DEBATT: Snedvridet om nya fotolagen

Nu får det vara nog med skrämselpropaganda om fotoförbudsförslag!

Många är de yrkesfotografer som har blivit upprörda över förslaget om så kallad olovlig fotografering som presenterades i januari 2011 av Justitiedepartementet. Orsaken till denna oro skyller vi på den debatt som förts i media och på olika platser runt om i landet. På DN Debatt publicerades den 2 december 2011 en artikel undertecknad av en rad företrädare för olika mediebolag och organisationer. Nu senast uppmärksammade Södermanlands Nyheter förslaget på ett alltför dramatiskt och uppseendeväckande sätt (25 januari).

Den debatt som förs är enligt vår uppfattning djupt oseriös och präglas av stor okunskap om vad som faktiskt står i departementspromemorian och vad lagförslaget innebär. Det är anmärkningsvärt att normalt kloka personer rycks med i den offervisa om kränkningar av pressfriheten och ingrepp i yttrandefriheten som har uppstått. Enda syftet med alla dessa utspel tycks vara att skrämma yrkesfotografer, uppvigla allmänheten och ta chansen att få banna politiker. För något stöd för klagosången finns inte i lagförslaget! Vad vi däremot ser en mycket stor fara med är att debatten, om den fortsätter att föras på det sett som hittills skett, planterar en uppfattning hos allmänheten som kommer att medföra svårigheter för yrkesfotografer att utföra sina uppdrag framöver!

Lagförslaget om olovlig fotografering som det har presenterats av Justitiedepartementet tar för det första inte alls sikte på seriöst arbetande yrkesfotografer. Det som förslaget vill komma åt är den typ av kränkningar av privatpersoners integritet som sker med teknisk utrustning som verktyg. Det är fråga om fotografering eller filmning som 1) sker utan tillstånd på en plats dit allmänheten inte ska ha insyn (t ex bostaden, omklädningsrum, offentlig toalett m m) och som är ägnat att kränka den personliga integriteten, eller 2) sker påträngande, närgånget eller dolt oavsett plats och som allvarligt kränker den personliga integriteten (exempelvis vid våldtäkts-, misshandels- och olyckssituationer när privatpersoner är särskilt utsatta och försvarslösa). Det är med andra ord förhållandevis hårda krav som uppställs enligt förslaget för att det överhuvudtaget ska handla om en kriminell handling!

Vad debattörerna även tycks tro är att den här typen av kränkande beteende inte behöver föras in i lagstiftningen, som om vi i Sverige som konventionsstat inte skulle behöva anpassa oss efter de europeiska åtaganden som vi är bundna av. Bakgrunden till lagförslaget är en dom i Europadomstolen från år 2004 som populärt kallas Lex Caroline. Det handlade om prinsessan Caroline av Monaco som fick nog av tyska skvallerpressen och den påträngande fotografering som skett av henne och hennes familj. Det var bl a denna dom som fick dåvarande regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vår svenska skyddslagstiftning för den personliga integriteten. Tillsammans med ett par svårdömda rättsfall, där exempelvis en hyresvärd hade låtit installera en kamera i en kvinnlig hyresgästs badrum och en svartsjuk man i hemlighet monterade upp en kamera i den f d hustruns sovrum, konstaterade utredningen att det finns en lucka i lagen och att Sverige inte uppfyller det som konventionen för mänskliga rättigheter kräver av nationell lagstiftning.

Med denna bakgrund kan vi vidare konstatera att Sverige är ett av de få länder som inte har något förbud mot fotografering av den här typen. Det räcker att vi går till våra nordiska grannländer för att hitta fotograferingsförbud som skulle få debattörerna att baxna. I Finland råder inte bara fotograferingsförbud på platser med s k hemfrid. Där är det till och med förbjudet att iaktta personer genom exempelvis kikare. Det bör tilläggas att något krav på kränkning inte finns inskriven i den eller andra nordiska förbud mot fotografering. Än mindre finns det undantag där allmänintresse skulle kunna motivera handlingen.

Just undantag för bl a allmänintresset i det svenska förslaget är en rejäl anledning att slippa oroa sig som yrkesfotograf. En ”nödutgång” som heter duga. Det finns nämligen ett s k försvarlighetsrekvisit inskrivet som tveklöst skulle fria de bilder som främst yrkesfotografer tar, även om det har skett olovligt, kränkande, dolt eller på insynsskyddad plats. Det är för oss en gåta att debattörerna så samfällt har undvikit att nämna det här viktiga undantaget i debatten! I motiveringen till undantag nämns särskilt om fotograferingen sker i nyhetsförmedling eller för konstnärligt syfte. Vår uppfattning är alltså att denna undantagsregel ytterst friar all seriös bildjournalistik från den föreslagna kriminaliseringen. Det bekräftar även att syftet med lagförslaget inte är att hindra yrkesfotografer från att utföra sina uppdrag.

Vad vi ytterligare vill nämna är att Justitiedepartementet planerar att lägga fram en lagrådsremiss om förslaget i februari och slutligen en proposition i mars månad. Det är med andra ord ett tåg som rullar på. Vad vi dessutom känner till är att Justitiedepartementet överväger att byta namn på förslaget från ”Olovlig fotografering” till ”Kränkande fotografering”. Ytterligare ett kvitto för oss som jurister och företrädare för yrkesverksamma fotografer genom Svenska Fotografers Förbund att kriminaliseringen inte avser eller ens berör dessa.

Som ovan nämns är vår enda och allvarliga farhåga att en fortsatt felaktig och missvisande debatt om att det ska införas ett fotograferingsförbud skapar hjärnspöken hos yrkesverksamma fotografer och därigenom hämmar dem i fotograferingsögonblicket. På samma sätt bidrar den hittills besinningslösa debatten till att allmänheten får för sig att de framöver kan stoppa yrkesverksamma fotografer från att fotografera!

Vår förhoppning är att vi nu har lyckats bringa klarhet, gjutit olja på den oseriösa debattens vågor och övertygat fotograferna att de lugnt kan fortsätta fotografera om, eller snarare när lagförslaget blir verklighet. Samtidigt uppmanar vi debattörerna att läsa på, tänka på vilka allvarliga konsekvenser felaktiga uttalanden kan få och skämmas!

Catharina Ekdahl, VD Svenska Fotografers Förbund

Niklas Briselius, förbundsjurist Svenska Fotografers Förbund