Krönika

Lars Dareberg: Vinnarproblematik

Årets bild 2022, fotograferad av Eddy van Wessel, Svenska Dagladet.

”Oavsett resultaten kan jag sakna debatten om innehållet i tävlingen och vilken riktning som Årets Bild som forum ska ha mot branschen i övrigt”, skriver Lars Dareberg i sin krönika.

Handlar du kameragrejer på någon auktionssajt ibland? Det krävs lite taktik nämligen. 30 sekunder innan stängning blir jag såklart överbjuden och min taktik blir att vänta. Precis innan den stängs bjuder jag likt en slug pokerspelare över med 20 kronor och vinner auktionen. Jag blir glad, nytt objektiv. Samtidigt går vi i tävlingarnas tider och fotopriserna avlöser varandra. Årets Bild firar 80 år som tävling och den stora vinnaren i år är Eddy Van Wessel. Han vinner »Nyhetsreportage Utrikes«, »Årets Bild« och utses också till »Årets Fotograf«.

Den svartvita bilden på paret som tar avsked på stationen i Charkiv i östra Ukraina är alltså årets bästa bild från 2022. Landet kallade in alla män mellan 18 och 60 år när kriget började och de här avskeden var en vanlig syn i städer som Charkiv och runt om i hela Ukraina. I Danmark vann Anthon Unger med en bild från terrordådet på köpcentret Fields i Köpenhamn förra sommaren. I Norge vann Javad Parsa med en bild på Iranier som tittar på TV och det blev debatt om det när fotografen Helge Skodvin, mångårigt prisad fotograf från Bergen tyckte att juryn »gått på en smell«. Kärnan i debatten handlar om bildjournalistens roll om att vara på plats där journalistik händer, inte fotografera människor som tittar på den på tv:n. Han var mycket noggrann med att skriva att det inte var Javad Parsa fel, utan juryn som bedömt fel. Annars finns det en risk att det blir personangrepp i den här typen av debatter. I Danmark blossade också en debatt upp när Mathias Svold blev Årets Fotograf 2018. Det ledde fram till ytterligare en debatt om att kanske ta bort titeln Årets Fotograf, eftersom den fokuserar för mycket på själva fotografen och missar huvudsyftet – bildjournalistiken. I Sverige har jag aldrig sett någon konkretare debatt om själva prisbilderna och jag är mycket medveten om att det inte finns något rätt eller fel och det handlar om en jury som tillsammans ska utse vinnare.

Jag har själv suttit i juryn både i Danmark och Norge och vet att det kan vara svårt. Men jag är också övertygad att tävlingen skapar konsekvenser, så oavsett resultaten kan jag sakna debatten om innehållet i tävlingen och vilken riktning som Årets Bild som forum ska ha mot branschen i övrigt. Nytt i år är att det inte delas ut några andra eller tredjepriser. Gynnar det bildjournalistiken? Att fler nominerade fotografer lämnar galan som »förlorare« än som »vinnare«. Av SFF och Fotoförfattarna prisades också fotografen Cato Lein med priset »Årets fotobok« med sin bok Northern Silence. Med bilder från Nordnorge som han jobbat och sammansatt i över 25 år. Det ger positiva perspektiv både till dig och mig i att göra en egen fotobok, eller hur?

Handlar du kameragrejer på någon auktionssajt ibland? Det krävs lite taktik nämligen. 30 sekunder innan stängning blir jag såklart överbjuden och min taktik blir att vänta. Precis innan den stängs bjuder jag likt en slug pokerspelare över med 20 kronor och vinner auktionen. Jag blir glad, nytt objektiv. Samtidigt går vi i tävlingarnas tider och fotopriserna avlöser varandra. Årets Bild firar 80 år som tävling och den stora vinnaren i år är Eddy Van Wessel. Han vinner »Nyhetsreportage Utrikes«, »Årets Bild« och utses också till »Årets Fotograf«.

Den svartvita bilden på paret som tar avsked på stationen i Charkiv i östra Ukraina är alltså årets bästa bild från 2022. Landet kallade in alla män mellan 18 och 60 år när kriget började och de här avskeden var en vanlig syn i städer som Charkiv och runt om i hela Ukraina. I Danmark vann Anthon Unger med en bild från terrordådet på köpcentret Fields i Köpenhamn förra sommaren. I Norge vann Javad Parsa med en bild på Iranier som tittar på TV och det blev debatt om det när fotografen Helge Skodvin, mångårigt prisad fotograf från Bergen tyckte att juryn »gått på en smell«. Kärnan i debatten handlar om bildjournalistens roll om att vara på plats där journalistik händer, inte fotografera människor som tittar på den på tv:n. Han var mycket noggrann med att skriva att det inte var Javad Parsa fel, utan juryn som bedömt fel. Annars finns det en risk att det blir personangrepp i den här typen av debatter. I Danmark blossade också en debatt upp när Mathias Svold blev Årets Fotograf 2018. Det ledde fram till ytterligare en debatt om att kanske ta bort titeln Årets Fotograf, eftersom den fokuserar för mycket på själva fotografen och missar huvudsyftet – bildjournalistiken. I Sverige har jag aldrig sett någon konkretare debatt om själva prisbilderna och jag är mycket medveten om att det inte finns något rätt eller fel och det handlar om en jury som tillsammans ska utse vinnare.

Jag har själv suttit i juryn både i Danmark och Norge och vet att det kan vara svårt. Men jag är också övertygad att tävlingen skapar konsekvenser, så oavsett resultaten kan jag sakna debatten om innehållet i tävlingen och vilken riktning som Årets Bild som forum ska ha mot branschen i övrigt. Nytt i år är att det inte delas ut några andra eller tredjepriser. Gynnar det bildjournalistiken? Att fler nominerade fotografer lämnar galan som »förlorare« än som »vinnare«. Av SFF och Fotoförfattarna prisades också fotografen Cato Lein med priset »Årets fotobok« med sin bok Northern Silence. Med bilder från Nordnorge som han jobbat och sammansatt i över 25 år. Det ger positiva perspektiv både till dig och mig i att göra en egen fotobok, eller hur?

Med glädjen över att vunnit auktionen på nätet kom också problematiken med betalning och hur objektivet ska komma till mig och tror du inte att säljaren sitter just i Charkiv i östra Ukraina och jag tänker att det kan bli svårt.

Än har det inte kommit, men jag har fått en bekräftelse på att det är på väg. Vi får se.