https://www.kamerabild.se/tester/kameror/test-panasonic-lumix-s1r-proffsig-kung-utan-spegel
546639
Kameror
Kamera & Bild testar

TEST: Panasonic Lumix S1R – Proffsig kung utan spegel

Totalbetyg

Totalbetyg: 91
Stor, större, störst. Panasonic Lumix S1R är den absolut största och tyngsta spegellösa fullformatskameran vi testat. Men är det en bra egenskap? Kanske. Men i detta fall är det bäst – och det är också därför som S1R är en riktig vinnare när det gäller att flörta med proffs- och yrkesfotografer. Vi är imponerade!

Det spegellösa fullformatskriget fortsätter i kamerabranschen. Alla utom Fujifilm är med och fajtas, och vem som går vinnande ur kampen återstår att se. Men med en hel allians i ryggen – Panasonic, Leica och Sigma – har de en stor fördel med sin gemensamma L-bajonett som öppnar upp för fler val hos sina användare.

Våra första intryck av S1R var mycket positiva, mycket beroende på upplägget på hela kameran, tillsammans med den teknik som vi hittar där innanför. Nu har vi hårdtestat kameran och vet hur den presterar, och kan bara konstatera att våra första intryck växt sig ännu starkare, och att Panasonic verkligen bekräftat att de satsar stenhårt på detta segment. 

Upplösningen hos S1R – den högupplösta av de två S1-kamerorna – ligger på 47,3 megapixel mot S1:s 24,2. Det är också S1R-kameran som är är riktad mot stillbildsfotograferna medan S1 är riktad mot videofilmaren, med utökade funktioner för just detta. I övrigt ser S1 och S1R likadana ut på utsidan.

Foto: Calle Rosenqvist
S1R ger riktigt bra bildkvalitet.

Men vad är det då som gör S1R så bra? Det är totalt sett många komponenter som skapar »en bra kamera«, och Panasonic har lyckats prestera bra på varje del. Men vi börjar med det mest uppenbara – storleken och tyngden – som inte är det vi är vana vid hos just spegellösa kameror.

Batterigrappet BG-S1R.

Grattis till grym design

Bland de stora kameratillverkarna har så klart alla tänkt till både en och tio gånger innan de bestämt ett visst utseende och en viss design för sina kameror. Bland proffssegmentet har iterationerna gång på gång skapat förfiningar och förbättringar, främst bland sådant som har med arbetsflöde och handhavande att göra. Lyckas man inte med det så blir det också svårt att sälja in sig hos de fotografer som behöver ett arbetsredskap snarare än en dyr och snygg pryl i kamerahyllan.

Panasonic har alltid legat bra till när det gäller ergonomin hos sina kameror, men här har de möjligen tagit det hela ett steg längre upp på skalan – i varje fall bland det spegellösa segmentet. 

Kamerahusen i S1 och S1R är skapade av en magnesiumlegering.

Kamerahuset är tillverkat i en hållbar magnesiumlegering, och alla delar av kameran känns också mycket proffsiga och hållbara och är också vädertätade för att tåla lite mer, precis som specifikationen för slutaren som ska klara 400 000 cykler. Greppet är väl utarbetat, och storlek och avstånd till knappar och reglage är helt rätt tilltagna med hänsyn till att kunna hantera tunga objektiv och samtidigt få rätt ergonomi – även med handskar. Knapparnas placering påminner lite lätt om Lumix G9, Panasonics tidigare flaggskepp för stillbildsfotografen. Men utvecklingen har gått framåt även här, och imponerande är hur bra de faktiskt fått till det. Principen med att »det viktiga sker på grepp-sidan« kvarstår, vilket innebär att man i det närmaste når allt man behöver med kamerans högerhand. Inspelningsknappen för film har fått en smart placering – kanske den smartaste någonsin på en liknande kamera – till höger om sökaren. Tillgänglig, men inte i vägen. Dessutom fungerar snabbreglaget för AF-inställningen mycket bra, liksom menyhanteringen som snabbt nås genom knappen i snurrhjulet, eller »multiväljaren«. 

En bra proffsdetalj är låsfunktionen för reglage och inställningar som går att slå på och av på kamerans vänstersida, och vars funktion även går att ställa in i kameran – vilka delar som ska låsas och inte. Och en av de bästa grejerna är att i det närmaste alla knappar och reglage går att ställa in för sin funktion, på ett eller annat vis. Proffsigt – precis som möjligheten att få upplysta knappar när man aktiverar den övre skärmen!

De enda saker som jag inte blir helt såld på är dels tumreglaget för ändring av bländaren, som på S1R inte är infälld som pekfingerreglaget för slutartid. Anledningen är att ett infällt gummerat kugghjul ger bättre feedback vid justering, och kan vara trögare, än en metallcylinder med räfflor. Det andra är  multiväljarens hjul, den och knapptryckningarna på den i de olika riktningarna känns inte lika kvalitativt som övriga reglage.

Panasonic vågar ta i både gällande storlek och vikt (dryga kilot), och det är också det som ger kameran dess fina ergonomi, vilket är en av de viktiga faktorerna hos en kamera ämnad för ett proffs.

Foto: Calle Rosenqvist
Ögonfokus. Med kamerans ögon-AF kan man snabbt få ett öga i skärpa. Genom att trycka på joysticken går det att växla mellan vilket öga som kameran ska hålla i fokus. Funktionen är riktigt snabb, och gör sitt jobb mycket bra – som här i en studiofotografering. 1/250 S • F/4 • ISO 100 med blixt

Autofokusen gör sitt jobb

Proffs är vana vid att allt bara fungerar. Så även när det gäller autofokusen, som helt enkelt måste sitta när fotografen säger åt den att fokusera på något. Man kan säga att det till stor del fungerar mycket bra med Panasonic S1R. Att det inte är helt klockrent är för att den helt enkelt inte är exakt lika snabb och säker som dagens bästa klassiska DSLR-kameror – även om det inte är långt dit. Med detta sagt innebär det inte att autofokusen är dålig på något sätt – tvärtom är den med bland de snabbaste och mest effektiva jag upplevt hos ett spegellöst system. 

Kameran använder sig av kontrastdetekterande autofokusering, vilket innebär att fokusen hela tiden söker rätt läge genom att pendla mellan att fokusera framför och bakom det som är tänkt att vara i fokus för att hitta rätt, till skillnad från fasdetekterande fokus som är snabbare och hittar rätt direkt.

Detta ger också en lustig effekt i läget då den kontinuerliga autofokusen arbetar, då skärpan i sökaren försämras något. Bilden blir alltså något suddigare än om du satt fokus en gång i AF-S-läget. Detta ger, innan man är van, en känsla av att man inte riktigt vet exakt var fokus faktiskt hamnat i slutändan, men när man väl tittar på resultatet så sitter skärpan klockrent.

Foto: Calle Rosenqvist
S1 och S1 har ögon-af, med möjlighet att växla mellan ögon och person.

De olika valmöjligheterna man har för autofokusen är också rejält utvecklade och det mesta går att ställa in efter hur man vill ha det. Vill man upp i hastigheten 9 bilder per sekund får man nöja sig med låst fokusering och exponering, medan man kan ta bilder med AF-C i objektföljande läge i 6 bilder per sekund. Hastigheten är helt okej ändå, och räcker för det mesta, men blir lite lågt vid fotografering av exempelvis sport.

När jag testar autofokusen på löpare så hänger den följande autofokusen med fint. Likaså hittar den personer och markerar dessa som rutor i sökaren, och även dessa följs träffsäkert. Relativt ofta hänger den med i svängarna och fixerar kvar på rätt objekt, vilket är riktigt bra jobbat. Samma sak gäller ansiktsigenkänningen, som är nästa steg i identifieringen. Då skapas en kvadrat runt ansiktet, och nästa steg är ögonigenkänningen som gör ett riktigt bra jobb. När man aktiverat denna funktion skapas ett hårkors på personens öga som ligger närmast kameran – och det går nu också enkelt att växla mellan ögonen genom att trycka in joysticken. Vill man byta en hel person måste man styra om fokusrutan till den andra personens box, något som inte är helt optimalt. Här hade man kunnat använt multihjulet istället.

Foto: Calle Rosenqvist
Autofokusen fungerar bra i de flesta situationer, även om vi upplevt fokusjagning i mycket ljussvaga situationer.

I svagt ljus sitter fokus fint med ljusstarka objektiv, och kameran klarar av att sätta fokus ned till -6 EV-steg. Med f/4 börjar det bli gränsfall för hur autofokusen presterar i ett rum med dämpad belysning, med fokusjagning till följd. Inte klockrent, men den manuella fokuseringen, med fokuspeaking och en inzoomad bild som en förstoring, ger möjligheten att direkt se bilden som den blir när du tar den, på skärmen eller i sökaren.

Dessutom ger S1R möjligheten att justera fokusringens utväxling på objektiven, så som linjär eller icke-linjär justering av vridningen, samt avståndet på själva vridningen genom fokusspannet. Riktigt bra, och en stor fördel för de som vill använda manuell fokusering.

Sökare & skärm – för proffset

En av de absolut häftigaste grejerna med S1R är sökaren. Upplösningen är på hela 5,76 miljoner bildpunkter och är inte bara den med högst upplösning vi testat hittills – det är även den bästa. Till detta kan vi lägga till att uppdateringsfrekvensen går att ställa in på 60 eller 120 bilder per sekund, vilket ger en mycket lugn och behaglig bild att titta på. Det är nu riktigt nära verkligheten, och med denna sökare är det inget snack om saken – Panasonic har verkligen lyckats med att övertyga användaren om att verkligheten går att digitalisera förvillande bra.

Dessutom finns en knapp vid sidan av sökaren för att ställa in grad av zoom, justerbar mellan 0,7x, 0,74x eller 0,78x. Perfekt för dig med glasögon.

En annan nämnvärd grej är att det går att justera AF-punkten genom att använda tummen på skärmen, samtidigt som man tittar genom sökaren. Detta blir rent användarmässigt lättare än att ge sig an joysticken, även om det också fungerar.

Pekskärmen på 3,2 tum med 2,1 miljoner bildpunkter är riktigt bra även den. På denna går det det att göra val och inställningar, men faktum är att S1R är så funktionsrik i sin knapphantering att detta går snabbare. Men för att göra justeringar och ställa in fokuspunkt är den mycket bra.

Här märker vi också att Panasonic valt att göra skärmen något hållbarare, eftersom den endast går att vinkla uppåt, nedåt och åt höger. En justerbar skärm är alltid en svag punkt, men hos S1R har Panasonic gjort den riktigt robust på bekostnad av antalet frihetsgrader.

Foto: Calle Rosenqvist
Här en bild tagen från 4K-film med S1R.

Kan sina videofunktioner

Panasonic Lumix S1R är först och främst skapat för stillbildsfotografen, och för filmaren finns S1-versionen med utökade funktioner för just video. Men detta hindrar så klart inte S1R från att vara riktigt genomtänkt och ändå prestera bra när det gäller just video. Video i 4K går att spela in i 60p i 8-bitars 4:2:0, i 150 megabit, eller full-HD i 60p med slowmotion-läge upp till 120 bilder per sekund. Dessutom finns flera olika lägen att välja mellan, så som att använda hela sensorn eller 1,5x och 2x beskuret läget. Även funktionerna för video är mycket bra, så som fokuspeaking, högdagervarning (zebra) och flera olika inställningsmöjligheter för autofokushastighet och bildstabiliseringen som arbetar både mellan kamerahus och objektiv, samt på elektroniskt vis. Bildstabiliseringen gör ett fantastiskt jobb i alla filmlägen, och det är enkelt att få till ett bra resultat med panoreringar och andra skakningar man kan tänkas råka ut för – liksom möjligheten att ställa om och mjukt skifta fokus via pekskärmen. Kameran stödjer även inspelning i Cinelike D/V och Like 709.

Det som egentligen saknas gällande video hos S1R hittar vi istället hos Lumix S1: möjligheten till 10-bitars 4:2:2-video via HDMI, eller även internt och med V-Log genom att köpa en upplåsningskod.

Detta innebär alltså att Lumix S1R är en grym kamera även för den som gillar att filma, även om den som främst sysslar med film möjligen vill välja S1-kameran.

Foto: Calle Rosenqvist
Snabbjobbad. Lumix S1R är en mycket snabbjobbad kamera som är lätt att arbeta med. Man kan snabbt ta upp den och fånga en bild, och responsen från kameran är snabb. Den följande autofokusen för objekt som rör sig fungerar också mycket bra. 1/250 S • F/4 • ISO 400 vid 200mm

Flera tekniker

Jag var inne lite på bildstabiliseringen som i S1R arbetar tillsammans med kamerahus och objektiv som har inbyggt stabilisering. Tillsammans ska de ge upp till sex stegs effekt, och helt klart är att bildstabiliseringen är riktigt imponerande. För video är den dessutom riktigt bra.

Till detta går det även att nämna att Panasonic lagt till en funktion för att visualisera hur skakningarna sker i kameran, något som gör att man kan försöka hålla kameran så stilla som möjligt och försöka ta bilden när läget är som stabilast.

Foto: Calle Rosenqvist
187 megapixel i original. Ursprungsfilen är 100 megabyte på bildfilen ovan, tagen av 8 exponeringar och sammansatt för högre upplösning.

Foto: Calle Rosenqvist
Del av bilden ovan på 187 megapixel.

Med det högupplösta läget som ger bilder i 187 megapixel i råformat kan man öka på skärpan ytterligare. Sammanlagt tas åtta bilder som lagras i en fil och går att framkalla genom Panasonics program »Silkypix«. I programmet går det att välja exportering i 200 procent, något som ger en högre upplösning, även om den upplevs uppskalad. Det går även att exportera den som en bild i standardupplösning, då med ökad skärpa.

En viktigare detalj för den som tänkt arbeta professionellt är att S1R har två minneskortsplatser, en för XQD och en för SD-kort av UHS-II-typ. Det är ju också en del dataskyffling som sker, så ett snabbt kort är ett måste. Exempelvis måste du ha ett XQD-kort som kan skriva snabbare än 80 MB/s om du ska filma i högsta kvalitet.

Ytterligare en smart sak är möjligheten att ladda kameran via USB-C, något som förenklar för laddning på resan. Exempelvis kan man använda en powerbank för syftet, men för att driva kameran direkt från den behövs en som klarar den höga belastningen.

Snabbheten i kameran är också en annan faktor, så som att bläddra bland bilder på ett snabbt minneskort. 

En annan sak som förenklar för användaren är det nu omarbetade och mycket förbättrade menysystemet som plötsligt enkelt går att hitta i. Dessutom kan man även nå egenvalda menyval genom en snabbmeny för sina inställningar. Bra!

Jag gillar även detaljen att det går att slå på information om vilken brännvidd man har, perfekt vid användning av zoomobjektiv.

Som synes så har S1R en hel uppsjö av detaljer, insställningar och funktioner, och detta är bara en bråkdel av de som faktiskt finns. Detta är helt klart en kamera som alla kommer att kunna utvecklas med.

Foto: Calle Rosenqvist
Bra JPG-bilder. Vi imponeras stort över hur Panasonic Lumix S1R mäter ljuset – och den dynamik som finns i bilderna direkt ur kameran. 1/125 S • F/4 • ISO 6400 vid 24mm

Bildkvalitet

Vi ser många likheter mellan de bilder som kommer ur Panasonic S1R och konkurrenterna Nikon Z7 och Sony A7R III samt D850. Och det är ett bra betyg, som ligger högst upp på skalan i kamerasegmentet med småbildssensorer och är något av det bästa som finns tillgängligt just nu. 

Kameran hanterar också brus och dynamiskt omfång ungefär likadant, och bilderna man får ur kameran ger ett fint utrymme för vidare redigering och en släng av den där härliga mellanformatskänslan – i synnerhet med 50mm f/1,4. Vi är imponerade – och det ger också ett bildkvalitetsbetyg därefter.

Film i 4K inspelad på hela sensorn är i klassisk Panasonic-anda bra, men det blir än bättre i de beskurna 1,5x- och 2,0x-lägena – ja, detaljåtergivningen är helt enkelt riktigt imponerande, direkt ur kameran.

Foto: Calle Rosenqvist
Handhållet på 200mm – inga problem för bildstabiliseringen hos S1R, trots skymningsljus.

Slutsats

Det Panasonic säger att de har gjort – tagit till sig av mängder med input från yrksesfotografer – för att skapa Lumix S1R – verkar stämma. 

Ergonomin är fantastisk, designen genomtänkt och handhavandet riktigt bra. Kamerahuset håller hög klass och är vädertätat för att stå emot de krav som sätts på en proffskamera som denna.

Med alla inställningar och möjligheter som finns för att ställa in både knappar och djupgående funktioner är S1R en avancerad pryl, och absolut något att växa i även för de professionella användarna.

Bildkvaliteten är grym, liksom alla möjligheter som ges i funktioner med HDR-bilder och möjligheten till bilder i 187 megapixel. Bilderna som S1R spottar ur sig är krispigt skarpa och håller mycket hög kvalitet.

För video gäller ungefär samma – bilderna i 4K blir riktigt skarpa och fina, med bra färgåtergivning och möjlighet till många olika inställningar. Ur materialet går det helt klart att skapa högkvalitativa filmer. Bildstabiliseringen är också den mycket bra, med många valmöjligheter.

Att inte vara liten och lätt visar sig alltså inte vara något problem när man riktar sig mot den professionella skaran användare. Tvärtom är det precis det som gör att denna kamera blir den just nu bästa spegellösa kameran med småbildssensor ämnat för den som verkligen behöver ett redskap som fungerar för professionell användning.

167315513313063_2449461811765077