https://www.kamerabild.se/tester/kameror/test-canon-eos-1d-x-mark-iii-oslagbar-multiprestanda
547674
Kameror
falskt
Kamera & Bild testar

Test: Canon EOS 1D X Mark III – Oslagbar multiprestanda

[{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/eos-1dx_mark_iii_desingcut1_bk.jpg?itok=_WOOFht1', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/eos-1dx_mark_iii_desingcut1_bk.jpg?itok=_WOOFht1', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/eos-1dx_mark_iii_desingcut1_bk.jpg', w: 2000, h: 1333, title: ' ' },]

Totalbetyg

Canons nya 1D X Mark III – ersättare till den nu fyra år gamla föregångaren Mark II – visar att Canon kan om de verkligen vill. Canon EOS 1D X Mark III är nämligen ruskigt bra både när det gäller autofokus, stillbild, video och det professionella arbetsflödet – man kanske samtidigt också markerar slutpunkten för en spegelvippande era.

Jag kan skriva det redan nu: det finns ingen möjlighet att jag hinner gå igenom alla delar hos denna kompetenta kamera, så jag väljer att ta upp det viktigaste, och med några insikter om förändringar mot den nu fyra år gamla föregångaren 1D X Mark II. Men för att direkt summera – ja, den är bättre, ja, den är snabbare, den är grymmare och den kan hjälpa dig att sätta fokus på fler bilder – och nej, den är inte tyngre.

Extra roligt med denna kamera är att Canon faktiskt satsat för att skapa en kamera som är ruskigt bra på mycket. Möjligen markerar den slutklämmen för ett 20-årigt spegelroterande inom den digitala proffskategorin, eftersom det nu antagligen blir svårt att uppnå prisvärda utvecklingskostnader för att öka hastigheten i form av seriebildstagning med »den gamla DSLR-tekniken«. Samtidigt har användare av proffshus också förklarat att den digitala sökaren har en rad nackdelar som måste lösas innan tekniken kan användas för rätt målgrupp – den laggfria sökarbild som sportfotograferna behöver.

 

 

Samma design, flera förbättringar

Därför valde Canon att lyssna på sina användare och behålla den optiska sökaren (minst) en iteration till, där 1D X Mark III innehåller det bästa från DSLR-världen och några fina delar från det spegellösa. Största skillnaden mot Mark II är att Mark III har fasdetekterande AF-punkter på sin nya 20,1 megapixelsensor, vilket underlättar avsevärt vid fotografering i liveview. Dessutom har Canon pressat upp hastigheten i hela systemet, på flera fronter, vilket bidrar till små uppdateringar inom flera delar – till en helhet som skapar en multiprestanda som heter duga.

Designmässigt är det inte några direkta förändringar, det mesta känner vi igen från Mark II, med härliga reglage och genomtänkt placering av knappar. Nytt är däremot tekniken bakom AF-ON-knappen, som nu fungerar som en sorts track-pad för AF-punkten eller AF-arean, beroende på hur du rör tummen över den. Funktionen är en vinnare, och gör det mycket lättare att hitta en initial AF-punkt snabbt, och dessutom går det att ställa in känsligheten i fem olika lägen. Det krävs lite övning i början. Jag gillar i alla fall funktionen.

 

 

Autofokusen en stor grej

Med den hybridautofokus som finns i Mark III kan man säga att det är två lägen, beroende lite på vad man fotograferar: dels den klassiska »vanliga« sökaranvändningen som ju är det som de flesta kommer att använda, med en seriebildstagning på upp till 16 bilder per sekund med följande autofokus. Hos Mark II var denna 14 bilder per sekund. Här har vi en helt ny AF-modul som gör djupare analyser av bilden för att snabbare kunna avgöra vad du egentligen vill fortsätta fokusera på, samtidigt som vi har 191 AF-punkter där 155 av dessa är korslagda. 

Det finns en hel del till att säga om denna, bara manualen med information om autofokusen är enorm. I den optiska sökaren finns möjlighet till ansikts- och kroppsigenkänning (men inte ögonfokusering), vilket gör att när jag fokuserar på en bandyspelare kan både hitta spelaren och hålla fokus på just denna, av sig själv. Och det fungerar imponerande bra, faktiskt otroligt bra. Det finns dessutom en del case-inställningar att göra för att skräddarsy släpptider och hantering av för- och bakgrundsobjekt under fokusering, men häftigt nog så lyckas auto-läget bra från början – trots en drös spelare i samma kläder på planen. Dessutom är autofokusen extremt snabb på att hänga med vid panoreringar, samt att snappa upp en spelare igen om objektet man följar förloras en kort stund.

»Auto selection area« utnyttjar automatiken och ytan tilll max i sidled, men det går också använda zoner (mindre områden) eller specifika AF-punkter (för mer exakthet). Bra i detta är alltså även att auto-läget ändå är tillräckligt smart, samtidigt som hela AF-paktet och allt vad det innebär, har blivit mycket lättare att hantera utan att man behöver vara en ingenjör.

 

Foto: Calle Rosenqvist
Grym autofokus. Det viktigast för sportfotografer är att fokus sitter – och det lyckas 1D X Mark III ruskigt bra med. Följande AF fungerar härligt bra, samtidigt som den är snabb och kan skilja på objekt i olika lager på ett bra sätt. AF-modulen identifierar också motiv bättre än hos Mark II. 1/2000 s, f/2,8, ISO 1000 med EF 70–200mm/2,8L IS III USM

 

För övrigt så klarar kamerans buffert stora mängder bilder i serie. I vanligt råformat i serie med 14 bilder per sekund när jag använder det medföljande Sandisk Extreme Pro CFexpress som skriver i 800 MB/s, verkar det inte finnas någon ände innan bufferten gör så att seriebildstagnignen börjar hacka – detta på ISO 100. Vilket ISO man fotograferar på spelar nämligen roll – högre ISO ger större bildfiler i råformat, som i sin tur påverkar seriebildstagningen. Som exempel kunde jag ta runt 343 bilder i ISO 6400, som blir runt 17 MB styck – eller runt 155 bilder i serie i 20 bps. Samma sorts bild i ISO 100 blir runt 8 MB. Notera däremot att detta antagligen också kan skilja sig mellan olika minneskortshastigheter, på samma vis som bps och ISO.

Canons egna råformat C-Raw som kastar viss information ger däremot långt fler bilder, men har då också mycket mindre filstorlekar än det vanliga råformatet.

20 bilder per sekund

Det andra läget som jag nämnde, är alltså när man använder liveview-läget för att fotografera. Fördelen här är att kameran då kan mata på i hela 20 bilder per sekund med följande autofokus. Även om det är svårt att fotografera sport på detta vis så kan andra fotografer, exempelvis djurfotografer, använda sig av funktionen för att få en ergonomiskt bättre hållning om man brukar ligga på backen. Det kan då helt enkelt lättare att fotografera på detta vis.

För autofokusen innebär det att det bara är att trycka på någon av de 3869 AF-punkterna (alltså nära på var som helst på skärmen utom de fem procenten åt vardera horisontellt håll) för att initiera en följande autofokus och fotografera. Dessutom hittar kameran, om man så ställt in, automatiskt ansikten som den fokuserar på – tillsammans med en fungerande ögon-AF som kickar in när ett öga i ansiktet är tillräckligt stort. Hittas två ögon går det också att snabbt växla mellan dessa med joysticken.

Att autofokusen är så exakt och lättanvänd öppnar helt klart upp till stora fördelar för den som vill ha möjlighet till både och – alltså både denna »spegellösa teknik« som nu är både snabb och implementerat i ett fullstort DSLR-hus, samtidigt som man kan fotografera med den optiska sökaren precis som vanligt i klassisk anda.

I det stora hela är jag imponerad över hur kameran presterar rent autofokusmässigt, och dessutom att den sätter bildernas fokus även i svagt ljud. Det är detta som är det viktigaste för en pressfotograf – och Canon har verkligen fått till det bra.

 

 

Förbättrad video

Ungefär på samma vis som vid fotografering med liveview fungerar det att filma. Egenskaperna är desamma för fokuseringsmöjligheterna med »Dual Pixel AF« i 4K- och RAW-läge i full sensorbredd (översamplad 5,5K (5472 x 2886) upp till 30p, eller i 60/50p i beskuret 4K-läge.

Dessutom kan video spelas in internt på minneskortet i 12-bitars RAW till en CRM-fil (Canon Cinema RAW Light), vilket också är första gången för en kamera som inte ingår i deras cinema-program, som då ger en bitrate till runt 2600 megabit. 

1D X Mark III använder C-Log (Canon Log Gamma), för inspelning i en 10-bitars 4:2:2 HEVC/H.265-fil för efterbehandling och grading. 1D X Mark III är den första kameran i EOS-1-serien som stöder Movie Digital IS som stabiliserar i 5 axlar. Funktionen går att slå på för allt utom i RAW eller 4K i 50/60p. Funktionen har två nivåer, där bildvinkeln beskärs olika. Stabiliseringen är riktigt grym och verkligen ett bra verktyg för den som inte tänker efterbehandla sin video.

Men det är så klart en stor nackdel att vare sig den digitala bildstabiliseringen eller den annars så grymma autofokusen (förutom vid beskuret DCI 4K-läge i 50/60p) fungerar – det skulle vara riktigt användbart.

Videofunktionerna är i alla fall många, genomtänkta och lätt att använda, men det gäller att du tänker till om du ska ge dig in i att filma råformat – minneskortet fylls snabbt och det krävs en hyggligt snabb dator för efterbehandlingen, även om det går att spara ned så kallade »proxies« direkt på minneskortet för enklare hantering i postproduktion.

Vi ser alltså en hel del förbättringar mot föregångaren 1D X Mark II, och helt klart är att Canon satsat på videofuktionerna mer än tidigare, för att integrera dessa i den multimediamaskin som 1D X Mark III nu blivit. Bra gjort, Canon.

 

Foto: Calle Rosenqvist
Grymt bra JPG. Att få riktigt fina JPG-bilder direkt ur kameran är värt mycket. Och 1D X Mark III gör det superbra. 1/320 s, f/3,2, ISO 100

 

Bildkvalitet

Precis som väntat så ger Canon EOS 1D X Mark III imponerande bilder. Canon har arbetat på ISO-prestandan, och då givetvis också lagt ned möda på att få till bilderna bra i det spann där det verkligen behövs, alltså runt 3200–6400 ISO. Brushanteringen är förbättrad mot Mark II, med bland annat renare bilder i JPG samtidigt som skärpan fortfarande finns kvar.

Vi upplever det dynamiska omfånget ungefär som hos föregångaren Mark II, vilket alltså är bra, och som i sin turinnebär möjligheter att ljusa upp underexponerade bilder i råformat men samtidigt låta dig som fotograf ha hyfsad kontroll över det brus som då tillkommer. Canon har helt enkelt arbetat på bruset på både på RAW- och JPG-nivå hos Mark III.

Mark III har också ett nytt lågpassfilter för att hindra moaré, genom att arbeta i fyra olika riktningar, horisontellt, vertikalt och de två diagonala riktningarna däremellan. Det hela innebär en finjustering av skärpan, och bildena är också mycket riktigt skarpa och fina, och samma sak gäller även video – om man har tid och kunskap kan man verkligen skapa riktigt bra rörligt material med denna kamera.

Värt att nämna är också att Mark III stödjer HEIF-formatet för bildfiler som tar mindre plats än JPG men håller högre bildkvalitet, samt kan användas för att visas på HDR-kompatibla monitorer för att återhämta bildinformation i högdagrarna.

 

Canon EOS 1D X Mark III

Typ

System

Cirkapris

87 000 kronor

Sensor

36 x 24 mm

Upplösning

20 megapixel(5472 x 3648)

ISO

100–204 800

Skärm

3,2 tum (2 100 000 bildpunkter), fast pekskärm

Serietagning

Ca 20 bilder/s med uppfälld spegel, annars 16 bilder/s

Filmning

5,5K/60p raw,DCI och UHD med 10 bit log-format

Minneskort

2 st CFexpress 1.0 typ B

Inbyggd blixt

Nej

Hörlursuttag

Ja

Mikrofoningång

Ja

GPS

Ja

Wifi

Ja

Mått& Vikt

158 x 168 x 83 mm,1440 gram

 

Slutsats

Smarta förbättringar, snabbare och bättre autofokus, ökad tillförlitlighet och snabbare på flera plan, både när det gäller bildhantering, seriebildstagning, följande autofokus och filmegenskaper – ja, Canon har faktiskt lyckats mycket väl med finslipa detaljerna för sin flaggskeppsserie med 1D X Mark III. Det känns lite som att de som är potentiella användare av kameran »får någonting« som är bättre för just dem. Och det är bra tänkt.

Ungefär så löd också slutsatsen när vi jämförde 1D X Mark II med 1D X, vilket innebär att det finns en del saker som har en viss relevans för att uppgradera från 1D X Mark II. Det är svårt att inte imponera över all teknik som Canon tryckt in i kamerahuset, samtidigt som de minskat vikten med 90 gram, ökat batteritiden (batteriet är samma som hos 1D X Mark II, LP-E19) och förbättrat flera delar ned till minsta krets, processor och algoritm.

Som ni förstår så är detta bara att skrapa på ytan på en kamera som denna, då ytterligare tekniker är inbyggd wifi och bluetooth BLE, en nu förenklad nätverkskonfigurering, upplysta knappar, och mycket, mycket mer.

Canon EOS 1D X Mark III är arbetshästen som håller, som är genomtänkt, som är proffsig, som levererar och som erbjuder många smarta moment för många yrkesverksamma fotografer som behöver snabbheten och där skärpan måste sitta.

Däremot får vi se Canons framtida planer när det gäller just 1D-serien – är detta den sista spegelreflexen i Canons proffssegment, eller blir det ännu en runda med 18 bilder per sekund och en helt nyutvecklad spegelmekanism ännu en gång 2024? Antagligen inte – men det vet bara Canon. 

 

Betyg

Handhavande: 87

Snabbhet: 99

Byggkvalitet: 83

Mångsidighet: 90

Funktioner: 78

 

TOTALT: 93

gr:rror validating access token: Sessi