https://www.kamerabild.se/artiklar/reportage/combat-camera-militarer-som-fotar
546302
Reportage

Combat Camera: Militärer som fotar

Totalbetyg

På ett skjutfält utanför Strängnäs står en grupp militärer med kamera kring halsen och pistol vid midjan. De är klädda i full stridsmundering med både skyddsvästar och hjälmar. Det är en förhållandevis sval sommardag och de kommenterar att det var tur jag inte var här i går. – Med de här kläderna så bara rann det om oss, säger Alexander Karlsson.

Combat Camera är Försvarsmaktens specialutbildade fotografer. De är ett specialförband inom försvaret som har som huvudsakliga uppgift att dokumentera Försvarsmaktens arbete – både inom och utanför Sveriges gränser. 

– Vi ska visa upp för skattebetalarna vad Försvarsmakten gör och vad deras skattepengar verkligen går till, säger David Gernes, chef för Combat Camera.  

I vanliga fall är förbandet stationerat i Enköping, men under en vecka nu på sommaren är de i Strängnäs för att de nyintagna Combat Camera-specialisterna ska träna pistolskytte. Ett av momenten de utför är ett stresstest. Det går ut på att de ska fotografera en pappfigur som är utklädd till människa, när de därefter upptäcker en fiende vid sidan av dem. De ska då snurra runt, släppa kameran för att ­istället dra pistolen, och skjuta fienden två gånger i bröstet och en gång i huvudet. 

– Har motståndaren på sig samma skyddsutrustning som vi, måste man skjuta ett skott i huvudet för att vara säker, säger Alexander Karlsson som leder övningen.  

 

Alexander Karlsson går igenom hur dagens övning ska gå till.

 

»Vill göra allmännytta«

Jonas Helmersson riktar sin kamera mot dockan. Han står bredbent med böjda knän på ett stabilt militäriskt manér medan han fotograferar dockan. Plötsligt spinner han runt i gruset, släpper kameran mot bröstet för att istället greppa pistolen. Han höjer den snabbt och tre snabba smällar hörs genom det ödsliga landskapet. Han springer sen fram några meter för att göra samma sak mot en annan måltavla. Två skott i bröstet och ett i huvudet. 

Jonas Helmersson är en av de nya rekryterna till ­Combat Camera. Han är därför i Strängnäs den här veckan för att träna upp sitt pistolskytte. Men helt ny i det militära är han inte. Han gjorde lumpen för 10 år sen, för att därefter ha utbildat sig på en filmskola och sedan jobbat med olika typer av filmproduktioner samt frilansat inom film. 

– Jag fick upp ögonen för Combat Camera för ungefär två, tre år sen. Jag trivdes bra inom försvaret när jag gjorde lumpen och det här kändes samtidigt som ett stabilt jobb inom den här branschen, vilket inte är lätt att hitta. Samtidigt kände jag att jag ville göra allmännytta, säger Jonas Helmersson. 

 

 

Då Combat Camera kan bli insatta i vilken grupp eller situation som helst är det viktigt att de har har kompetens nog att aldrig vara till börda i något sammanhang.

 

Det är en bred blandning av personer inom Combat Camera, och till skillnad från många andra förband är Combat Camera ett förband med en relativt hög snittålder. Vilket beror på att det krävs en del för att bli antagen som Combat Camera-specialist.

– Då vi är militärer så är ett av grundkraven att man har gjort värnplikten. Utöver det ska man ha en fotografisk utbildning i bagaget, säger David Gernes.  

Mycket sekretess

Combat Camera har 17 stycken anställda varav hälften är officerare. Combat Camera startade på prov 2007 för att sedan bli ett förband två år senare. Själva konceptet ­Combat Camera är egentligen inget nytt, utan har funnits sedan andra världskriget i flera länder och i lite olika tappningar. Sverige har dock en lite annan ingång på det hela jämfört med till exempel Finland, vilka också har ett Combat Camera-förband. I Finland tar de in nya rekryter för utbildning varje år, för att sen efter utbildningen sättas i beredskap ifall någonting skulle hända. Det gör att de har betydligt fler utbildade än i Sverige, men som inte jobbar som det. Här kör man istället på principen kvalitet före kvantitet. 

– Tanken är att Combat Camera ska fungera i alla ­tänkbara situationer och på alla platser där Försvarsmakten verkar, över hela konfliktskalan. Det är därmed väldigt viktigt att de kan jobba utan vara till börda för det förband som de följer eller dokumenterar, säger David.

 

Foto: Fj Johan Lundahl / Combat Camera / Försvarsmakten
Afgahnistan, april 2012. Fs 22 genomför en operation öster om Masar-e Sharif i områdena kring Kunduz. Under två dagar stöttade den svenska styrkan Afghanska soldater och poliser som sökte efter vapen och annan olaglig verksamhet i området. I och med de dåliga vägarna i bergen fick soldaterna patrullera vissa sträckor till fots.

 

Combat Camera jobbar både med uppdrag nationellt och internationellt, då de följer försvarets insatser runt om i världen. Under det internationella arbetet dokumenterar de utlandsstyrkornas arbete, och arbetar med forensisk fotografering när någonting har hänt. För tillfället har Försvarsmakten sin utlandsstyrka i Mali, och dit åker specialister från Combat Camera regelbundet. Hur och när de åker dit är någonting som Försvarsmakten håller hemligt. 

– Det är mycket sekretess i det här jobbet. Vi vill ju inte att någon ska veta var vi befinner oss just nu till exempel. Men att berätta i morgon kan vara helt okej, då vi ofta flyttar oss snabbt, säger David. 

Sekretessen finns självklart med inom flera delar av arbetet. Då mycket inom försvaret och verksamheten de bedriver verkligen är hemlig. 

– Det är en av anledningarna också att vi vill ha egen personal som gör detta. Att vi har specialutbildade militärer som vet vad som gäller, istället för att ta in frilansare som dokumenterar verksamheten, säger David. 

 

Att vara Combat Camera-specialist är ett heltidsjobb, inte sällan är man ute på längre övningar och uppdrag.

 

Astrid Amtén häller vatten i en påse för att värma en mjukkonserv innehållande köttbullar med gräddsås. Det är lunchpaus mellan de olika skjutövningarna och de sitter tillsammans på en gräsmatta en bit från skjutbanan. Astrid Amtén har varit i Combat Camera under två år. Tidigare jobbade hon som bröllopsfotograf och hon har gått en hel del fotoutbildningar, bland annat hos Emelie Ohlsson.

– Det finns ett ganska stort community av bröllopsfotografer i Sverige, och jag vågar inom det inte helt säga vad jag egentligen jobbar med. Jag vet inte alls hur de skulle reagera på att jag gör det här, säger Astrid Amtén.

 Värnplikten hade hon gjort långt innan, innan hon började jobba som fotograf och fundera på Combat Camera. Under värnplikten kände hon att hon trivdes väldigt bra i miljön inom det militära.

– Mitt mål är att kunna påverka med mina bilder. Allt från synen på Försvarsmakten till att ha möjlighet att verkligen ta de där ikoniska bilderna. Det är ju de bilderna som alltid kommer att finnas kvar. Det är den heliga graalen, exempelvis bilden från andra världskriget då de hissar den amerikanska flaggan, säger Astrid Amtén.

 

Foto: Anna Norén / Combat Camera / Försvarsmakten
Mali, april 2016. Combat Camera-specialist fotograferar barn i Timbuktu där delar av den svenska styrkan sampatrullerar med FN-polis och samverkar med lokalbefolkningen om säkerhetsläget.

 

Alla har två kamerahus

Vägen till att bli Combat Camera-specialist är ganska lång. Som tidigare nämnts behövs både en fotografisk utbildning och slutförd värnplikt för att vara kvalificerad att söka till Combat Camera. Blir man sedan antagen så börjar man en utbildning på ungefär två år för att bli Combat Camera-specialist. Efter det ska man vara klar att utföra nationella uppgifter. 

– Vi tar in någon ny när någon annan slutar. Vi har därmed inte några regelbundna intag som många andra förband. Men det brukar bli ungefär en ny per år. Vi har tre stycken som varit med sen vi började för tolv år sedan. Sedan blir man aldrig helt klar med utbildningen, vi vidareutbildar oss hela tiden för att bli bättre, säger David Gernes.

 

Under uppdrag använder de både film- och stillbildskameror för att kunna dokumentera allting.

 

Utrustningen de använder är relativt stor och är tänkt att fungera i alla sammanhang. Alla fotografer är utrustade med två kamerahus, alternativt ett kamerahus och en filmkamera. Allt mer filmning sker numera med DSLR-kameror, men vanliga filmkameror har fortfarande en viktig uppgift.

– Ska man filma under väldigt stressade situationer, när mycket händer, så är det skönt att bara kunna trycka på REC och allting blir okej. Annars måste man hålla på att ställa skärpan och liknande, vilket kanske inte alltid är lätt i stressade situationer, säger David.

Utöver kamerahus så är de utrustade med en klassisk uppsättning för en bildjournalist: 16-34mm, 24-70mm, 70-200mm, 50mm, makroobjektiv och en blixt. För videofilmning har de videobelysning, stativ och en mängd utrustning för ljudinspelning. Utrustningen måste vara nerbantad så att den ska vara möjlig att ta med sig överallt. De ska själva kunna bära den, utöver sin vanliga utrustning. Det händer även att specialisterna skickas med vanliga reguljärflyg när de ska åka någonstans. Åker de reguljärflyg till Mali till exempel så vill de kunna ha med sig hela utrustningen i handbagaget, för att inte riskera att bli av med någonting. 

– Sen använder vi lite GoPro:ar och testar lite andra saker ibland. GoPro brukar vara lite av en förbrukningsvara då vi ibland har testat att sätta ut dem för att kolla nerslag av pansarskott. Ofta står den då för långt bort, och man ser ingenting. Eller så står den helt enkelt för nära, säger David. 

 

Foto: Alexander Gustavsson / Combat Camera / Försvarsmakten
Mali, april 2016. Svensk trupp eskorteras i öknen av en helikopterenhet från El Salvador. Den svenska styrkan i Mali är en del av FN:s stabiliseringsinsats, och utgörs av ett underrättelseförband och en nationell stödenhet. Huvuddelen av styrkan är placerad på Camp Nobel i utkanten av Timbuktu.

 

Det är ett väldigt varierande jobb, där veckorna kan se helt olika ut. De är alltid i beredskap för att bli ivägskickade om det skulle behövas. De tränar minst tre timmar i veckan under sin arbetstid för att hålla sig i god form. Sedan är det ofta en hel del redigering och efterarbete att jobba med när de inte är ute på uppdrag. Varje torsdag har de även skytte­träning för att hålla den färdigheten färsk. 

Rapportera hem

Mats Nyström har varit med i Combat Camera sedan starten. Han har under sina elva år i styrkan varit i väg på flertalet uppdrag utomlands. Bland annat i Liberia och Kongo. Mats berättar att han arbetade i Mali 2017, då ett FN-högkvarter blev attackerat. 

– Vi var två stycken Combat Camera på plats under den händelsen. Vi åkte egentligen dit för någonting annat, men när något som detta händer måste man alltid gå in i beredskap, säger Mats Nyström. 

Vad de direkt gjorde var att börja dokumentera händelsen. Dokumentera skadan av granatattacken som skett, hur det ser ut och hur arbetet fortgår för att kunna rapportera det hem. Mats Nyström hade uppgiften att dokumentera stabens arbete för att man senare skulle kunna kolla tillbaka och se hur arbetet gått till och vilka eventuella förbättringsmöjligheter som kunde finnas.  

 

 

Det blåser upp och regnet börjar komma vid skytte­banan. De sitter i skydd av ett skjul för att fylla på magasinen till pistolerna. De trycker in patronerna i magasinen under ett tyst prat. När alla magasinen är fulla är det dags att fortsätta skjuta, så att allt ska sitta i ryggmärgen. 

gr:rror validating access token: The s