Stora skolan om norrskensappar – Del 1

Att prata norrskensappar är komplicerat, och diskussionen behöver ha ett långt mer nyanserat innehåll än ja och nej, bra och dåligt. 

Det finns fördelar med appar, och nackdelar, och i den här artikeln som är den första i en serie om norrskens-appar kommer jag att försöka ge en ödmjuk och pedagogisk bild av apparna, så att du själv kan förstå fördelarna och nackdelarna.

Är du med?   

Först: 99 procent av alla appar hämtar information från samma källa. Lite som att SMHI, KLART.SE m.m hämtar väderdata från samma mätstationer och instrument Varningar om kulingvindarnas framfart plingar i alla väderappar, eftersom de kommer från samma källa.

En enkel norrskensapp är en direkt kopia på den amerikanska rymdvädertjänstens prognos, nuvarande analys och ett medelvärde på ca 3 timmar vilket resulterar i Kp-indexet, ett grovt mått på hur kraftigt norrskenet är, hur långt söderut det tar sig.

En mer avancerad app tolkar solvinden mer fritt, och läser av andra parametrar och kan på så vis ge användaren notiser som ungefär låter så här ”NOAA har beräknat din norrskenschans som låg, men kanske finns det chans ändå”. Flera appar gör sådana försök, men är trots detta givetvis inte hundraprocentiga. Ett varningens finger också om de rent kp-beroende apparna. Kp är ju ett medelvärde, vilket innebär att stora substormar, norrskensubrott hinner ske under det att appen visar exempelvis Kp 2, vilket enligt markörer knappt ger norrsken över Piteå.