Intervju

Sonja Hesslow – verkliga fantasier

Att skapa egna världar och bjuda in människor att se dem kräver både disciplin och kreativitet. Sonja Hesslow besitter båda egenskaperna och ger sig inte förrän allt är perfekt.

I somras hade Sonja en utställning i Halmstad, vernissagen har redan varit när jag träffar henne och bilderna hängde fram till i slutet av augusti. Hon hade tänkt åka ner till vernissagen, men med tanke på att den lilla gossen bara var två veckor gammal då så valde de att stanna hemma istället.

Sonja Hesslow

Bor: I Stockholm.

Gör: Konstfotograf, retuschör.

Utrustning: Canon 5D mark II, 24-105mm f/4, Elinchrom Quadra.

Webb: sonjahesslow.se, Instagram: @sonjahesslowphotography, Facebook: @sonjahesslowphotography.

– Vi ska åka ner lite senare i sommar och titta, jag har fått bilder på utställningen och det ser jättefint ut!Säger Sonja glatt, en känsla som verkar ligga nära till hands för den 30-åriga fotografen, retuschören och konstnären.

Genom att jobba mycket med texturer blir den datorgenererade bakgrunden mer levande.

Sonja kallar sig för konstfotograf, men menar att hon lika gärna kan kalla sig retuschör. För henne är kameran bara ett verktyg för att få bilderna in i datorn så att hon kan arbeta vidare med dem.

Förutom att arbeta med sina konstnärliga bilder har hon, innan föräldraledigheten, arbetat deltid som fotograf hos Coop. Där han hon gjort affischer, produktbilder och annan bildproduktion som de behövt.

– Det är svårt att styra inkomsten som konstnär, vissa månader säljer du många bilder och vissa inga alls. Så för att ha en garanterad inkomst var det bra att ha ett deltidsjobb också. Sen är ju det sociala trevligt också, det är skönt att ha ett jobb att gå till där man får träffa kollegor och prata lite också. Annars arbetar jag ju ensam och när jag jobbar hem­ifrån blir det lätt lite segt ibland. Då sitter man ju i pyjamas fram till lunch ibland, säger hon med ett skratt.

Drömmen är så klart att hon ska kunna leva på att bara sälja sin konst för att kunna fokusera på sina egna bilder, men det är en inte helt lätt marknad att jobba in sig i.

Sonja har alltid varit intresserad av att dokumentera sin vardag, hon hade bilddagbok och en blogg där hon visade sina bilder. Det var dock först när hon köpte sin första ­systemkamera 2010, en Sony som hon hittade på mellandagsrean, som det lossnade på riktigt.

– Då fastnade jag ordentligt, jag började fotografera all min lediga tid. Ungefär samtidigt upptäckte jag Photoshop och blev alldeles fascinerad av vad man kunde göra. Helt plötsligt kunde jag skapa helt unika bilder, förverkliga mina egna idéer på ett sätt som jag inte kunnat tidigare, förklarar hon entusiastiskt och det går inte att ta miste på engagemanget för det kreativa skapandet som finns hos Sonja.

Började från noll

Efter att bara ha sysslat med foto lite mer seriöst i ett drygt halvår så bestämde hon sig för att hon ville utbilda sig mer inom området. Hon sökte till Medieskolerne i Viborg, Danmark och kom in. Utbildningen varade i 4,5 år varav tre år var praktik hos fyra olika fotografer. I skolan lärde hon sig allt det tekniska och teoretiska medan hon, under praktikerna, fick lära sig själva yrket.

– Skolan ligger i Viborg som är en ganska liten stad så det fanns inte mycket annat att göra där. Det ledde till att jag tillbringade all tid åt foto, antingen i studion eller med att sitta framför datorn och redigera. Jag sög i mig all kunskap jag kom över som en svamp, berättar hon med ett leende.

Hur var det att börja plugga så passtidigt i ditt fotograferande?

– Jag utvecklades väldigt fort eftersom jag i stort sett började från noll. I skolan hade vi inte heller någon press på oss att skapa saker utifrån ett kommersiellt perspektiv, vi behövde ju inte tjäna några pengar på de bilder vi skapade där. Det gjorde att man kunde arbeta väldigt avslappnat och lustfyllt, förklarar Sonja.

Det är något hon fortfarande jobbar med, att hitta balansen mellan att tjäna pengar och att skapa något för sin egen skull.

Jobbar bäst utan press

Sonjas bilder kommer ifrån henne själv, det är hennes fantasier och drömvärldar som bilderna visar. Det gör att hon hellre skapar konst och sen säljer än att ta olika foto­uppdrag.

– Ibland har jag utställningar där utställaren vill att det ska vara nya bilder, men det är i så fall jag som bestämmer vad för nya bilder som ska göras. För mig är det viktigt att skapandet får vara roligt och fritt. Att få press utifrån tar bort glädjen i skapandet för mig. Jag har höga krav på mig själv när det gäller kvaliteten på mina bilder, blir det inte perfekt så vill jag inte göra färdigt dem. Det ligger en massa bilder på mina hårddiskar som jag inte gjort färdigt för att jag inte blivit nöjd med dem, berättar hon.

Vissa bilder är väldigt tydliga redan på idéstadiet medan andra växer fram medan hon gör dem.

Å andra sidan menar hon att när hon själv är nöjd med bilderna så bryr hon sig inte så mycket om om andra tycker om dem. Visserligen är det så klart roligt när någon ­gillar hennes bilder och vill betala för att ha dem på väggen hemma. Men för Sonja är det viktigaste att hon är nöjd med dem.

Ibland kan hon ta pauser på flera veckor i arbetet med en bild för att sedan komma tillbaka till den och titta på den med nya ögon.

– Jag vill inte hitta saker i efterhand som jag hade velat ändra, när bilder är klar vill jag vara hundra procent nöjd med den.

Arbetar själv

I de allra flesta av sina bilder använder Sonja sig själv som modell, det är ett led i att slippa andra människors förväntningar och press i den kreativa processen.

– Det blir väldigt kravlöst och det är ingen som ifrågasätter mina kreativa beslut. Det ger bäst förutsättningar för mitt skapande, menar hon.

Ibland har hon använt sig av andra människor som modeller, både personer hon känner och främlingar.

– För mig är det viktigt att göra klart från början att jag inte alltid vet var det kommer att landa. Ibland blir det ingen bild alls helt enkelt, så modellerna måste vara öppna för att det blir vad det blir.

Hon bygger ofta också sin egen rekvisita för att få allt som hon vill ha det. Hon vill kunna ta alla beslut i den kreativa processen utan att behöva ta hänsyn till eller påverkas av andra.

– När bilderna börjar bli färdiga brukar jag fråga andra fotografer och retuschörer som jag har förtroende för om deras åsikter kring bilderna. Då kan jag få konstruktiv kritik på saker som jag kanske har missat eller inte tänkt på, be­rättar Sonja.

Experimenterar och leker fram bilder

Bildidéerna skapas oftast ur känslor eller mer eller mindre tydliga bilder som dyker upp i hennes fantasi. Ibland kan saker hon hittar ge inspiration till bilder.

– Jag tittar inte så mycket på andra fotografer eller konstnärer, det är snarare känslor och saker i vardagen som blir grunden till bildidéer. En gång såg jag en lampskärm som låg slängd i trapphuset hemma, då fick jag en idé till en bild, berättar hon och visar en bild på en människa med ett stort rosa huvud, som består av en lampskärm.

Hon säger att ungefär hälften av bilderna är ganska tydliga redan i idéstadiet medan övriga tar form mer när hon börjar jobba med dem. Hon visar den senaste serien hon gjort klart där hon som minimodell sitter eller ligger i olika typer av blommor.

– Här visste jag inte hur jag skulle placera mig själv förrän jag hade fotograferat in blommorna, då bestämde jag mig för hur jag skulle fotografera in minimänniskorna för att kompositionen skulle kännas bra.

Den här lampskärmen hittade hon i trappuppgången och då uppstod idén till bilden.

En teknik som Sonja använder sig av vid fotografering är ljusmålning, det är ett lekfullt och experimentellt sätt att skapa där varje bild blir unik.

– Det går inte att göra två likadana bilder även om man skulle vilja. Oftast gör jag så att jag fotar i ett helt mörkt rum och har en slutartid på 30 sekunder. Först använder jag en blixt för att se till det finns täckning i hela bilden. Sen jobbar jag med en ficklampa för att måla fram ljus på de ställen där jag vill ha det. Det blir ett väldigt lekfullt sätt att skapa bilder på. Jag lär mig saker hela tiden och tar med mig det som fungerade bra till nästa exponering och prövar mig fram. Jag vill inte göra samma sak om och om igen utan jag vill testa nya saker hela tiden, förklarar hon.

Sonja visar några bilder på sin telefon där en kvinna står utvadad i en sjö med en vit böljande klänning.

– Här har jag både målat med en ficklampa och rört på klänningen under exponeringen för att få till det drömska, förklarar hon medan hon pekar och förstorar bilden på den lilla skärmen. Många tror att jag bearbetat den bilden mycket i Photoshop, men allt är faktiskt gjort direkt i kameran.

Egentligen fotograferar hon helst i studio så att hon kan kontrollera alla parametrar. Att fotografera ute där ljuset förändras och bara håller sig likadant under en kort tid tycker hon är stressande.

Serier öppnar världar

Sonjas bilder ger betraktaren en inblick in i en helt egen värld. En värld som Sonja skapar utifrån sina egna idéer och känslor. Eftersom hon skapar bilder från världar ingen annan besökt gillar hon att arbeta i serier.

– Flera bilder tillsammans blir starkare och gör det ­enklare att förklara vad man vill berätta, menar hon.

Med ett ljud nerifrån vagnen gör Olle sin mamma ­medveten om att han inte är helt nöjd med sin nuvarande situation. När han får hamna i mammas famn verkar han dock finna sig till ro igen.

Småbarn gör det inte helt enkelt att hitta tid för skapandet. Just nu har hon en liten paus, men tanken är att hon ska komma igång lite senare under föräldraledigheten. I vanliga fall gör hon inte så många bilder under ett år då hennes arbetsprocess är ganska utdragen.

– Jag skapar ganska långsamt. Den senaste serien jag gjorde tog fyra månader att göra. Men förarbetet och efterarbetet tar väldigt mycket tid, själva fotograferandet går fort i förhållande till allt annat. Jag blir ganska känslomässigt trött av att göra mina bilder, så när jag är klar med några bilder behöver jag ta en paus ett tag.

Realismen är viktig

En av de saker Sonja är noga med när hon sätter ihop sina bilder är att de ser verklighetstrogna ut.

– Det är viktigt att de ser trovärdiga ut. De är ju inte verkliga, men de ska se ut som om det skulle kunna vara verkligt. Det är jätteviktigt, säger hon.

För att uppnå det fotograferar hon alla bilder med ungefär samma brännvidd och samma perspektiv.

– Oftast har jag den första bilden uppe på skärmen på min dator när jag fotograferar för att kunna klippa in de andra delarna till bilden lite snabbt och se att det fungerar. Rätt vinkel och perspektiv är otroligt viktigt för trovärdigheten, berättar Sonja.

Även ljuset är väldigt viktigt för att bilden ska se rätt ut. Alla delar i bilden måste ha liknande ljus och ton annars passar de inte ihop.

Arbetar med gallerister

Att nå ut till potentiella kunder med sin konst är inte helt lätt, det tar tid och arbete. Sonja har arbetat tillsammans med en gallerist i Halmstad under ett par år som säljer hennes tavlor, men hon säljer även in bilder till andra ­gallerister och för en tid sedan började hon samarbeta med en förläggare som i sin tur säljer in bilderna till gallerister.

– Nu har det börjat lossna lite, men det är fortfarande en väldigt ojämn försäljning. Det hänger mycket på hur ­engagerade galleristerna är, förklarar hon och fortsätter:

– Säljandet är väldigt långt från det kreativa skapandet och det är skönt att få hjälp med den biten. För att folk ska få respekt för det jag gör är det viktigt för mig att sätta ett rimligt pris för mina tavlor. Jag skulle aldrig sälja mina tavlor billigt för att få fler sålda utan jag vill hellre sälja till dem som är villiga att betala för det jag gör.

Alla hennes tavlor görs i limiterad upplaga, oftast mellan 20 och trettio bilder. Hon är väldigt noga med att använda komponenter som håller hög kvalitet.

– Visst kostar det mer, men jag lägger ner så himla mycket tid på varje bild och då vill jag att slutresultatet ska bli bästa möjliga.

Hon har bra kontakter hos både rammakare och printverkstad, men även när det gäller att få hjälp att välja utrustningen. Det tycker hon är väldigt viktigt i ett yrke där hon annars arbetar ensam.

– Det är jätteskönt att ha bra och pålitliga kontakter som kan hjälpa mig, det värderar jag väldigt högt.

Enkel utrustning

Det kommer inte som en överraskning att Sonja, som främst ser kameran som ett verktyg för att få in bilderna i datorn, inte är så väldigt intresserad av det tekniska. Hon fotar sina bilder med en Canon 5D mark II eller Mark IV. Oftast sitter det ett 24-105mm f/4 monterat på kameran.

– Det viktigaste för mig är att kvaliteten blir tillräckligt hög och att det är enkelt att använda grejerna. Annars blir de liggande hemma. Kameran, objektiven och blixtarna orkar jag precis bära med mig själv. Om jag skulle använda mer saker skulle jag behöva en assistent och det vill jag inte, förklarar hon.

Flera utställningar

I sommar har Sonja en utställning i Halmstad där ett tjugotal av hennes tavlor ställs ut.

– De krävde inga nya motiv utan de var intresserade av mig som konstnär, det var roligt, säger hon glatt.

Sonjas förhoppning är att det ska bli fler utställningar, ju fler bilder som säljs desto närmre kommer hon drömmen om att kunna försörja sig enkom på sin konst. Den närmsta tiden kommer nog den lille parveln i famnen som nu signalerar att han vill ha mer mat att ta upp den största delen av Sonjas uppmärksamhet. Men när möjligheten ges ­kommer hon att låta sin fantasi börja ta form i både rekvisita, fotografering och skapande. Förhoppningsvis kan hon hitta den där berömda balansen mellan pengar på kontot och det lustfyllda skapandet.