Nyhet

Canon och Nikon i fullformatsduell

I åratal har kameratillverkare framhållit fördelarna med mindre sensorformat som DX, APS-C och Fourthirds, men när det kommer till kritan så visar det sig att inget kan slå en stor sensor när det gäller bildkvalitet.

Publicerad

OM VI BORTSER från de riktigt dyra digitalkamerorna som bygger på mellanformatstraditionen så är det småbildskameror som leder bildkvalitetsligan på båda fronterna. Högst upplösning: Småbildaren Canon 1Ds mark III. Lägst brusnivåer: Småbildaren Nikon D3.

I grunden bygger det på enkel matematik. Om bländare, slutartid och ISO-tal är detsamma så fångar en småbildskamera in mer än dubbelt så mycket ljus som en kamera med en sensor i det vanligare APS-C eller DX-formatet.

Det är en ödets ironi att Nikon, som varit DX-formatets förespråkare nummer ett, får ett andra genombrott (första digitala systemkameran D1 sopade banan med konkurrenterna 1999) på den digitala proffsmarknaden när de för första gången frångår sitt DX-koncept med bildsensorer i formatet 24 x 16 millimeter.

Även om småbildskameror är betydligt dyrare än kameror med mindre sensorer så börjar de komma inom räckhåll även för fotografer med begränsad budget. En Canon 5D får man idag för under 25.000 kronor. Branschen förväntar sig att en ny version lanseras under nästa år, vilket lär ge lite fart på begagnatmarknaden.

Förutom de rent tekniska fördelarna med en stor ljusupptagande yta finns det fler fördelar med småbildsformatet. Reportagefotografer som gillar ljusstarka vidvinkelobjektiv har inte haft mycket att hämta i APS-C och DX-kamerorna. För att få något som kan matcha de på filmtiden mycket populära Nikon 28 mm/1,4 eller Canon 24 mm/1,4 i utsnitt och ljusstyrka skulle det krävas en vidvinkel på högst 18 millimeter med samma ljusstyrka. Det finns helt enkelt inte.

Det finns också känslomässiga skäl. Alla stora kamerasystem idag utom Olympus och Panasonic bygger på småbildsteknik. Objektiven är från början anpassade till småbildsformatet. Det gör att en kamera med mindre sensor kan kännas som en nödlösning, vilket det också är. Skälen att göra mindre sensor är i första hand ekonomiska. Tidigare har kameratillverkare också hävdat att det inte går att göra skarpa vidvinklar för så stora bildsensorer, men den myten har Nikon effektivt avlivat med sin nya vidvinkelzoom.

Nackdelarna med småbild: Högre pris på kamerahusen, begränsat skärpedjup och större bildvinklar på teleobjektiv. Man kan också hävda att kamerahusen blir något större när de byggs för fullformatssensorer. För fotografer som är beroende av mycket snäva bildvinklar, fotograferar makro, behöver lätta utrustningar eller har liten budget så kommer de mindre sensorformaten att vara intressanta även om småbild dominerar marknaden om några år.

Pixelkvaliteten visar sig under press

En sak är hur bilden ser ut direkt ur kameran. En annan hur den ser ut efter hård misshandel i bildbehandlingen.

sanktgoran.jpg

Den här bilden från Storkyrkan i Stockholm belyser detta bra. Motivet innehåller väldigt stora kontraster, och delar av scenen ligger i djupt mörker.

När vi tog bilderna kunde vi inte se med blotta ögat att det runda i bakgrunden var ett ett fönster med bilder av Jesus och lärjungarna. Det visade sig först när vi började gräva runt i våra testbilder för att se hur skuggpartier stod sig efter våldsam uppljusning.

detalj.jpg

Vi fotograferade motivet med marknadens tre kameror med bildsensorer i småbildsformatet 36 x 24 millimeter - Canon EOS 5D, Canon EOS 1Ds mark III och Nikon D3.

I bilden från Canon 5D, som är både den äldsta och billigaste kameran, dolde sig ett kraftigt brus i skuggorna som inte syntes vid första anblicken. Bruset beror delvis på att kameran är två år äldre än de övriga, men det är också mycket troligt att det interna bruset i kameran från bland annat kretsar och batteri och motorer inte är lika väl avskärmat.

Den nyare Canonkameran, 1Ds mark III, gav betydligt bättre resultat. Den bilden består också av nästan dubbelt så många bildpunkter, så varje enskild pixel har blivit mycket mindre i vårt utsnitt. Ändå syns bruset klart och tydligt, och färgerna är dämpade.

I jämförelse med konkurrenterna glänser verkligen Nikon D3 i det här testet. Trots att bilden ljusats upp så mycket håller den ihop förvånansvärt väl och har kvar mättnaden i färgerna. State of the art.

Alla bilderna togs vid kamerornas basiso, vilket innebär ISO 100 för canonkamerorna och ISO 200 för Nikon D3.

brus.jpg

Varför just 36 x 24 millimeter?

Småbildsformatet kom till delvis av en slump. Det var Leicas grundare Oscar Barnack som i början av 1930-talet kom på idén att bygga en stillbildskamera som använde den perforerade 35 millimeters-film som fanns för filmkameror. Dels fanns redan hela filmtillverkningsindustrin, dels kunde han bygga en kamera som var liten och behändig till formatet.

Vilken fullformatskamera passar bäst?

I studion:

Canon EOS 1Ds MarkIII för upplösningens och hanteringens skull.

På reportage:

Nikon D3 för bra autofokus och lågt brus i svagt ljus. Canon 5D för att den är diskret.

På sportarenan:

Nikon D3 för autofokus, brusnivåer och snabb serietagning

Arkitektur och landskap:

Ariktektur- och landskapsfotografi är mer en fråga om objektiv än om kamerahus. Nikon har en fördel i att de har marknadens bästa vidvinkelzoom. Å andra sidan har Canon både en vidvinkel och ett normalobjektiv med tilt/shift-funktion.

På resa:

Canon 5D. Lättast och väcker minst uppmärksamhet.

sensorformat.jpg

DÄRFÖR KALLAR VI DET SMÅBILD

Många säger fullformat. Det gör inte vi eftersom begreppet småbildsformat redan är etablerat. Ordet fullformat är en försvenskning av engelskans «full frame», alltså obeskuret. Vi tycker att ordet fullformat inte tillför något nytt utan snarare förvillar. Exempelvis pratas det mycket om «motsvarande brännvidd i småbildsformatet» men inte om «motsvarande fullformat».

Småbildsformatet kallas även «35 mm». Det är direkt felaktigt eftersom det syftar på filmens bredd och inte på ett specifikt format. 35 mm-film används till formaten 18x24, 24x36 och 24x65 mm.

12eller21.jpg

12 eller 21 megapixel?

För att utröna hur mycket högre upplösning Canon Eos 1Ds mark III kan ge i praktiken har vi testfotograferat med en riktigt skarp glugg: EF 35/1,4 L. Utsnitten motsvarar förstoringar i storleken 70x100 cm. Som synes är skillnaderna inte så dramatiska ens vid denna höga förstoringsgrad.

hiss.jpg

På full bländaröppning tillintetgör Nikons superzoom Canons fasta 14 millimeter. Det närmaste Canon någonsin kommer är här, där vi bländat ner båda objektiven till bländare åtta. Men även då ger Nikons 12 megapixel mer detaljer än Canons 21 tack vare den avsevärt bättre optiken.

NIKON KVALITETSCHOCKAR MED NY VIDVINKEL

Hur många megapixel Canon 1Ds mark III än har så ligger den ändå efter Nikon D3 i skärpa och upplösning när det gäller vidvinkelfotografering. I varje fall om vi använder objektiv från kameratillverkarna själva. Hur vi än gör så lyckas vi aldrig få tillnärmelsevis samma detaljrikedom i bildkanterna med något av Canons två senaste vidvinkelobjektiv EF-S 14/2,8 eller EF-S 16-35/2,8.

Närmast Nikons kvalitet når Canon med den nya fasta fjortonmillimetern ordentligt nerbländad. Då har den bättre detaljupplösning än Nikons zoom i bildens mitt och något mindre böjda linjer (sfärisk abberation). Men i detaljrikedom på kanter och i hörn ligger den fortfarande efter trots att sensorn har nästan dubbelt så många megapixel.

nikon1424.jpg

Nikon AF-S 14-24/2,8 G ED

Det här objektivet går raka vägen in i fotohistorien. Otroligt skarpt och mycket liten kromatisk abberation trots att det har så stor bildvinkel. Den sfäriska abberationen ligger klart inom gränsen för det acceptabla vid 14 millimeter och är borta vid 24 millimeter. Leverar bättre på full bländaröppning än de flesta konkurrerande objektiv på sina bästa bländare.

Nackdelen är att objektivet är tungt och stort samt saknar möjligheter att fästa ett skyddande UV-filter framför frontlinsen.

Pris i handeln cirka 17 000 kr

nikon2470.jpg

Nikon AF-S 24-70/2,8 G ED

Ny normalzoom från Nikon som vi fick bra bildresultat med under vårt test. Andra testare rapporterar sämre resultat, så det finns en risk att Nikon har problem att leverera jämn kvalitet. Över lag tyckte vi inte att den här zoomen riktigt var värd den uppmärksamhet den fick. Vi bedömer den som i stort jämbördig med Canons motsvarighet. Om du har ett bra exemplar av en äldre Nikon 28-70/2,8 så finns ingen anledning att byta upp sig.

Pris i handeln cirka 17 000 kr

canon14.jpg

Canon EF 14/2,8 L II USM

Ny supervidvinkel från Canon som möjligen skulle fått bättre omdömen om det inte råkat lanseras i stort sett samtidigt som Nikons 14-24/2,8. Den sfäriska abberationen är mindre än hos Nikons zoom, men i övrigt presterar objektivet sämre på allt. Riktigt oskarpt i kanterna på full öppning, förmår inte att utnyttja mer än knappt hälften av sensorns upplösning ute i kanterna nedbländat.

Pris i handeln cirka 22 000 kr

canon1635,jpg

Canon EF 16-35/2,8 L USM II

Canon har länge behövt rycka upp sig på vidvinkelsidan, så många hade stora förväntningar på det här objektivet när det lanserades i somras. Tyvärr blev det en av de största objektivbesvikelserna under 2007. Objektivet är inte så bra som vi förväntat oss.

Pris i handeln cirka 16 000 kr

Läs mer:

- TEST: Nikon D3

- TEST: Canon Eos 1Ds mark III

Artikeln har tidigare publicerats i KameraBild nr 1/2008.