Pontus Höök firar 25 år som fotograf i New York

Välkända ansikten har det blivit en hel del av. Allt från kända till sådana som i dag snarare är att betrakta som ikoner. Pontus Höök tackar sitt jobb för att han får vara med om dessa möten, och han har många historier på lager.

2007 på ett hotellrum. Rihanna är aktuell med hitlåten »Umbrella« och hon sitter nu framför Pontus, redo för några porträttbilder.

– Jag var fokuserad och det rann svett i pannan. Då sa hon till mig »do you think I´m that hot?«. Vad svarar man på det? Jag sa »I plead the fifth« som man säger i rättegångar när man föredrar att inte svara på en fråga, berättar Pontus om mötet med den något kaxiga artisten.

Ett par år tidigare i en domstol. En annan artist – en ikon:

– Michael Jackson fotograferade jag under några dagar när han var i rättegång i Santa Maria. Vid ett tillfälle var jag kanske två meter ifrån honom, han stod och väntade på att få sätta sig. Han var väldigt smal och peruken kändes lite för stor för honom. Det var nästan något komiskt över det, om man ska vara ärlig. Då fick jag känslan att det här är bara en vanlig människa som står här, när allt det där andra skalas bort.

Men att befinna sig ett par meter från Michael Jackson beskriver ändå Pontus som en märklig upplevelse.

– Det var en rätt konstig känsla att vara nära någon som är så superkänd, det är något man aldrig riktigt vänjer sig vid.

Foto: Pontus Höök

Michael Jackson fotograferade Pontus Höök under några dagar 2005, när »kungen av pop« var i rättegång i Santa Maria.

Är du nervös inför sådana fotograferingar?

– Jag tror i princip att jag är nervös inför varje plåtning, oavsett vem det är. Det handlar om prestationsångest, och jag tror det är bra för det får mig att prestera. Det är något positivt samtidigt som det i stunden kan vara jobbigt. 

Inte minst kan det vara besvärligt när han har att göra med personer som är motvalls, såsom en komiker. 

– När jag fotade Jerry Seinfeld hade jag kommit ­överens med pr-personen om att jag skulle få sju minuter med honom. Jag hade fyra olika bildidéer som jag presenterade för honom, och han sa nej till alla. Det slutade med att jag fick tio rutor under sammanlagt 45 sekunder, sen var det »bye bye«. Jag tycker att det är lite ohederligt, men det händer oftare än du kan tro.

Foto: Pontus Höök

»Do you think I´m that hot?«, sa artisten Rihanna till Pontus när han fotograferade henne 2007 på ett hotellrum. Orsaken bakom kommentaren: Det rann svett i Pontus panna.

Viljan att prestera skapar i Pontus en inre stress. Han beskriver det som ett uppror inom sig, där han är tvungen att försöka hålla sig lugn. När då en person som Jerry Seinfeld avfärdar alla hans förslag blir det förstås inte enkelt.

– Det kan vara stressigt, speciellt om en tidning förlitar sig på att man ska fixa något. Så står jag där och kan inte göra någonting, det handlar bara om vad den här personen säger i just det ögonblicket. 

Känns det som en besvikelse?

– Ja, jag försöker förklara att »jag är på din sida, jag vill att det här ska bli bra«. En del verkar ha missuppfattat det, tror att det skulle vara dåligt att ge mig den tiden. »We´re in it together«, brukar jag säga. Det ska bli bra bilder. 

Foto: Pontus Höök

En ung Scarlett Johansson. Bilden av skådespelaren hittade Pontus nyligen i sitt arkiv, ovetandes om att han en gång i tiden hade fotograferat henne.

»Jag tyckte folk var oförskämda«

Pontus gillade inte New York när han åkte över första gången, i november 1996. Ändå bestämde han sig några månader senare för att flytta just dit.

– Jag ogillade allt med staden. Jag tyckte folk var oförskämda, det var för mycket oväsen och jag kände mig ensam. Det konstiga är att jag kommer hem och säger »dit ska jag flytta«. Det är så bakvänt, ingen logik. Men jag är glad att jag bestämde mig för det.

Sista februari 1997 anlände han, med 3000 dollar på fickan – som snabbt gick åt i en stad där det mesta är kostsamt. Han fick snart sälja bilen hemma i Sverige för att få ytter­ligare 3000 dollar. 

Det var också bakvänt att Pontus överhuvudtaget vågade ta steget att flytta till USA.

– Det faktum att jag kom till New York var så olikt mig, för jag var en småstadspojk. Jag var inte den som tog för mig. 

Men när det under ett sommarvikariat på Aftonbladet dök upp en möjlighet, såg Pontus till att ta den. Tidningens dåvarande USA-fotograf skulle flytta hem till Sverige, vilket fick Pontus att resa i motsatt riktning. Men han hade inget avtal med Aftonbladet.

– Jag hade inget planerat, och tänkte inte på om jag kunde misslyckas. Det fanns inga sådana tankar.

Foto: Pontus Höök

Flera kända ansikten har Pontus haft framför sin kamera. En del är snarare att betrakta som ikoner i dag, som sångerskan Whitney Houston.

»Jättedålig på engelska«

Småstaden i fråga är Tranemo, där Pontus växte upp. Under gymnasietiden i slutet av 80-talet jobbade han extra som fotograf på Ulricehamns Tidning och efter studenten blev det jobb på Borås Tidning.

– Den har varit en plantskola för många fotografer, som till exempel Lars Tunbjörk och Roger Turesson, säger Pontus.

Han fortsatte med olika vikariat på Expressen, GT, GP och Aftonbladet, innan han som 25-åring flyttade till staden han egentligen inte gillade.