Skola

Stora skolan om norrskensappar – Del 1

Appar för norrsken är inte alltid enkelt, därför reder vi ut hur de fungerar i vår nya skolserie. I denna första del går vi igenom apparnas för- och nackdelar så att du kan tyda informationen och öka dina chanser att se eller fotografera norrsken.

Att prata norrskensappar är komplicerat, och diskussionen behöver ha ett långt mer nyanserat innehåll än ja och nej, bra och dåligt.

Det finns fördelar med appar, och nackdelar, och i den här artikeln som är den första i en serie om norrskens-appar kommer jag att försöka ge en ödmjuk och pedagogisk bild av apparna, så att du själv kan förstå fördelarna och nackdelarna.

Är du med?

Att prata norrskensappar är komplicerat, och diskussionen behöver ha ett långt mer nyanserat innehåll än ja och nej, bra och dåligt.

Det finns fördelar med appar, och nackdelar, och i den här artikeln som är den första i en serie om norrskens-appar kommer jag att försöka ge en ödmjuk och pedagogisk bild av apparna, så att du själv kan förstå fördelarna och nackdelarna.

Är du med?

Först: 99 procent av alla appar hämtar information från samma källa. Lite som att SMHI, KLART.SE m.m hämtar väderdata från samma mätstationer och instrument Varningar om kulingvindarnas framfart plingar i alla väderappar, eftersom de kommer från samma källa.

En enkel norrskensapp är en direkt kopia på den amerikanska rymdvädertjänstens prognos, nuvarande analys och ett medelvärde på ca 3 timmar vilket resulterar i Kp-indexet, ett grovt mått på hur kraftigt norrskenet är, hur långt söderut det tar sig.

En mer avancerad app tolkar solvinden mer fritt, och läser av andra parametrar och kan på så vis ge användaren notiser som ungefär låter så här ”NOAA har beräknat din norrskenschans som låg, men kanske finns det chans ändå”. Flera appar gör sådana försök, men är trots detta givetvis inte hundraprocentiga. Ett varningens finger också om de rent kp-beroende apparna. Kp är ju ett medelvärde, vilket innebär att stora substormar, norrskensubrott hinner ske under det att appen visar exempelvis Kp 2, vilket enligt markörer knappt ger norrsken över Piteå.

Undertecknad har vid flera tillfällen fotograferat - och sett - norrsken från Gotland under Kp 3. Skulle jag vända på det, och skatta Kp utifrån norrskenets styrka, så skulle jag säga Kp 5, kanske Kp 6. Kp behöver du alltså använda exakt som det är : ett grovt medelvärde som vittnar om chanser. Norrskensutbrott är ofta förknippade med högre Kp-index, men behöver inte alltid ske. Lurigt, jag vet. Tro mig. Att tämja de parametrar ett sprakande norrsken består av är fortfarande svårt, mig veterligen omöjligt. Man kan, baserat på avvikelser i magnetfältet registrera ”att det smäller”, men det är först när det gör det. Dvs NU! Förvarningar finns i form av ett gäng olika parametrar, som solvindens hastighet, densitet och förstås den så viktiga magnetiska orienteringen, polariteten i solvinden. Är det sydligt (minus)-laddat eller nordligt (plus)? Hur länge? Hur starkt? Vilken kraft finns lagrad i hemisfären? När förväntas allt detta omvandlas till norrsken, och hur långt ner i landet, eller mot ekvatorn kommer norrskensovalen att sprida sig? Om alls?

Nä, vi har en del kvar att lära, och apparna är bra hjälpmedel för grova uppskattningar. Använd dem gärna, men kom ihåg att de är just grova uppskattningar och hjälpmedel. Appar kan tillexempel skrika att det är jättefin norrskenschans, baserat på den amerikanska rymdvädertjänstens prognos, men solvinden är lika intressant som en ljummen fläkt vid Tofta Strand en kväll i juni. Prognos och verklighet är verkligen fritt skilda fenomen, och trots åratal av erfarenheter kan vare sig NOAA SWPC, MetOffice eller ESA förutspå norrsken annat än på väldigt grov basis.

Varför?

Vi kan helt enkelt för lite. Dessutom saknas mätinstrument. Fick jag önska hade jag haft en ytterligare satellit i fixerad position närmare solen. Tyvärr kanske det är en utopi, eftersom det skulle krävas en ansenlig mängd bränsle för att få den att bibehålla sin position just där. När SolarOrbiters uppdrag var mer aktivt, flög de förbi solen närmare, lämpligt nog i början av mars. Kommer ni ihåg 13-14e? Mätvärden från satelliten gjorde att jag nästan kunde lova att trenden i det interplanetära magnetfältet skulle skifta, från starkt nordligt (plus) till starkt sydligt (minus). En relativt tydlig magnetisk struktur kunde ses i det moln av plasma som svepte förbi satelliten. Även om den magnetiska delen givetvis kan förändras under den ca 2-4 dagar långa resan sol-jord, fanns ett mönster som gjorde att jag kunde vänta i fem timmar och beskåda himlen bli grön, röd och enormt ljus, trots nära fullmåne. Ett fantastiskt verktyg, helt enkelt. Numera kört.

Förutom det skulle jag vilja ha mer mätvärden där man tittar på solen från sidan, i mer detalj och från båda håll. STEREO-satelliternas funktion var just denna, men tyvärr lever inte STEREO B(behind) längre och det är STEREO A (ahead) som lever och lite från sidan, till vänster om linjen sol-jord ger oss uppgifter om utbrott, m.m.

Eftersom norrsken handlar om solaktivitet behövs också mer forskning kring solfläcksgrupper. Till exempel finns det ingen säker modell som (hittills) kan förstå vad som föder en sydligt orienterad magnetism i solvinden. Detta gör att när solfläcksregioner skickar ut sina massiva utkastningar, vet vi inte hur potent träffen blir. Det finns otaliga exempel på prognoser som slår helt galet, åt båda hållen. Dvs ”stormvarning” blir till ingenting. ”Ingenting” blir till storm. Ni fattar.

Det faktiskt mest träffsäkra är Norrskensveriges följare, som ju rapporterar in norrsken i nära nog realtid, från hela landet. I observationstrådarna från norra och södra landet kan man lätt få en uppskattning om hur starkt norrskensutbrottet är just nu, eller för en minut sedan. Eller för en halvtimma sedan. Så, innan någon knäcker koden: Följ Norrskensverige också. Inte bara apparna.

Detta är en PLUS-artikel. Som plusmedlem får du:

  • Omedelbar & obegränsad tillgång till denna och alla artiklar
  • Fördjupande reportage, fotoskolor, guider & mycket mer
  • Inbjudningar till VIP-event
  • Exklusiva erbjudanden från våra samarbetspartners

Prenumerera

Välj period och betalning. Köp med engångsköp eller välj en prenumeration så debiteras du inför varje ny period. Avsluta när du vill.

Ett år för bara 449 kr

Prenumerera

Engångsbetalning: Betala snabbt och enkelt för direkt tillgång till denna artikel