Lag & Upphovsrätt

”Får jag fotografera någon annans bild – och sprida den?”

Det är okej att fotografera någon annans bild om du behåller den för dig själv. För privat bruk får du framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Foto: Stocksnap / Pixabay
Det är okej att fotografera någon annans bild om du behåller den för dig själv. För privat bruk får du framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Foto: Stocksnap / Pixabay
Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas. Foto: Stocksnap / Pixabay
Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas. Foto: Stocksnap / Pixabay
Har du inte fått ett godkännande kan ett instagrammande i stil med »den här bilden är ju helt otrolig« vara ett intrång i den utställande fotografens upphovsrätt. Foto: Karolina Grabowska / Pixabay
Har du inte fått ett godkännande kan ett instagrammande i stil med »den här bilden är ju helt otrolig« vara ett intrång i den utställande fotografens upphovsrätt. Foto: Karolina Grabowska / Pixabay
Fotografen Anton Corbijn fixar det sista inför öppningen av utställningen »1-2-3-4« på Fotografiska, 2016. Kamera & Bild var på plats för att rapportera och fick då när utställningen var aktuell även publicera Corbijns bilder enligt dagshändelseundan­taget. De bilder som syns i bakgrunden här ovan får anses falla in under bild-i-bild-undantaget. Foto: Johan Wessel
Fotografen Anton Corbijn fixar det sista inför öppningen av utställningen »1-2-3-4« på Fotografiska, 2016. Kamera & Bild var på plats för att rapportera och fick då när utställningen var aktuell även publicera Corbijns bilder enligt dagshändelseundan­taget. De bilder som syns i bakgrunden här ovan får anses falla in under bild-i-bild-undantaget. Foto: Johan Wessel
KD-politikern Sara Skyttedal stämde Dagens Nyheter för att ha publicerat några av hennes Facebook-bilder 2015. Hon menade att de var privata men Patent- och marknadsöverdomstolen gav DN rätt enligt dagshändelseundan­taget. Foto: David Plas / Wikimedia
KD-politikern Sara Skyttedal stämde Dagens Nyheter för att ha publicerat några av hennes Facebook-bilder 2015. Hon menade att de var privata men Patent- och marknadsöverdomstolen gav DN rätt enligt dagshändelseundan­taget. Foto: David Plas / Wikimedia
I samband med kritiska texter återger Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen, andras bilder på sin hemsida. Det har lett till att han vid flera tillfällen har fått betala skadestånd. Problemet är att han visar bilderna digitalt. Foto: Katya Vlasko-Vlasova (WMSE) / Wikimedia
I samband med kritiska texter återger Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen, andras bilder på sin hemsida. Det har lett till att han vid flera tillfällen har fått betala skadestånd. Problemet är att han visar bilderna digitalt. Foto: Katya Vlasko-Vlasova (WMSE) / Wikimedia
Du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«, som i bilden ovan där fotografiet bakom tjejen inte har någon framträdande roll utan mer fungerar som rekvisita i bakgrunden. Foto: Vinzent Weinbeer / Pixabay
Du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«, som i bilden ovan där fotografiet bakom tjejen inte har någon framträdande roll utan mer fungerar som rekvisita i bakgrunden. Foto: Vinzent Weinbeer / Pixabay

Är det tillåtet att fotografera någon annans bild som hänger på en utställning? Och får jag sprida en sådan bild på sociala medier? Kamera & Bild ger dig svaren.

Det är utställning och längs väggarna går intresserade besökare för att beskåda bilderna. Inte så sällan åker en mobil upp ur fickan för att dokumentera något extra fascinerande verk. Kanske blir mobilbilden som ett minne för en själv eller så sprids den till omvärlden: »Har en trevlig kväll på galleriet med bästa vännerna, och den här bilden är ju helt otrolig…«

Är det tillåtet? Både ja och nej.

Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas. Om den till exempel får framställas i flera exemplar eller om den får göras tillgänglig för allmänheten. För att du ska få använda någon annans bild betyder det alltså att du först ska ha fått ett godkännande.

Det är utställning och längs väggarna går intresserade besökare för att beskåda bilderna. Inte så sällan åker en mobil upp ur fickan för att dokumentera något extra fascinerande verk. Kanske blir mobilbilden som ett minne för en själv eller så sprids den till omvärlden: »Har en trevlig kväll på galleriet med bästa vännerna, och den här bilden är ju helt otrolig…«

Är det tillåtet? Både ja och nej.

Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas. Om den till exempel får framställas i flera exemplar eller om den får göras tillgänglig för allmänheten. För att du ska få använda någon annans bild betyder det alltså att du först ska ha fått ett godkännande.

Så om du på ett galleri tar fram mobilen för att dokumentera den där extra fascinerande bilden, begår du då ett upphovsrättsligt intrång om du inte först har frågat fotografen om lov? Det beror på hur du använder din mobilbild.

Behåller du den för dig själv anses det som privat bruk, vilket är tillåtet enligt upphovsrättslagen där det i tolfte paragrafen står: »Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.«

Har du inte fått ett godkännande kan ett instagrammande i stil med »den här bilden är ju helt otrolig« vara ett intrång i den utställande fotografens upphovsrätt.
Har du inte fått ett godkännande kan ett instagrammande i stil med »den här bilden är ju helt otrolig« vara ett intrång i den utställande fotografens upphovsrätt.

Lagen förtydligar att detta inte gäller ­litterära verk i sin helhet och att man till exempel inte får uppföra ett byggnadsverk som en privat kopia. Men bilder går bra, och det är ­tillåtet att framställa ett exemplar både i analog och digital form. Du får även visa ett sådant exemplar för din familj och närmaste vänkrets, det är fortfarande ett privat bruk.

Men när du lägger upp bilden från galleri­kvällen på din Facebook- eller Instagramsida, då är det inte längre fråga om något privat bruk. Då har du gjort den andre fotografens bild tillgänglig för allmänheten och det får bara den som äger upphovsrätten göra, eller bestämma om du ska få. Har du inte fått ett godkännande är alltså ett instagrammande i stil med »den här bilden är ju helt otrolig« ett intrång i den utställande fotografens upphovsrätt.

Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas.
Enligt upphovsrätten är det fotografen bakom ett verk som ensam har rätten till att bestämma över hur en bild får användas.

Undantag för dagshändelse

Förutom undantaget för privat bruk finns det ytterligare inskränkningar i upphovsrätten. Till exempel är det tillåtet för massmedier att visa offentliggjorda bilder som rör dagshändelser, vilket en pågående fotoutställning kan vara ett exempel på. Till skillnad från den privata besökaren på galleriet får alltså en tidning både fotografera ett verk och sedan sprida det till allmänheten. Men för att den här inskränkningen ska gälla måste bildpubliceringen kunna kopplas till en redogörelse om den aktuella händelsen, som i en nyhetstext om att fotoutställningen har öppnat. När bilderna på galleriets väggar är nedmonterade och utställningen avslutad, då är det inte längre fritt fram för medier att publicera bilder därifrån eftersom det inte längre handlar om en dagshändelse. Sen kan förstås bilderna bli aktuella på nytt i något annat sammanhang, och därmed återigen vara en dagshändelse.

Det här undantaget i upphovsrätten gäller dock inte om en bild från början har fotograferats för en publikation. Det vill säga tidning A kan inte publicera bilder som har skapats för tidning B med hänvisning till att de rör en dagshändelse. Det säger sig nästan självt hur orimlig en sådan lösning skulle vara, om olika massmedier fritt fick plocka andra tidningars bilder med hänvisning till att det är en dagshändelse.

KD-politikern Sara Skyttedal stämde Dagens Nyheter för att ha publicerat några av hennes Facebook-bilder 2015. Hon menade att de var privata men Patent- och marknadsöverdomstolen gav DN rätt enligt dagshändelseundan­taget.
KD-politikern Sara Skyttedal stämde Dagens Nyheter för att ha publicerat några av hennes Facebook-bilder 2015. Hon menade att de var privata men Patent- och marknadsöverdomstolen gav DN rätt enligt dagshändelseundan­taget.

Ett exempel på när dagshändelseundan­taget prövades rättsligt, var i det mål som kom att kallas »Skyttedal vs DN« där KD-politikern Sara Skyttedal stämde Dagens Nyheter för att ha publicerat några av hennes Facebook-bilder. Hon menade att bilderna var privata och att DN:s publicering var ett upphovsrättsintrång. Bilderna hade hon lagt ut redan 2009 och de föreställde henne tillsammans med Ebba Busch poserandes framför ett militärfordon under en resa till Israel. Först 2015 publicerade DN några av dem i samband med att Ebba Busch kandiderade som partiledare till KD.

De rättsliga turerna slutade 2018 med att Patent- och marknadsöverdomstolen gav DN rätt. Att Skyttedal först hade publicerat bilderna på sin Facebook-sida och därmed gjort dem tillgängliga för »ett stort och obestämt antal personer«, ska ha varit en av orsakerna bakom domstolens beslut. De hänvisade även till att DN:s publicering skedde i samband med en aktuell händelse, vilken ska ha varit konflikten i Mellanöstern. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen saknade det betydelse att fotografierna skildrade en resa som hade gjorts längre tillbaka i tiden, eftersom resan blev aktuell tillsammans med det stundande valet av partiledare.

Med andra ord kan en bildpublicering i en tidning anses vara en redogörelse för en dagshändelse även flera år efter det att bilden togs.

Fotografen Anton Corbijn fixar det sista inför öppningen av utställningen »1-2-3-4« på Fotografiska, 2016. Kamera & Bild var på plats för att rapportera och fick då när utställningen var aktuell även publicera Corbijns bilder enligt dagshändelseundan­taget. De bilder som syns i bakgrunden här ovan får anses falla in under bild-i-bild-undantaget.
Fotografen Anton Corbijn fixar det sista inför öppningen av utställningen »1-2-3-4« på Fotografiska, 2016. Kamera & Bild var på plats för att rapportera och fick då när utställningen var aktuell även publicera Corbijns bilder enligt dagshändelseundan­taget. De bilder som syns i bakgrunden här ovan får anses falla in under bild-i-bild-undantaget.

I anslutning till kritisk text

Även om du inte jobbar för en tidning får du i en del situationer återge offentliggjorda bilder, men med vissa förbehåll. Det är till­åtet att i anslutning till en vetenskaplig framställning använda någon annans fotografier. Till exempel i en forskningsrapport eller i en vetenskaplig avhandling. Men sådana bildpubliceringar får inte göras med ett vinstsyfte, vilket är fallet om en rapport till exempel ges ut på ett förlag och säljs. Då måste den som äger bildupphovsrätten ha gett sitt godkännande. Men om det är en vetenskaplig text utan något förvärvssyfte är det fritt fram att publicera offentliggjorda bilder i anslutning till den.

Du får även på samma sätt använda bilder i anslutning till en kritisk text. Kanske du på fotogalleriet blir upprörd över vad du ser och vill framföra din åsikt kring bilderna. Ungefär som en recension, fast en privat sådan utan att ha en tidning i ryggen. Då får du använda verken från utställningen i anslutning till din kritiska text.

Men det finns ett tydligt förbehåll här, du får bara använda bilderna om din kritik görs i analog form – inte digital. Att ställa dig vid kopiatorn, trycka ut ett gäng recensioner inklusive utställningsbilder och sen springa runt och lägga dem i grannarnas brevlådor är okej enligt lagen. Men om du vill framföra din kritik på internet, då får du nöja dig med enbart text och låta bilderna från utställningen finnas kvar för ditt privata bruk.

Tänk på att i de situationer då du får återge offentliggjorda verk, ska du ange källan »i den omfattning och på det sätt som god sed kräver« som det står i upphovsrättens elfte paragraf. Du bör med andra ord alltid se till att namnge fotografen vars bilder du använder.

I samband med kritiska texter återger Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen, andras bilder på sin hemsida. Det har lett till att han vid flera tillfällen har fått betala skadestånd. Problemet är att han visar bilderna digitalt.
I samband med kritiska texter återger Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen, andras bilder på sin hemsida. Det har lett till att han vid flera tillfällen har fått betala skadestånd. Problemet är att han visar bilderna digitalt.

Genusfotografen är kritisk

Någon som vid flera tillfällen har stött på problem i samband med bildkritik är Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen. På sin hemsida analyserar han hur olika bilder har fotograferats, och riktar kritik mot dem han till exempel anser visar förlegade könsroller. Han är ett tydligt exempel på någon som i samband med kritiska texter återger offentliggjorda bilder. Men han följer inte inskränkningens bisats »dock inte i digital form«, utan väljer att visa bilder på sin hemsida som andra äger upphovsrätten till. Det har lett till att han vid flera tillfällen har fått betala skadestånd, bland annat då han för tio år sedan under rubriken »Vad sägs om att ta lite bilder med slangen?« kritiserade hur en kvinnlig kock hade fotograferats i ett kök. Bildexempel fanns med på sajten och Tomas Gunnarsson fick betala ett skadestånd på 15  000 kronor. Ifjol var det dags igen efter att han hade kritiserat en bild av ett programledarpar. En man och en kvinna, där den senare hade benen i vädret. Skadeståndet landade på drygt 10 000 kronor.

Tomas Gunnarsson är kritisk till hur lagen är formulerad:

»Jag har inte lyckats hitta någon som tycker att det här är rimligt. Att samma granskning som är okej i tryck ska vara förbjuden på internet. Och modellen att man ska behöva betala för eller be om lov för att få kritisera bilder tror jag tyvärr leder till att granskningar och analyser inte blir av«, sa han i samband med det senaste skadeståndskravet.

Han hoppades då även på att det nya EU-direktivet kring upphovsrätten skulle öppna upp för andra möjligheter till bildkritik online. Direktivet som blev svensk lag 1 januari 2023 har handlat mycket om hur material delas på sociala medier, och vilket ansvar de digitala plattformarna har för att upphovsrättskyddat material inte laddas upp. Kritiker har pratat om internetfilter men direktivet framhåller också rätten för användare att få framföra satir eller kritik – även i fråga om upphovsrättskyddade verk. Det som då främst avses är så kallade memes, skämtbilder, vilka ska vara tillåtna att dela på plattformarna.

Tomas Gunnarsson vill dock se mer:

»Det är helt klart ett framsteg. Men kommer det bara att vara tillåtet med bildkritik via stora sociala medie-plattformar som Facebook, men inte till exempel via bloggar? Förhoppningsvis kommer lagstiftarna fram till att det vore bättre att bara stryka den där förlegade bisatsen ’dock inte i digital form’ och slå fast att granskning av bilder ska vara lagligt på internet, punkt.«

Men än så länge finns bisatsen kvar.

Du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«, som i bilden ovan där fotografiet bakom tjejen inte har någon framträdande roll utan mer fungerar som rekvisita i bakgrunden.
Du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«, som i bilden ovan där fotografiet bakom tjejen inte har någon framträdande roll utan mer fungerar som rekvisita i bakgrunden.

Bild-i-bild-undantaget

Tillbaka till fotoutställningen, där du med dina vänner beskådar verken. Och där du plockar fram mobilen för att föreviga den trevliga kvällen. Men kanske är du mest intresserad av att ta en selfie med ditt kompis­gäng, för att lägga upp i sociala medier. Utställningsbilderna är inte i fokus, de råkar bara synas i bakgrunden. Har du då begått ett upphovsrättsligt intrång?

Nej, inte enligt paragraf 20 a i upphovsrättslagen. Där står det att du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«. Det brukar kallas för bild-i-bild-undantaget, och betyder att du i sådana situationer inte behöver ha ett tillstånd för att få publicera din bild. Men då ska den andres bild inte ha någon framträdande roll, utan mer fungera som rekvisita i bakgrunden. Eftersom du inte har haft för avsikt att sprida ett exemplar av detta verk, utan bara har velat berätta om din gallerikväll med kompisarna, så ska det vara okej att lägga upp en sådan bild i sociala medier. Men om din bild istället tydligt visar den andres verk kan det vara ett upphovsrättsintrång.

Ett exempel på var gränsen för bild-i-bild-undantaget går, hittar vi 2014 då det blev viss rabalder kring en bild som kallades för »onani­bilden«. Det var ett verk som hade skickats in till Fotografiskas Höstsalong, där fotokonstnären Olov Tegby-Frisk hade fotograferat en naken kvinna som onanerade framför ett porträtt av artisten Carola Häggkvist. Det var inte det explicita innehållet som skapade rubriker kring Tegby-Frisks bild, utan det faktum att bilden av Carola var fotograferad av någon annan – Karin Törnblom, som krävde att Fotografiska tog ned bilden och begärde ett skadestånd på 66 000 kronor för användandet av hennes bild.

Den förekom alltså inte i bakgrunden som en oväsentlig del av det nya verket, enligt bild-i-bild-undantaget. Utan hade en högst framträdande roll framför den nakna kvinnan. Det hela slutade med att Fotografiska betalade skadeståndet, verket togs ned och Olov Tegby-Frisk målade över Carolabilden med svart spritpenna.

Sen sattes »onanibilden« upp igen – utan några upphovsrättsintrång.

Detta är en PLUS-artikel. Som plusmedlem får du:

  • Omedelbar & obegränsad tillgång till denna och alla artiklar
  • Fördjupande reportage, fotoskolor, guider & mycket mer
  • Inbjudningar till VIP-event
  • Exklusiva erbjudanden från våra samarbetspartners

Prenumerera

Välj period och betalning. Köp med engångsköp eller välj en prenumeration så debiteras du inför varje ny period. Avsluta när du vill.

Ett år för bara 449 kr

Prenumerera

Engångsbetalning: Betala snabbt och enkelt för direkt tillgång till denna artikel