https://www.kamerabild.se/artiklar/intervjuer/malin-jochumsen-det-ar-inte-sa-rent-och-ratt-gatufoto-mer-konstnarligt
548510
Intervjuer
sant
IntervjuPlus

Malin Jochumsen: ”Det är inte så rent och rått gatufoto – mer konstnärligt”

● BILDSPEL Malin Jochumsen om bilden: ”När jag såg hjärtat var bänken tom och jag tänkte »det vore ju fint om det faktiskt kom någon«. Jag hann precis tänka ­tanken och så kom det ett par som satte sig på bänken. »Wow« kände jag. Två minuter senare åkte de med sin buss, då var situationen borta.”

Totalbetyg

Malin Jochumsen behöver tid på sig för att komma in i bubblan. För att gå ned i varv och sluta ha andra tankar, så att hon faktiskt ser motiven. De som gör bilderna intressanta. Men enkelt är det inte – att vara en gatufotograf. ”Det är den ultimata utmaningen. Du har ingenting givet, du ber inte om lov och du arrangerar ingenting”, säger Malin som nu är aktuell med en stor utställning.

Fotografen Malin Jochumsen tycker det är jobbigt att ha vernissage och hålla presskonferens – att stå framför kameran. Ändå är det precis vad hon nyligen har gjort efter att ha varit i Borås och öppnat sin utställning »15 000 steg« på Abecita Popkonst & Foto.

– Jag tycker sådant här är jobbigt också, säger hon och syftar på intervju­situationen hon just nu befinner sig i med mig. 

– Jag vet inte vad det är, det är något med uppmärk­samheten och att stå i centrum. Jag har svårt att ta det, förklarar Malin.

Hon vill inte befinna sig i blickfånget, hon vill istället vara den som riktar fokus mot något. Hon vill vara bakom kameran.

Men eftersom hon är skicklig med den, vinner foto­tävlingar och har soloutställningar, blir uppmärksamheten också något som följer på det. Så vi fortsätter intervjun, förstås. Malin har mycket att berätta om det som hon starkt förknippas med:

– Gatufoto är på riktigt det svåraste du kan göra. Det är den ultimata utmaningen. Du har ingenting givet, du ber inte om lov och du arrangerar ingenting. Du styr inte ljus, människor eller bakgrund – du styr ingenting. Ska du få till något som berör, då får du lägga ned jäkligt mycket tid. Hur många sådana här »nästan-bilder« har man inte? Där det hade varit jättebra om det inte var för den där personen som passerar bakom, som bara sabbar det.

»Inte så rått gatufoto«

50 av hennes bilder hänger nu på väggarna i den »Room for street«-del som Abecita har öronmärkt för gatufotogenren. Bakom konceptet på konstmuseet står fotografen Mats Alfredsson som i presentationen skriver att »Malin Jochumsen tänjer gränserna för vad som traditionellt definieras som gatufoto«. Upplever hon själv att hon gör det?

– Jag vet inte. Vem var först med vad? Man inspireras av varandra hela tiden, av bilder som man påverkas av oavsett om man vill eller inte. Men jag har nog alltid sökt lite andra bilder. Det är ju inte så rent, rått gatufoto utan jag har nog dragits lite mer åt det konstnärliga hållet. Det måste definitivt vara välkomponerat och kännas att det finns någon slags harmoni i bilden, för att jag ska bli nöjd. 

 

Foto: Malin Jochumsen
Under benämningen »förortsfint« har Malin fångat motiv i närheten av sin bostad. ”Jag bor i Danderyd, den »finare« förorten. Här ute ser man sig inte själv som förort, men det är faktiskt en förort”, säger Malin.

 

På utställningen visas bilder från Stockholms innerstad, men också de som går under benämningen »förortsfint« där Malin har fångat motiv i närheten av sin bostad.

– Jag bor i Danderyd, den »finare« förorten. Här ute ser man sig inte själv som förort, men det är faktiskt en förort. I de bilderna är det lite mer naturromantik. Det är inga höghus, de flesta bor i villor eller radhus. Det blir mer som att fotografera på landet, som utanför Eskilstuna där jag växte upp. Med kohagar runt hörnet och någon liten fågelsjö, hundpromenader och hästar.

 

Foto: Malin Jochumsen
Sedan 90-talet har Malin Jochumsen gatufotograferat. Hennes bilder har prisats vid flera tillfällen och just nu är hon aktuell med en utställning på Abecita Popkonst & Foto.

 

Kommer iväg på morgonen

»15 000 steg«, som Malins utställning heter, är avståndet från hemmet in till folkvimlet i huvudstaden.

– 15 000 steg kan ta dig från kohagarna till mitt på Hötorget, eller ut till Tensta för den delen. Det är tre helt olika världar, säger hon om de möjligheter som distansen öppnar upp för. 

Det här antalet steg är också vad hon normalt gör en vanlig gatufoto-vända, innan hon blir trött och slutar att se motiven.