regeln om att fler pixlar innebär högre brus är sedan länge satt ur spel. Nya generationer sensorer gör det möjligt att sänka bruset och höja upplösningen samtidigt. Vi har sett det hos Canon, Nikon, Sony och Pentax – nu kommer också Panasonic med en nya sensorgeneration som ger tydliga förbättringar.

För nästan ett år sedan kom rykten om Panasonic G2 och GH2 som i grunden var riktiga. Det sades att GH2 skulle få en ny sensor med global slutare, det vill säga en sensor som läser av hela bilden på en gång och inte i pixelrad för pixelrad vilket kan ge upphov till »Rolling shutter«-effekt. Detta kan man se med vissa kameror som att motivet blir snett och taggigt under panonerering eftersom motivet hinner förflytta sig innan hela bilden var avläst.

Snacket om en global slutare visade sig inte vara helt riktigt, men »Rolling shutter«-effekten är drastiskt dämpad tack vare en snabbare utläsning av sensorn. Trots fler pixlar.

Bättre filmfunktion

Den snabbare sensorn har flera andra positiva effekter. Filmfunktionen kan nu filma progressivt (hela bildrutor) med 50 eller 60 bilder per sekund mot 25 respektive 30 bilder/s hos föregångaren GH1 där filmen sedan gjordes om till 50i eller 60i, alltså »interlaced« (en teknik där ena bildhalvan byts åt gången).

Tyvärr kan inte GH2 spara ner bilder i 50p eller 60p på grund av begränsningar i standarden för AVCHD-standarden. Troligen kan det gå att spara i 50/60p om man använder en extern lagringsenhet, men då är vi inne på proffsprylar.

Den nya sensorn ger ändå bättre filmkvalitet än tidigare. Vi kan se att 1080i-filmerna blir något mer detaljerade och skarpa än med Canon EOS 60D och Nikon D7000. Ännu mer imponerande blir det i 720p där Panasonic fått till en riktigt skarp och bra nedskalning. Bilden blir tydigt »krispigare« än med motsvarande Canon och Nikon.

Till skillnad mot GH1 har GH2 också ett renodlat 24p-läge för de som vill göra med biofilm-lika inspelningar. Det finns ett särskilt läge kallat »Cinema-mode« som ska ge mer nyansrika filmbilder likt analog film. Då ökas datamängden från 17 till 23 Mb/s.

Snabbare autofokus

Eftersom Panasonics systemkameror saknar spegel och optiskt sökare finns ingen fasdetekterande autofokusmodul som på konventionella kameror. Det innebär att objektivet fokusera förbi skärpeläget för att sensorns ska kunna mäta när kontrasten är som högst i motivet och därmed skärpan rätt inställd. Denna process har tidigare tagit sin tid, men Panasonic har alltid varit mästare på att göra snabba upp fokuseringen.

Den nya snabbare sensorn gör autofokusen ännu ett rejält steg snabbare och allt som oftast kan autofokusen beskrivas som blixtrande snabb. Att den är just så snabb är en förutsättning för att kunna följa rörliga motiv. Sportfotografering är en sann utmaning för den här typen av kameror, men under testperioden tvekade jag ändå inte att ta med kameran på en endurotävling. Lika snabb som min Canon EOS 1D mark IV är naturligtvis inte Panasonic GH2, men den fokuserar förvånadsvärt snabbt även om motiven rör på sig. För normal familjefotografering bör det inte vara några större problem att sätta skärpan även om motiven rör på sig.

Sensorn gör också att bildvisningen i den elektroniska sökaren snabbas upp. Jag provade att panorera motorcyklar och då krävs det att kameran snabbt återgår till att visa det rörliga motivet för att man ska kunna följa rörelserna. Det var inte problem att lyckas med detta även om man får en viss eftersläpande känsla. Panasonic har också gjort sökarbilden knappt märkbart större genom att utöka antalet bildpunkter.

Pekskärm underlättar

Till det yttre är Panasonic GH2 mycket lik lillebror G2. Det är främst stereomikrofonen på blixten som skiljer. GH2 har också fått pekskärmen från G2. Det går fortfarande att hantera GH2 på samma sätt med rattar och knappar som GH1-fotografen är van vid, men vissa inställningar i rullgardinsmenyer och liknande går snabbare med pekskärmen.

Det går också att peka på skärmen var man vill sätta skärpan och det går till och med att trycka av genom att peka på skärmen.

Den rörliga skärmen är en stor tillgång vid filmning och har bidragit till att professionella videofotografer fattat tycke för Panasonics systemkameror.

Bättre bildkvalitet

Som vi redan antytt ger den nya sensorn både högre upplösning och bättre brusegenskaper (och därmed större dynamiskt omfång). Panasonic har vågat höga max-ISO från 3 200 till hela 12 800, men detta återspeglar inte förbättringen utan är ett utslag av marknadshetsen.

Vi uppskattar att brusegenskaperna har blivit två steg bättre än hos tidigare Panasonic-modeller. Det är verkligen synd att Panasonic inte stoppat in den här sensorn i nya GF2.

Eftersom alla tillverkare jobbar hårt med att optimera bildkvaliteten ger skillnaderna i sensorstorlek alltjämt skillnad i bildkvalitet. Panasonic GH2 är knappt 2 steg sämre i brusprestanda än de bästa kamerorna med APS-C-sensorerna.

Slutsats

Panasonic GH2 gör mico-fourthirds-formatet allt mer attraktivt och användbart. Trots 10 gångers zoomobjektiv av hög klass är kameran med objektiv mindre än många vanliga systemkameror med 18-55-zoom. Med 14-140-zoomen blir GH2 också en professionell videokamera som kan mäta sig med betydligt dyrare kombinationer.

Först när sensorn når ner till en kommande G3:a lär vi få ser några större försäljningsvolymer, men för alla som uppskattar kompakt högkompetens eller prioriterar video är Panasonic GH2 ett måste att titta närmare på.

Så satte vi betyget

Bildkvalitet 8

Drygt ett steg bättre brus än andra fourthirdskameror. Superskarp filmkvalitet.

Byggkvalitet 8

Känns rejäl trots litet format. 14-140-objektivet är en pärla.

Ergonomi och logik 7

Litet blir pilligt, men pekskärmen underlättar både för ergonomi och logik.

Mångsidighet 8

Mindre brus, pekskärm, snabbare sensor, mindre blackout i sökaren och hög filmkvalitet mm gör GH2 mer mångsidig än GH1.

Valuta för pengarna 6

GH2 är toppmodellen attraktiv hos filmare. Kamerahuset är aningen högt prissatt, men med 14-140-zoomen blir det en mer prisvärd kombination.