Test: Casio Exilim Hi-Zoom EX-H15

Casio H15 känns mittemellan. Kamerahuset är varken exklusivt, solitt eller plastigt. Knapparna på baksidan är distinkta och kamerahuset ger en hyfsat rejäl känsla (metallchassit kombineras med en mindre kraftfull plastfinish). Tyvärr dras intrycket ner på en viktig punkt – avtryckaren är odistinkt.

Funktionerna är många, men alla är kanske inte så användbara. »Multirörelsebild« kan fånga en snowboardåkares luftfärd med flera exponeringar i samma bild, men det kräver helst stativ. Det är en krävande ihopmontering av flera bilder som görs och därför blir upplösingen bara tre megapixel.

Sminkfunktionen känns lite onödig. Kameran smetar ut ansiktstoner och ljusar upp skuggor. Det krävs ett noggrant val av de tretton styrkorna för att hitta ett läge där resultatet inte blir alltför onaturligt. Efter varje bild så tar kameran en god stund på sig för att behandla bilden.

Det finns också två effektfilter som kallas konstnärliga, oljemålning eller krita. Det senare innebär att kameran lägger på en massa streck över bilden. Oljemålning betyder mjukare streck.

»Autopremium« är en funktion som både nås via knappen »Best Shot« och via en separat knapp på ovansidan. Autopremium är ett automatiskt läge som känner av vilken typ av motiv det är och anpassar inställningarna efter det. De flesta tillverkare har en liknande funktion och det är på sina håll riktigt praktiskt.

Utöver dessa mer eller mindre nyttiga finesser har Casio H15 en del intressanta färdigheter. Den separata filmknappen är en sådan. Knappen både startar och stoppar videoinspelning som är möjlig upp till HD-format (1 280x720 pixlar). Det stora zoomomfånget på motsvarande 24 millimeter upp till 244 bidrar till allsidigheten liksom bildstabiliseringen.

För semesterresande kan det vara värt att påpeka att Casio petat in ett långlivat batteri i kameran –

1 000 bilder på en laddning ska den klara.

Värt att påpeka är också att H15, liksom många av dagens kompaktkameror från Casio, är snabb i såväl uppstart som avtryck. Om det nu inte var för den odistinkta avtryckaren så …

Bilderna har låg distorsion, troligen tack vare mjukvarukorrigering. Det innebär att raka linjer inte blir böjda.

Medan mittskärpan är bra är kantskärpan okej i vidvinkelläget. I teleläget faller skärpan i kanterna på grund av färgbrytningsfel.