Fotoskolan om svartvitt med kurvor

Många tror att det är enklare att efterbehandla en bild i svartvitt än i färg eftersom man inte behöver tänka på bildens alla färger. Beroende på hur man väljer att justera sina bilder kan det absolut vara så. Men tittar vi på hur en bild påverkas av en konvertering till svartvitt betyder detta i praktiken att vi kastar bort en hel del bildinformation.

Därför gäller det att ta vara på så mycket som möjligt av denna värdefulla information redan innan vi börjar bearbeta bilden i Photoshop. Du behöver nämligen dessa bitar och pixlar för att kunna förändra, manipulera och justera bilden på ett bra sätt. Och ju mer du vill skruva på reglagen, desto mer information behöver du ha att spela med.

Förbered i Camera Raw

Steg 1: Grundläggande justeringar

Grundtanken är att göra ett så bra grundjobb som möjligt i Camera Raw. Här förbereder du bilderna för svartvit redigering och arbetsgången är till en början likadan som för färgbilder: Under fliken grundläggande gör du först justeringar med reglaget exponering om bilden är över- eller underexponerad. Sedan kan du rädda eventuella överexponerade partier i bilden med fyllnadsljus för att få täckning i utfrätta partier.

I övrigt bör du låta reglagen vara orörda enligt Camera Raws grundinställningar. Oroa dig inte över att bilden ser kontrastlös ut – låt värdet på kontrast vara kvar på sitt ursprungliga »+25«, det är nämligen detta vi kommer att justera med kurvor sedan. Möjligen kan man försiktigt höja värdet på reglaget klarhet för att öka kontrasten mellan olika objekt i bilden.

Steg 2: Lägg på grundskärpa

Under fliken skärpa ställer du sedan in värden för att skärpa upp bilden. Värdena du ska välja beror på bilden. I detta fall har vi använt inställningarna mängd 31, radie 0,9, skärpa 100 och maskning 0. Mängden är styrkan på skärpningen, runt 20-30 är vanligtvis bra för bilder med detaljer. Testa att hålla ned alt-knappen när du ändrar i reglaget så ser du bilden i svartvitt. Radien beror på storleken på de objekt du vill skärpa: 1 blir i detta fall bra för trätrallens struktur och grenarna i skogen. Lägre värde skärper mindre objekt och högre värde skärper större objekt. Även här kan du hålla in alt-knappen – du ser då vad som kommer att skärpas. Skärpan med värdet 100 bestämmer hur stor grad de olika objekten skärps. Ett högt värde här skärper detaljerna mer. Maskningen låter vi vara på 0, men med denna kan du ställa in vilka konturer som ska påverkas av skärpan (lägre värde), och vilka som ska exkluderas helt (högre värde). Också här kan du hålla in alt-knappen för att se maskningen.

Steg 3: Konvertera till svartvitt

Nästa steg är fliken nml/Gråskala som styr om tonerna till svartvitt. Kryssa i Konvertera till gråskala så får du möjlighet att justera hur de olika färgerna ska blandas för att tillsammans skapa grunden till din svartvita bild. Genom att justera reglagen för de olika färgerna kan vi justera hur mörka eller ljusa dessa ska vara i bilden. För att få ett bra resultat måste du veta hur bilden ser ut i färg – i detta fall kan vi konstatera att bilden innehåller mycket gröna valörer. Detta innebär att mycket av det gröna flyter ihop till en grådassig skog i bilden, utan några direkta kontraster eller konturer, eftersom en stor del av bilden är just grön. Vi måste därför arbeta fram känslan hos trädgrenarna så att man ser att det är en vacker skog. Genom att öka det gula och gröna reglaget något ser vi hur dessa färger ljusas upp och ger struktur åt skogens grenar. Objekt med mycket färg måste därför justeras med reglagen.

På samma sätt sänker vi värdena för de blå och lila färgnyanserna för att få en ökad kontrast i trätrallens struktur. Vi vill nämligen få fram känslan av trä, av dess ådring och av kanterna. Men se till att inte dra för mycket i de olika reglagen. Om skillnaden blir för stor mellan de intilliggande färgerna kan tonerna separeras för mycket och ge upphov till så kallad posterisering.

Steg 4: Justera tonkurvan

När bilden är inställd på rätt exponering är det dags att ta i tu med den övergripande kontrasten i bild-en. Just nu ser den antagligen rätt grådassig och tråkig ut. Under inställningar för tonkurva har du möjlighet att välja fliken punkt som tillåter justering av bilden med hjälp av en kurva. Nu är det läge att zooma in i bilden på ett parti som ser grådassigt ut, i detta fall skogen och buskarna, för att sedan hålla in kommando-knappen på Mac eller control på pc. Då får vi fram en pipett för att välja en punkt i bilden, och vi kan trycka på en kontrastfattig del i bilden, i detta fall en brun gren. Punkten dyker då upp i kurv-diagrammet där vi också ser histogrammet i bakgrunden.

Vi låter denna punkt vara, och väljer sedan en till punkt på samma sätt, men då i ett av de mörkare partierna, exempelvis en av de mörkare grenarna i bilden. Se till att zooma in så blir det lättare att se vilken punkt du väljer. När du tryckt dit din andra punkt kan du justera tonkurvan, i detta fall genom att trycka nedåtpil för att öka kontrasten i mellantonerna (brantare kurva ger större separation mellan de grå tonerna) samtidigt som de något mörka tonerna också blir mörkare. Redan här borde bilden se mindre grådassig ut. Men skapa också en tredje punkt på samma sätt, då från en av de ljusare grenarna. Tryck sedan uppåtpil för att vidare förstärka kontrasten i bilden genom att göra de ljusa grenarna något ljusare.

Tonkurvan du nu ser kallas för s-kurva – en kurva som ökar kontrasten över hela bilden.

Steg 5: Alltid 16 bitar

För att maximera informationen du får med dig in i Photoshop är det också viktigt att du alltid öppnar din bild i 16-bitar i Photoshop. Du har redan reducerat bildens innehåll genom att kasta bort färginformationen, vilket gör det än viktigare att du behåller så mycket du kan av det du har kvar. Detta är extra viktigt för att kunna göra de ändringar i bilden som du vill, och med högre bitdjup ökar ditt spelrum för att manipulera bilden på ett fungerande sätt.

Titta därför på texten under bilden i Camera Raw, där finns information om Gamma, bitdjup, storlek och upplösning. Se till att det står »16-bitar« där. Annars måste du trycka på texten och ändra inställningen i dialogrutan som kommer upp: Ställ om djup till 16 bitar/kanal och tryck ok.

Vi är nu klara med alla grundläggande förberedelser för att kunna bearbeta bilden vidare på en mer detaljerad nivå. Välj därför Öppna bild i Camera Raw för att öppna bilden i Photoshop.

In i Photoshop

Steg 6: Kurvor i Photoshop

Nu när du öppnat bilden i Photoshop börjar finliret för att få till den där extra stunsen på dina svartvita bilder. Några av de saker vi vill åstadkomma med bilden är att få den kontrastrik på de ställen där en högre kontrast förstärker bildens viktiga element. Liksom tidigare sagt gäller det också att ytterligare ge tillbaka känslan av de olika materialen. Men vi ska inte bara framhäva dessa delar, utan också dämpa de delar som stjäl uppmärksamheten, exempelvis områden i bilden som är för mörka eller för ljusa, som kan upplevas som störande.

Det första vi gör är att definiera svartpunkt och vitpunkt. Detta innebär att man letar upp den ljusaste och mörkaste delen av bilden med hjälp av ett kurvlager. Detta är ett stort kapitel för sig, så här ger vi endast en kort och snabb genomgång. Zooma ut så du ser hela bilden. Skapa sedan kurvlagret genom att välja lager › nytt justeringslager › kurvor. Namnge lagret och tryck ok. Här kan du sedan dra det vitfärgade reglaget under kurvan till höger samtidigt som du håller in alt-knappen. Bilden blir då svart – och efter ett tag syns vita pixlar. Du har nu hittat den ljusaste punkten i bilden och vitpunktens justering är då klar. För att hitta svartpunkten drar du det svartfärgade reglaget under kurvan till vänster samtidigt som du håller in alt-knappen. Bilden blir då vit och får till slut svarta pixlar. Precis då har du hittat bildens svartpunkt.

Med dessa två punkter har du nu optimerat bildens tonomfång och samtidigt ökat bildens övergripande kontrast. Med ikonen för handen vid kurvan kan vi sedan välja en punkt i bilden för ytterligare justering. Klicka och håll in musknappen, och dra sedan musen uppåt eller nedåt för att justera kurvans svängning. Du kan också använda piltangenterna för bättre precision. I detta fall har vi valt att ljusa upp skuggorna något (den näst översta punkten), samtidigt som vi undviker att ljusa upp de ljusaste valörerna (den näst nedersta punkten). Nu kan vi säga att bilden som helhet är finjusterad. Nu gäller det bara att fixa detaljerna.

Steg 7: Ge dig på det stora

Börja sedan med att leta reda på de stora objekten som är betydelsefulla för bilden. I detta fall är det lämpligt att börja med trätrallen som slingrar sig fram. Börja med att zooma in på objektet. Skapa sedan ett nytt kurv-justeringlager via lager › nytt justeringslager › kurvor. Här kan du på samma sätt som innan välja ikonen för handen som finns intill kurvan. Klicka sedan på en ljus punkt i objektet och gör detta ljusare. Tryck sedan på en mörk punkt i objektet och gör detta mörkare. Resultatet blir en s-kurva som vi känner igen sedan tidigare – som ökar skillnaden mellan ljust och mörkt och därför ger en högre kontrast. Justera tills objektet ser bra ut och bry dig inte om att resten av bilden blir för mörk.

När du är klar inverterar du justeringslagret genom att trycka kommando-i på Mac eller control-i på pc. Då försvinner dina justeringar från bilden – men nu kan du i stället välja var på bilden du vill applicera den kurva du nyss gjorde. Genom att måla med en vit pensel målar du nu i stället fram effekten av din kurva, och du bestämmer själv storlek, placering och noggrannhet.

Vi väljer att måla fram kontrasten i trätrallen, något som också syns om man tittar på lagermasken. Det vi målar vitt påverkas av justeringslagret, och därmed får vi en ökad kontrast. För att framhäva trätrallen ytterligare har vi här valt att göra ytterligare ett justeringslager där vi på samma sätt målat i kanterna för att definiera dessa ännu mer. Då närmar vi oss samtidigt detaljjusteringarna och det är dags att använda fingertoppskänslan för att ta oss an de mycket små objekten i bilden.

Steg 8: Ge dig på det lilla

Med de viktigaste elementen justerade kan vi nu koncentrera oss på de små justeringarna. Exempel på detta kan vara ljusa objekt som stjäl uppmärksamheten i bilden eller helt enkelt stör känslan. På denna bild finns några sådana »lysande« ytor, bland annat på grenarna nere till vänster, samt på stammen i mitten till vänster om trätrallen längst upp. Men nu är detaljerna ännu mindre än innan, och det blir allt viktigare att man ser vad man gör: Zooma in tillräckligt mycket för att se ytan eller objektet du vill justera, i detta fall mörka ned.

Här arbetar vi på samma sätt som innan med ett nytt justeringslager: Gå in på menyn via lager › nytt justeringslager › kurvor. Använd sedan än en gång ikonen för handen med pilar för att hitta en ljus punkt att justera. Klicka och dra musen för att mörka ned eller ljusa upp. Här har vi mörkat ned den ljusa barken, sedan klickat igen på en mörk punkt i barken för att skapa ytterligare en punkt i kurvan. Detta för att minska nedmörkningen av de redan mörka partierna. Än en gång är det bara det ljusa i bilden vi koncentrerar oss på, att bilden ändras i övrigt justerar vi som vanligt med en invertering av lagermasken med kommando-i på Mac eller control-i på pc. Och som du kanske redan förstår så är förfarandet också detsamma: Du målar fram barkens struktur med en kraftig kontrastökning, och får då fram effekten med en pensel på de ljusa partierna som du just justerat med ditt nya kurvlager.

Nästa moment i denna bild är den ljusa mossan på marken, och metoden är precis likadan med en nästan identisk kurva som resultat.

Men alla störande detaljer vi vill justera är kanske inte ljusa, utan i stället kanske för mörka. Exempel på det i denna bild är några av trädens mörka stammar, samt det största mörka partiet i bilden: den mörka jorden till vänster om trätrallen i bildens nedre del. Vi väljer så klart att öka kontrasten i denna del av bilden med hjälp av ett nytt justeringslager och kurvor på samma sätt som innan med ikonen för handen. För att inte ljusa upp det mörkaste för mycket, klickar vi på jordens mörkaste delar. Sedan låter vi denna punkt på kurvan förbli orörd. På så vis kommer kurvan knappt att förändras i de mörka partierna. Vi klickar sedan på den ljusaste delen i jordhålet för att skapa kurvans andra punkt. Denna justerar vi sedan så att det mörka partiet blir så ljust vi vill ha det, sedan inverterar vi lagermasken och målar fram det vi vill ljusa upp med penseln. Vi gör sedan exakt likadant med skogen i bakgrunden eftersom den också känns lite mörk.

Så här kan du fortsätta tills du är nöjd med alla delar av bilden.

Steg 9: Helheten

Helheten var det vi började med, och det är också med denna som det slutar. Nu när vi justerat hela bilden är det läge att titta på hur den egentligen ser ut och vad vi faktiskt har gjort. Bäst är då att ta en paus från bilden och göra något annat en stund, det är nästan alltid efter att ha vilat ögonen ett tag som man ser vad som behöver göras i bilden, eller vad man tidigare gjort som ser konstigt ut. Ögat vänjer sig nämligen väldigt lätt. Här är det också läge att göra en testutskrift för att se hur de mörka och ljusa partierna samspelar, om man har möjlighet till det. Tänk annars på att skärmen lyser av sig själv, vilket gör att bilder oftast ser bättre ut på skärmen än på utskrifter.

För att återkoppla till vad vi faktiskt gjort kan vi summera att kurvor är rätt väg att gå, inte bara för att du får en ökad kontroll, utan också för att du har möjlighet att ändra eller göra om dina justeringar utan att faktiskt påverka själva bilden. Tycker du exempelvis att kontrasterna på kanterna blev för hårda har du flera valmöjligheter: Skapa ett nytt lager eller måla om med penseln. På så vis är användningen av justeringslager oerhört effektiv.

Olika för olika bilder

Nu när du lärt dig arbetsgången i Photoshop, och att den egentligen är likadan för varje moment, kan vi titta på hur tankegångarna kan gå för andra bilder med annat ljus och annat innehåll.

Tittar vi på en bild på exempelvis rostiga bilar vill vi framhäva känslan av hård, rostig metall. Därför tål bilden också en högre grad av den grundskärpa som vi lägger på i steg 2. Den vita bilen i förgrunden är viktig och det är den som vi har arbetat mycket med här. Bland annat har vi plockat fram plåtens struktur i taket och metalldelarna i fronten. Lyktorna har fått lite extra glans och kontrasterna har ökats på bilarna runt om för att få fram strukturen även på dessa. I en bild som denna kan man dra lite mer i kurvorna för ökad kontrast, eftersom bilden innehåller just hårda objekt. Här har vi också ett naturligt mörkt hörn – vi kan jämna ut bilden med en vinjettering i övriga hörn.

En mjuk naturbild som till stor del innehåller samma gröna färg över hela bilden är oftast svårbearbetad. Vid en direkt svartvit-konvertering flyter nämligen de gröna nyanserna ihop, och här kommer en stor del av efterarbetet att handla om att plocka fram kontraster i dessa delar. Det gäller också att hitta kontraster i bildens överexponerade delar och få fram struktur och hårdhet i exempelvis stenar eller berg.

För porträtt gäller det att vara försiktig med grundskärpan. I huden vill vi för det mesta behålla en viss mjukhet, och att ta det lugnt med kontrasterna i dessa områden är ett bra tips. Drar du för mycket i kurvorna för hudtoner kommer det att märkas rätt snabbt när du tagit i för mycket. Sedan drar vi nästan uteslutande blickarna till ögonen – se till att arbeta mycket med dem.

Genom att arbeta dynamiskt och anpassa dig efter bildens innehåll, kan du alltid få fram det viktigaste i delarna, behålla strukturen, få en naturlig känsla och samtidigt en passande skärpa och detaljrikedom.