Niklas Storm fotade i skymningen: ”Svartvitt kändes helt rätt”

– Är allt lugnt i Arnebo i dag? frågar jag Niklas Storm när vi inleder intervjun.

– Lugnt och lugnt, fel dag att fråga det, blir hans svar från hemorten söder om Linköping.

Han har den gångna helgen haft en utställning med flera hundra besökare, under de så kallade Östgötadagarna. Då visade han bilder i sitt eget galleri, nästkommande helg är det dags igen men då på Vadstena slott. Även det en konstrunda där besökare åker runt mellan olika platser för att njuta av foto, konst och kultur.

– Att få prata med folk är den stora grejen med utställningar, säger Niklas och berättar vidare:

– Sen är det något helt annat med bilder på papper än på skärm. När folk sitter och tittar på bilder i sin Samsung, med ­överdrivna färger, jämfört med att se bilder i 100 gånger 140 centimeter med exakt svärta så som jag har fixat – det är faktiskt en himla stor skillnad.

Bland kommentarerna under helgen har Niklas bland annat fått höra att publiken gillade det svartvita. På väggarna hängde bilder som var nästan helt fria från färg. Rejält svarta sådana, emellanåt kolsvarta, men också med ljusa partier som bryter igenom mörkret. 

»In the twilight zone« är titeln på projektet, som ifjol blev en bok och även utställning. Svärtan i bilderna finns där av flera anledningar. Inte minst bottnar den i Niklas eget liv – och hur han med hjälp av fotograferandet tog sig igenom en mörk period.

Foto: Niklas Storm

Bildskapandet blev terapi

2016 jobbade Niklas heltid inom mjukvarubranschen. Företaget han jobbade på köpte då ett annat företag, som kom att få en större roll än vad han och kollegorna hade kunnat föreställa sig.

– Genom en knepig omorganisation blev det en chef därifrån som blev chef över oss, och det nya företaget gjorde egentligen allt de kunde för att manövrera ut oss så mycket som det bara gick. 

Det blev påfrestande för dig? 

– Jag var chef över hundra personer och lyckades aldrig få några besked från den nya chefen om hur vi skulle vara organiserade, hur vi skulle arbeta – ingenting. Chefen ansträngde sig verkligen medvetet för att inte ­berätta sådant.

Niklas mådde dåligt, kände sig otillräcklig inför sina medarbetare, vilket de såg på honom och tyckte att han skulle prata med en läkare. Det slutade med att Niklas blev sjukskriven – utmattningssyndrom stod det i läkarintyget.

Under den här perioden var det till slut fotograferandet som fick honom att se nya möjligheter. Bildskapandet blev som terapi.

– Att vara ute i skogen och vandra med kameran, då försvinner alla tankar på annat, då är det fokus på just fotograferandet. Sen kan man även skapa bilder som illustrerar vad som rör sig i hjärnan. Så det kan både fungera som ett medvetet försök att koppla bort, och att göra bilder som hjälper till att städa bort tankar och hantera dem. 

Foto: Niklas Storm

Svärtan i bilderna finns där av flera anledningar. Inte minst bottnar den i Niklas Storms eget liv – och hur han med hjälp av fotograferandet tog sig igenom en mörk period.

Efter att ha kommit tillbaka i tjänst valde Niklas så småningom att lämna mjukvaruföretaget för att istället starta eget, bland annat inom foto. Han skapar i dag utställningar och böcker, oftast med naturen som motiv, och gör även en del uppdragsfotograferingar inom porträtt och bröllop. Dessutom driver han FOTOverket där han printar och ramar in bilder åt andra fotografer. I ramverkstaden finns numera även ett galleri, där Niklas alltså hade öppet under helgen för att visa »In the twilight zone«.

Konverterar från färg

Tillbaka till bildmanéret, det svartvita. Länge var det som Niklas säger »skarpa, snygga standardbilder i färg« som gällde för honom. Men inte till det här projektet.