Kamera & Bild testar

Test av Canon Eos 5D Mark III

Nära fyra år har gått sedan lanseringen av den populära Canon 5D Mark II. Nu är 5D Mark III här, som en ny modell på vägen mot förfining av 5D-familjen. Canon säger sig ha hittat balansen i 5D Mark III med sina 22 megapixlar, och visar samtidigt att många och små förändringar tillsammans kan ge en stor förbättring. Kamera & Bild har testat.

Ska du inte fotografera snabb sport så fungerar sex bilder per sekund bra. I alla fall för att få en fräsig bild av en serie bilder på denna katt. 1/200s, f/4, ISO 2 000

Kanske inte helt rätt objektiv för fågelfotografering – men väl ett bra test för att se hur Mark III:s autofokussystem klarar den följande autofokusen på små objekt som rör sig lite hur som helst. Och den klarar det bra.1/400, f/7,1, ISO 100

Likheterna mellan föregångaren Canon 5D Mark II och nya 5D Mark III är många, men ändå är olikheterna ännu fler. Upplösningen på fullformatssensorn är ungefär densamma med sina 22,3 megapixlar, en minimal ökning på bara 1,2 megapixel. Men känsligheten har ökat med två steg – spannet går nu mellan 100 – 25 600 ISO och är utökbart till 50 – 102 400 ISO. På 5D Mark II fick vi nöja oss med 50 – 25 600.

5D Mark II har länge varit en populär kamera för sina filmegenskaper, och många hoppas på att även efterföljaren fått förbättringar för film. 5D Mark II spelar in film i FULL-HD 1080p i 30, 25 eller 24 bilder per sekund i h.264 i formatet mov, med maxlängd på 29 minuter och 59 sekunder.

Kameran har också utrustats med två minneskortsfack, ett för SD-kort och ett för CF-kort. Också seriebildstagningen är förbättrad med sex bilder per sekund i stället för fyra hos Mark II, med möjlighet att ta upp till 18 råformatsbilder i serie.

På så vis blir användningsområdet hos Canon 5D Mark III rätt brett, eftersom du har en hyfsad fart blandad med en bra upplösning. Och när vi går in på detaljerna så ser vi att nya 5D egentligen är en helt ny kamera.

Som en förfinad Mark II

Till det yttre har det hänt en hel del, men i små portioner, vilket totalt sett innebär att 5D Mark III är mycket lik Mark II till utseendet. Vid en första snabbtitt är den nästan identisk – storleken har förblivit densamma, medan vikten har ökats med 140 gram.

Tittar vi närmare på designen ser vi att Canon valt att gå mot det rundare hållet, vilket är positivt. Med 5D Mark III ser vi nämligen mjukare och mer ergonomiska former, vilket framför allt avspeglar sig runt knappar och på det skönare och tajtare greppet. En riktigt bra detalj som är rätt liten men som gör stor skillnad, är att luckan för minneskortet nu är gummerad. Därmed försvinner en stor del av plastigheten på kanterna, vilket gör att kameran ligger både mjukare och bättre runt handflatan.

Knapparnas känsla är sig lik på många vis. Den största skillnaden här ligger i stället i några förändringar av placering. Bland annat har knappen för skärpedjupskontroll bytt sida på kamerans framsida, vilket känns något bättre. Mycket bättre känns förflyttningen av zoom-knappen till vänster baksida, vilket gör att man nu kan zooma med vänstertummen och byta bilder med snurrhjulet i ett snabbt tvåhandsgrepp. Uttänkt och smidigt. Tidigare rädsla för att av misstag byta programinställning är nu som bortblåst – en ny låsfunktion på reglaget måste tryckas ned samtidigt som man vrider runt, något som vi redan sett på Canon 60D.

Men det finns också helt nya funktioner. Ett av de absolut bästa tilläggen för den som har bråttom eller arbetar som fotograf, är möjligheten att nu betygsätta bilderna direkt i kameran med en speciell rate-knapp. Denna kan också fungera som den gamla vanliga skrivskyddsknappen om man vill. Helt suveränt. En nyhet är också den programmerbara funktionsknappen för pekfingret, vid avtryckaren. Med en enkel menyinställning kan du få den att göra det du vill. Den nya Q-knappen från 1D X finns även hos Mark iii, och gör att du snabbt får upp en skärmbild med kamerans status och inställningar.

Men i det stora hela förstår jag inte varför vi inte ser fler programmerbara funktionsknappar på 5D Mark III – varför exempelvis inte utnyttja den yta som finns där man har högerhandens fingerspetsar – som på 1D X? För en sådan funktionsfylld kamera som denna hade det bara vara positivt om man snabbt kunde nå fler inställningar.

En annan sak som jag hade hoppats på bättring av är AF-on-knappen för tummen. På 5D Mark II sitter den väldigt nära den utbuktning som finns för tummen, och på Mark III ser det likadant ut. Detta gör att man inte får ett rent, plant tryck, något som gör att man måste trycka lite extra. En placering något mer åt vänster hade räckt för att göra skillnad.

På- och avknappen har nu flyttats från baksidans nedre del till ovansidan, och det här är något som jag är lite kluven över. Nog för att det var svårt att slå på Mark ii med ett enhandsgrepp, men nu är det helt omöjligt.

Summerat så ser vi att det är ett stort antal små förbättringar som totalt bidrar till ett riktigt gediget bygge. Denna lilla förbättring på alla punkter ger en summa som är större än delarna tillsammans. Bara en sådan sak som att minneskortsluckan nu har fjädring ger ett mycket gedignare intryck.

 

    Sponsrad artikel från Nikon

    Senaste kommentarerna