Djurfångaren

Text och porträttfoto Magnus Fröderberg

Djurfoto Magnus Nyman

Artikeln har tidigare publicerats i KameraBild nummer 6/2005.

En timme innan vi träffas har Magnus Nyman tagit en tur med bilen kring det område där vi ska fotografera. Att rekognoscera före fotograferingen är viktigt. Där djuren redan äter kan man inte sätta upp ett gömsle. I stället måste man vara på plats innan djuren kommer till sitt matställe.

Djuren förflyttar sig under dagen, så det gäller att försöka räkna ut vart de kommer att gå. Magnus tar många av sina bilder i gryningen och skymningen. När solen gått ner och det blivit för mörkt för att fotografera går det att göra en runda för att se var djuren är på kvällen. Ofta finns djuren på samma ställe flera kvällar i rad. Redan på väg ut mot gömslet ser Magnus spår av vilt.

- Titta där! Där har ett vildsvin kliat sig mot telefonstolpen, säger Magnus.

magnusnyman2.jpg

Bilden på det hoppande rådjuret är en av Magnus Nymans äldre och mer kända bilder. Förmågan att ge en inblick i djurens liv och personlighet samt en känsla av den miljö de vistas i är en av Magnus styrkor som naturfotograf. Foto: Magnus Nyman

Magnus kan sina vildsvin och har gett ut en bok i ämnet. Under våren har han också gett ut en bok om dovhjortar. Redan under rekognosceringsrundan fick Magnus bilder på några älgar med sin Canon Eos 20D och 300 mm/2,8 med skakstabilisering. Fyra timmar senare har han inte tagit en enda ytterligare exponering.

- Efter några timmar i gömslet utan napp känns det stressande, säger han.

Tiden går och till slut måste det hända något på räkneverket så att jag får bilder att sälja. Jag brukar sitta några kvällar i gömslet för att få det jag vill ha. För att öka chanserna för att få se djur kör Magnus långa sträckor till områden där han fått reda på av viltvårdare, yrkesjägare, att det finns djur. Ungefär 6 000 mil per år blir det.

- En hobbyfotograf kan sitta bakom stugan och vänta, men jag måste optimera mina chanser att komma hem med bilder som säljer.

Magnus Nyman har ett kontaktnät av viltvårdare, som han hör med innan han ger sig ut.

- Jag jagar också och gör reportage för jakttidningar så jag känner till många bra områden i Sverige. Yrkesjägaren eller markägaren kan upplysa om var djuren har gått den senaste tiden. Jag frågar också var jag inte ska gå.

- Trots att allemansrätten gäller kan man göra stor skada om man går på fel ställen. På våren kan det finnas känslig gröda eller ungdjur som kan bli störda.

Magnus sitter bakom ett kamouflagenät som han spänt upp mellan några granar i kanten av skogen intill ett stort fält med klöver. På andra sidan en grusväg intill växer energiskog, som är mums för älgar, rådjur och hjortar.

- Det gäller att sitta där maten finns. Ibland vill jag få djuren till ett speciellt ställe där det blir snygga bilder. Då kan jag lägga ut mat, men det måste vara i närheten av de platser djuret normalt befinner sig.

froderberg1.jpg

Foto: Magnus Fröderberg

På ett kraftigt Gitzo-stativ av kolfiber sitter objektiv och kamera monterat på en Acra Swiss-kulled. Det krävs en mycket kraftig kulled för att lätt och exakt manövrera det stora 500-millimetersobjektivet. Kameran är en Canon Eos 1D Mark II med 8,2 megapixel. Genom ett hål i nätet sticker det stora vita motljusskyddet ut som fått på sig en grön stickad strumpa för att synas mindre.

- Fördelen med ett kamouflagenät är att jag inte behöver vara så orolig för att störa djuren med mina rörelser. Älgar är halvblinda, men dovhjortar är mycket skarpögda. Efter några timmar kan jag behöva röra på mig lite för att få bort stelheten.

Ovanpå fotoryggsäcken bredvid Magnus ligger 20D:n med 300:at på.

- Det är en bra kombination för handhållna bilder när det går snabbt eller då jag smyger på djuren. Tack vare skakstabiliseringen kan jag ta bilder med så lång tid som en åttondel med enbenet på.

Han har stor nytta av förstoringseffekten hos Canon 20D och slipper ofta använda konvertern som han hade förr. Ibland använder han 1,4-gångerskonvertern, men 2-gångerskonvertern blir nästan alltid liggande.

- 20D:n är min andrakamera. Jag har samma krav på utrustning som en sportfotograf och har nytta av den snabba serietagningen hos Canon 1D Mark II. Tidigare hade jag en analog Canon 1V HS som var ännu snabbare.

Det gör inget att kamerorna låter och att Magnus rasslar med motorn.

- Djuren reagerar ändå oftast på första exponeringen och då kan jag lika gärna dra på med bilder och få hela sekvensen från att djuret äter, lyfter huvudet och lyssnar och till slut ger sig av. När jag körde film behövde jag fler bilder för att få nästan likadana diabilder att skicka till olika bildbyråer men nu behöver jag inte riktigt lika många bilder vid varje tillfälle.

Blir det inte väldigt många exponeringar?

- Jag tar i stort sett inte fler bilder nu än när jag fotograferade med film. Då tog jag 200-300 rullar per år. Med digitalkamerorna har jag tagit motsvarande 200 rullar på nio månader. Jag kan ändå inte ta bilder förrän djuret är precis där jag vill ha det, annars skrämmer jag bort det i förtid.

Vinsten med digitaltekniken är att det sparar tid hemma vid datorn och att han sparar film- och framkallningskostnader.

- Jag kan också fotografera vid ISO 1 600. Tidigare var den smärtsamma gränsen ISO 400 med diafilm.

magnusnyman3.jpg

Foto: Magnus Nyman

froderberg4.jpg

Att fotografera från bilen är en av tre metoder Magnus Nyman använder för att fotografera djup på. Han använder ett specialbeställt fönsterstativ från Kirk i USA. Magnus andra bok handlade om vildsvin och har sålt i 8 000 exemplar.

Med sig ut i skogen har Magnus en bärbar hårddisk på 40 gigabyte. Han hinner tömma ett 512-megabyteskort med råfiler innan han fyllt nästa.

Nu börjar solen närma sig trädtopparna, och fortfarande inte några djur i sikte. Vi har hört en irriterad fågel. Ja, Magnus kan höra när en fågel är irriterad. Det kan ha varit ett stort djur som retat fågeln men också bara en rival. Vi tvingas riva vårt gömsle utan att Magnus fått en enda exponering.

I stället går vi över till en annan arbetsmetod - motivjakt med bil. Magnus sätter 500-milli-metersobjektivet och en 1,4-gångerskonverter på sin 1D Mark II, och fäster allt på ett Kirk-dörrstativ som han beställt från USA.

- Det blev dyrt, men det var värt varenda krona.

Vi rullar långsamt längs med grusvägen och får direkt syn på en älg och två kronhjortar som betat utom synhåll från gömslet. Magnus bränner av några snabba bilder men tycker att de är

för långt bort. Vi provar i stället att genskjuta dem bakifrån.

Bilen är ett bra gömsle men det gäller att djuren kommer på rätt sida om bilen. När vi rundat skogen och kommer ut på andra sidan ser vi älgen igen. Magnus är inte riktigt nöjd men tar för

säkerhets skull några bilder. Vi kör vidare.

Vi åker till ett fält där Magnus sett kronhjortar under sin runda. De är säkert kvar där om de fått vara ostörda.

- Vi kan säkert smyga fram och se dem, säger Magnus.

magnusnyman4.jpg

Foto: Magnus Nyman

froderberg5.jpg

Båda bilderna ovan: "Där satt den!" Resultatet av en kvälls arbete.

Plötsligt får Magnus syn på en liten svart klump i kanten av ett fält några hundra meter bort. Kontroll i handkikaren. Vildsvin! Magnus kastar sig ur bilen, kontrollerar vinden och sätter

snabbt på 500:an med konverter och kamera på sitt trebensstativ och slänger allt på axeln och rusar iväg.

En älg står i skogskanten.

- Vi har vinden från rätt håll, viskar Magnus. De kan inte känna vår vittring.

Likt en soldat rycker Magnus fram stötvis på fältet, sätter ner stativet, tar någon bild för att sedan avancera framåt. Till slut hittar Magnus ett perfekt ställe mellan skogen och ett fält med meterhög energiskog som vildsvinet försvunnit in i. Plötsligt kommer en kronhjort ut ur fältet och springer in i skogen. Magnus bränner av en serie, men han stannar kvar. Han vet att vildsvinet lurar ut i fältet. När vildsvinet kommer ut är Magnus beredd. Svinet stannar upp i kanten på fältet när det hör kameran. Magnus fnyser till som vildsvinens varningsläte för att få fart på svinet.

Det blir en lång serie för Magnus, flera olika varianter med stillastående och springande vildsvin. Han gör en segergest. Kvällen är räddad och bilderna sitter.

Magnus Nymans böcker:

- Jaktens själ heter Magnus första bok som utkom år 2000 och fick Svenska Jägareförbundets kulturpris. Boken innehåller Magnus 200 bästa bilder.

- Vildsvin heter den andra boken både för natur- och jaktintresserade. Till boken finns en studiehandledning.

- Dovhjort är Magnus senaste bok och har samma uppläggsom vildsvinsboken.

froderberg3.jpg

Foto: Magnus Fröderberg

Magnus Nymans utrustning:

Kameror Canon Eos 1D Mark II och Canon Eos 20D

Objektiv 20-35/3,5-4,5 (används lite mer nu till digitalt), 28-70/2,8L, 70-200/2,8L IS (Magnus tycker inte att skakstabilisering är nödvändigt på detta objektiv), 300/2,8L IS (ofta handhållen med 20D), 300/4L (till längre vandringar), 500/4L

Blixtar IS-blixT 580 EX med omibounce (främst för reportage), Canonblixtkabel, Teleblixt-försats (Magnus har ännu inte använt den)

Telekonvertrar eF 1,4x och 2x Mk II

Ryggsäckar LowePro nature och Trekker Pro (fuktskyddad)

Stativ Gitzo G1329-kolfiberstativ, Arca Swiss B1G Qr-kulled, Kirk Window Mount-bilfönsterstativ med Arca Swiss B2-kulled, Manfrotto-enbensstativ

Bildlagring 2 st 512 megabyte, Aandisk ultra II, 1 st 1-megabyte Sandisk ultra II, Tripper 40 gigabyte bärbar hårddisk

Övrigt Peltor, hörselskydd för jaktbilder, småverktyg

magnusnyman5.jpg

Foto: Magnus Nyman

Magnus bästa djurfototips

DJUREN FINNS DÄR maten finns. Lär dig vad olika djur äter. I böcker beskrivs hur olika djur beter sig och vad de äter. Utlagt bete kan leda djuren till platser som gör sig bra på bild. Erfarenhet är också viktigt. genom att vara ute mycket lär du dig mer.

VAR STEGET FÖRE. Djuren rör sig ofta i samma mönster under några dagar i följd. En viltvårdare eller markägare vet ofta var djuren varit den senaste tiden. Med en rekognosceringsrunda kan

du se var djuren är och räkna ut vart de rör sig. antagligen finns djuren på samma ställe vid samma tid dagen efter.

FOTOGRAFERA FRÅN GÖMSLE. Det räcker ofta med ett kamouflagenät för att bli osynlig för djuren. Ligger vinden rätt känner de inte heller doft eller hör kameraljud. I vissa områden är djur mindre skygga än på andra ställen.

FOTOGRAFERA FRÅN BIL. Bilen är ett utmärkt gömsle. Du kan parkera där du tror att djuren kommer eller täcker stora områden. Stäng av motorn och använd bönpåse eller stativ som stöd.

FOTOGRAFERA TILL FOTS. Lite svårare, men det kan gå att komma djuren nära. använd gärna enbensstativ för att minska risken för skakningsoskärpa. Tänk på att inte ta med för mycket utrustning. En kamera och ett teleobjektiv räcker ofta.

VANLIG TELEZOOM RÄCKER. Du kommer långt med en vanlig telezoom med ungefär 70-300 millimeter på en digitalsystemkamera eller med kompakter med superzoom. När ljuset blir för

svagt för att frysa rörelser kan du panorera i stället.

magnusnyman6.jpg

Jakt är ett av Magnus stora intressen. Förutom att han jagar själv skriver han och fotograferar jaktreportage och håller bildföredrag för jägare. Foto: Magnus Nyman

Leva på naturfotografi

Det går att leva på att fotografera, men det räcker inte med att sälja arkivbilder genom en bildbyrå. Så här arbetar Magnus Nyman:

Arkivbildsförsäljning

Magnus säljer både via bildbyråer och genom att folk kontaktar honom direkt för att få tag på en bild. Han är ansluten till naturbild i Sverige och några utländska byråer. Bildbyråbranschen har dåliga tider i dag och flera byråer har gått omkull, men den som har ett välfyllt arkiv kan ändå tjäna en slant.

Reportage

Uppdragsfotografering ger ofta de bästa och säkraste pengarna. Fotografen måste komma med egna idéer och sälja in till tidningar. Ofta är det mest praktiskt och ekonomiskt att skriva själv. Magnus Nyman gör reportage om vilda djur för främst jakt- och naturtidningar men även för dagspress. Reportage om forskningsprojekt ger förutom intressanta artiklar också kunskap som är till nytta vid fotograferingen.

Böcker

Bokprojekt är sällan en ekonomisk framgång i Sverige men ur ett bokprojekt kan fler inkomstkällor komma. Magnus säljer ofta reportage som bygger på material från boken eller reser runt och föreläser kring bokens ämne.

Föreläsningar

En naturfotograf skaffar sig många kunskaper och intressanta bilder. Föreläsningsturnéer bland föreningar och organisationer kring populära ämnen ger arbete och pengar i tider då det inte händer så mycket i naturen.