Kamera & Bild testar

Test: Samyang AF 50mm/1,4 FE – ett kliv in i automatiken

Samyang är en populär tillverkare av objektiv men hittills har de endast tillverkat objektiv med manuell fokusering. Nu har de släppt ett helt nytt objektiv med autofokus. Vi har testat det för att se hur bra Samyang klarade övergången från manuell till automatik. Lyckas de hålla sig prisvärda trots ett byte av teknik?

Samyang har tidigare endast tillverkat manuella objektiv konstruerade av glas och metall. Bildkvaliteten har oftast varit bra, ibland till och med riktigt bra. Men de har alltid varit manuella. Nu har deras första autofokuserade objektiv kommit, det är en klassiker i brännviddsvärlden: en 50mm f/1,4. Objektivet är endast tillgängligt med fattning för Sonys spegellösa kameror, anpassad till fullformat. 

Rejält bygge

Likt sin manuella föregångare är det ett kraftigt byggt objektiv. Jämför man med andra tillverkares objektiv i samma brännvidd- och bländarklass (med undantag för till exempel Sigmas 50 mm f/1,4 Art) är det betydligt större. Vikten ligger på 585 gram vilket kan jämföras med Canon eller Nikons varianter som väger ungefär hälften av Samyang-objektivet. Mer rättvist är kanske att jämföra med andra objektiv till Sony i samma klass, och då är vikten faktiskt inte högre. 

Man kan välja att se det som en nackdel att storleken och vikten är så tilltagen som den är, man kan också välja att se det som en fördel att objektivet ger kameran stabilitet och att det är enklare att hålla kameran stilla om man får ett rejält grepp om objektivet. 

Men det gör också att objektivet är lite jobbigt att använda som allroundobjektiv som ofta sitter på kameran, något som många ändå gör med sina fasta 50 mm. Vad man tycker om storleken är en personlig preferens, men den är så pass påtaglig att det är värt att nämna det. Ska man ha ett fysiskt mindre normalobjektiv måste man titta på objektiv med bländare f/1,8.

Då Samyang-objektivet till stor del består av metall och glas vilket ger en robust känsla, får man kanske ursäkta vikten något. Storleken kommer sig av att objektivet är konstruerat specifikt för spegellösa kameror. Då kan den bakre linsen sitta närmare sensorn eftersom det inte finns någon spegel att ta hänsyn till. 

Sensorn vill dock helst ta emot ljusstrålarna så parallellt som möjligt, vilket framför allt blir svårare med vidvinklar. Detta gör att konstruktionen blir större. Utseendemässigt är finishen riktigt bra, ytan är slät och estetiken känns modern. Om man bara tittar på objektivet påminner det om betydligt dyrare sådana. 

 

Samyang AF F/1,4 FE har bra motljusegenskaper. Inga reflexer vid rakt motljus. 1/250 S, F /2,8, ISO 500

 

Högljudd fokusering

Eftersom det här är Samyangs första objektiv med autofokusering hamnar så klart mycket fokus på just fokuseringen. Tyvärr är det inte en alltigenom positiv upplevelse att använda autofokuseringen på objektivet. 

Det första man lägger märke till är ljudet. När man aktiverar fokusmotorn i objektivet hörs ett vasst och pipigt ljud. Idag har vi till stor del vant oss vid ljudlöshet, eller näst intill i alla fall, vilket gör att man stör sig en del på ljudet från motorn. När man väl börjar fotografera med kameran fungerar dock autofokusen som man kan förvänta sig. Den sätter skärpan lika snabbt som andra objektiv vi testat på samma kamera. 

För att vara det första steget in i autofokuseringens värld får Samyang godkänt på funktionen men bakläxa på ljudnivån, eller åtminstone ljudets karaktär. Ett mjukare (eller tystare) ljud hade varit trevligt. 

Mjuk fokusring

Nu är visserligen den stora grejen med det här objektivet att det har en autofokus, men fokusringen kommer säkert att användas av vissa ibland så den är värd att nämna. 

Det positiva med fokusringen är att den har en väldigt mjuk gång (något litet skrap kan kännas när man vrider, men det går inte att utesluta att det endast är på vårt exemplar) och är bred och greppvänlig. Visserligen skulle den kunna vara gjord av gummi eller ett mjukare material för att kännas lite lyxigare, men det känns som en smågrej att gnälla på. 

Något som däremot är lite störande är att fokusringen inte är mekanisk utan istället aktiverar fokusmotorn. Det gör att känslan i den manuella fokuseringen inte blir lika direkt och snabb som med en mekanisk konstruktion för fokusering, alltså att ringen inte driver motorn. 

En mjuk mekanisk fokusering hade varit att föredra som manuellt alternativ. Det har Samyang kunnat erbjuda tidigare i sina objektiv, så man kan tycka att det borde ha gått även här. Men sannolikt går de två teknikerna hos Samyang (autofokus och mekanisk fokusering) inte att kombinera, eller så har man valt att inte göra det. 

Bildkvalitet

Objektivet ger en snygg oskärpa och skärpan är riktigt bra redan vid något stegs nedbländning. 1/250 S, F 2,8, ISO 500
Så hur blir bilderna som fångas med det här objektivet då? Bilderna visar inga störande förekomster av kromatisk aberration eller distorsion. 

Skärpan faller inte av i någon större utsträckning när man jämför mitten och kanterna. Vid full öppning är skärpan bra, vid ett stegs nedbländningar blir den något bättre och bländar du ner två steg blir det riktigt bra. 

Slutsats

Tittar man på konkurrenterna till det här objektivet så hittar man faktiskt inte så jättemånga. Gruppen 50mm f/1,4 till Sonys E-bajonett är förhållandevis liten och konkurrenterna till Samyang kostar desto mer. Sonys egna variant kostar dryga tio tusen kronor mer. 

Kan man tänka sig att gå ner i ljusstyrka (och även något i byggkvalitetskänsla) till Sonys 50mm f/1,8 så kommer man undan med nästan halva priset av Samyang-objektivet. Men Samyang levererar bra bildkvalitet, både vad gäller skärpa, distorsion och kromatisk aberration för en kostnad som måste anses som prisvärd. Om du kan acceptera ljudet från fokusmotorn och att den manuella fokusringen driver motorn är Samyang AF 50 mm f/1,4 FE ett bra alternativ. 

 

    Sponsrad artikel från Nikon

    Senaste kommentarerna