Kamera & Bild testar

Test: Nikon D7500 – snabba förfiningar

Nikon hoppar direkt från D7200 till D7500 för att påvisa antalet förbättringar. Vi håller med: det är ett stort kliv både på pappret och i verkligheten. Den kanske största grejen hos D7500 är att den är riktigt snabb, både vid användning och fotografering.

För drygt ett år sedan testade vi Nikon D500, prestandakameran i DX-format skapad för semi-pro-segmentet och de riktiga entusiasterna. Det vi slogs av då var snabbhet, smidighet och ett arv av teknik från proffskameran Nikon D5.

Det roliga med Nikon D7500 är att det känns ungefär likadant, även om D7500 är tänkt att vara en lillebror till D500. Skillnaderna finns där, men faktum är att hoppet i modellnamn från föregångarens D7200 till dennas D7500 känns relevant – kameran är avancerad men inte för avancerad, vilket också är det som är tanken med hela dess existens.

APS-C-sensorn i DX-format på 20,9 megapixlar utan lågpassfilter och med samma ISO-omfång på upp till 1 640 000 ISO, samt film i 4K är några av likheterna mot DX-flaggskeppet D500. Samtidigt fotograferar den i 8 bilder per sekund – två fler än D7200 och två färre än D500. Autofokusmodulen är densamma som hos D7200.

Finfin ergonomi

Egentligen är inte ergonomin så mycket att orda om. Nikon har en utvecklad design som fungerar mycket bra, och över lag känns det som att hålla en D500 i handen. Det som egentligen skiljer är att D7500 saknar joystick på baksidan, något som är helt okej att leva utan eftersom skärmen är en pekskärm. Och att känslan är densamma som D500 på många plan är en bra grej. 

De på framsidan gömda funktionsknapparna Fn1 och Fn2 är riktigt bra att använda, och går att programmera till det man vill att de ska göra, vilket oftast är synonymt med lite proffsigare modeller. Knappar och reglage håller annars hög klass, har bra känsla och Nikons klassiska knapplacering på kamerahuset.

 

 

Många faktorer för snabbhet

Det som kanske överraskar mig något är att Nikon valt att ändå kasta in så mycket intressant teknik i en kamera som denna. Jag får lite vibbar av att Nikon satsat en hel del på att göra en smart kamera för en bred publik, och det var även det vi såg hos D500. 

Och det fungerar absolut, för den upplevs som en pigg, smart och snabb kamera. Med 8 bilder per sekund finns alla möjligheter att fånga snabb sport på bild, och det är även något som autofokusmodulen klarar av, något som jag återkommer till. Bufferten klarar av en hel drös okomprimerade bilder i råformat, och kamerans rapphet ligger inte bara i det tekniska, utan även hur den är att använda.

En annan sak som bidrar till snabbheten är i-knappen som ger snabb tillgång till en rad valda menyalternativ utan att behöva gräva ner sig i hela undermenysystemet. Dessutom finns nu möjligheten att välja separata bildstilar för film respektive stillbild, och inställningarna för bländare och slutare sparas för respektive inställning när man hoppar mellan film och stillbild. Det känns proffsigt, fungerar smidigt och är riktigt bra.

Är du en fotograf som har koll på alla inställningar och gillar att ställa in din kamera så är det inga problem. Men samtidigt är Nikon D7500 utrustad med ett autoläge på programvalsratten, samt ett auto-läge för bildstil, vilket gör att du helt enkelt kan fotografera utan att ha koll på expertinställningarna.

Autofokus

Autofokusen är ett arv från föregångaren Nikon D7200, med 51 AF-punkter och utspridd på samma yta, vilket alltså inte täcker ut i kanterna på bildytan. 15 av dessa AF-punkter är av korstyp, vilket innebär stabilare fokusering. För Nikon D500 är antalet punkter 153, varav 99 autofokuspunkter är av korstyp. Det är också detta som är en av de stora skillnaderna när det gäller att segmentera kamerorna.

 

Autofokusen följer med bra vid låsning på objekt vid snabba situationer, och det finns många inställningsmöjligheter i fokusen hos D7500. 1/1600 S, F/2,8, ISO 110

 

Men trots detta så hänger D7500 med. Vid fotografering av exempelvis beachvolleyboll har Nikon D7500 inga problem att hänga med. Med inställningen på 3d-fokus och låsning på ett objekt uppdaterar sig följningen snabbt och hänger med säkert när spelaren rör sig. Med 8 bilder per sekund är det heller inga problem för kameran att fånga det hela på en skarp bild.

Har jag hyllat autofokusen och snabbheten nog för denna modell? Ja – men det finns även en baksida, och det är att ovationerna gäller användningen av sökaren – för använder du liveview-läget så blir autofokusen inte alls lika snabb och rolig, även om det går att använda pekskärmen för att ställa fokus. Det rycker, letas lite framåt och bakåt och låter. Här ligger Nikon tyvärr efter mot exempelvis Canon som har sin funktion »Dual Pixel AF« som fixar detta med lätthet.

Men en annan grej som är bra hos D7500 är att D7500 har den automatiska AF-finjusteringen om du får back- eller frontfokus med dina olika objektiv.

Skärmfunktioner

Den vinklingsbara pekskärmen på 3,2 tum och 921 600 bildpunkter är bra. Själva pekfunktionen funkar bra för att ställa autofokus, och känsligheten är väl avvägd. Även om det finns möjlighet att snabbt bläddra bland bilder, och snabbspola sig fram, så är ett stort steg framåt möjligheten att göra fler justeringar via just skärmen.

Jag har påtalat det förut och nu kan man trycka på i-knappen för att få upp en rad med ikoner längst till höger för att göra en del intressanta val, som bildkvalitet, bildstil och så vidare. I filmläget ändras ikonerna för att passa filminställningarna.

Bra – äntligen utnyttjas möjligheten med skärmen på ett bättre vis, och det kompletterar knapparna mycket bra.

Bildkvaliteten på skärmen är i övrigt mycket bra, och går att ställa in i olika nivåer för ljushet, men har ingen sensor för autojustering.

Filmfunktioner

Nikon D7500 spelar in film i 4K i upp till 30p i 8-bitars 4:2:2, eller full-HD i 1080/60p. Användbart för film är att slå på den elektroniska bildstabiliseringen som fungerar för alla filmlägen utom 4K. I DX-läget beskärs då bilden något, eftersom ytan på sensorn utnyttjas för att kompensera för dina skakningar. Det går även att få än större effekt på bildstabiliseringen genom att använda 1,3x-läget som beskär bilden ytterligare. Kan du leva med beskärningen som ökar brännvidden mot telehållet så är det helt klart en finfin och eftertraktad funktion för att reducera alla störande skakningar vid filmning. Resultatet blir faktiskt riktigt bra.

För film i 4K läggs en beskärningsfaktor på 1,5x på brännvidden, och värt att veta att detta är på den redan befintliga beskärningsfaktorn för DX-sensorn, även den på 1,5x. Detta innebär att du får multiplicera brännvidden med 2,25x, vilket gör din vidvinkel på 24mm till ett 54mm normalobjektiv på 4K-filmen. Perfekt om du gillar tele – mindre perfekt om du behöver vidvinkel

 

Med den platta bildstilen kan du fotografera bilder i JPG som du sedan kan behandlar mycket lättare. Exempelvis kan du öppna bilderna i Camera Raw och justera kontrasten – som här, rätt mycket – för att få fram färgerna. 1/320 S, f/5,6, ISO 100

 

Men positivt är funktionern för »power aperture« som gör att du kan använda knapparna för att mjukt öppna eller stänga bländaren i små fraktioner för att undvika hastiga exponeringsjusteringar i din film. Funktionen är seriös, och ett arv från högre modeller, för att kunna ge filmerna en proffsigare framträdning, och vi gillar helt klart funktionen.

Dessutom finns möjligheten att se överexponerade ytor på bilden genom att slå på zebra-markeringen, som visar svartvita ränder över bilden, vilket är bra för dig som behöver kontroll på dina högdagrar så att de inte blir helt utfrätta och vita.

Bra är också att Nikon tänkt på hur man ställer in inställningarna och tar till sig dessa – nu finns nämligen alla dessa samlade i en egen filmmeny, för snabb överblick.

 

Nikon D7500 har samma sensor som vi hittar i Nikon D500. Färger och vitbalans blir riktigt bra i autoläget, direkt ur kameran. 1/100 S, f/4,5, ISO 100

 

Många extrafunktioner

Roligt i kamerabranschen nu är att det är så många små finesser som utvecklats och förfinats. Jag tänker exempelvis på timelapse-funktionen som finns i D7500, där det går att ställa in kameran på att fånga bilder med x antal sekunder mellan varandra och skapa en timelapse per automatik. Det är faktiskt riktigt roligt.

Anti-flimmer-funktionen ser även till att du kan spela in en film i lysrörsbelysning utan att det flimrar. Och om man gillar multiexponering så har även dessa funktioner utvecklats för att ge mer kontroll, och fler bildmöjligheter. Onödigt för de som inte använder funktionen – viktigt för de som gör just det.

Finessen NFC för snabb uppkoppling har lämnats därhän, antagligen för att wifi-uppkopplingen och konfigureringen nu är så förenklad att det inte behövs. Med appen Snapbridge kan man koppla upp kameran mot en smartphone som funktion av en  fjärrutlösare eller bildöverföring, men man blir snabbt besviken över att inställningsmöjligheterna är så få. Kom igen nu Nikon, det är dags att inställningsmöjligheterna finns i alla olika modeller som stödjer Snapbridge. 

Det positiva är däremot att uppkopplingen är smärtfri och snabb, och fungerar felfritt.

En annan sak som jag tycker är synd är att Nikon inte erbjuder något batterigrepp till D7500. Har man det behovet vill Nikon antagligen att man sneglar uppåt på Nikon D500, men det vore inte fel att kunna ha ett till D7500.

Bildkvalitet

Sensorn både är och presterar lika som sensorn i storebror D500, och det vore konstigt om bildkvaliteten skulle skilja sig mycket mot denna. När vi kontrollerar bildkvaliteten så ser vi att Nikon har lyckats bra med det dynamiska omfånget som är ungefär som hos föregångaren D7200, och att bilderna blir riktigt bra ur kameran.

På hög ISO-känslighet hittar vi, precis som hos D500, en något bättre hantering av bruset – och ligger därmed i topp bland kameror med APS-C-sensorer. Bilderna blir även riktigt skarpa.

För vem?

Nikon har lyckats med en riktigt bra blandning av ny teknik, enkel användning och ändå avancerade möjligheter, med D7500. Kanske kan det vara så att den kannibaliserar något på D500, då skillnaderna inte är allt för stora, även om skillnaderna finns. Det beror helt på vad man fotograferar.

Men klart är att kameran är mycket allround-anpassad, snabb nog för de flestas behov, och helt klart en kamera att utvecklas mycket länge med.

Slutsats

D500 kallades för en miniversion av dennes storebror D5, då den hade ärvt samma autofokusmodul, och om man bortsåg från sensorstorlekarna eftersom sensorn i D5 är fullformat (FX) och sensorn i D500 är APS-C (DX). 

För Nikon D7500 jämfört mot D500 är det tvärtom – sensorerna är likadana, men autofokusmodulen skiljer sig. Här känns det som om D7500 har ärvt så mycket bra egenskaper att den ändå hamnar rätt nära D500.

Är du inne i Nikons DX-segment är det absolut en spännande andrahus-kamera, om du inte har exakt samma höga krav som D500 och D5 kan leverera med sin autofokus.

Annars är D7500 en välavvägd allroundkamera med förfiningar av föregångaren som gör att den upplevs som riktig snabb och smart att använda. 

167315513313063_1645635595481040
 

    Sponsrad artikel från Nikon

    Senaste kommentarerna