Mats Andersson släpper ny bok – i jätteformat

Naturfotografen Mats Andersson har nyligen gett ut en ny bok, Mother Earth, som handlar om livet, i både stort och smått. Anderssons mörka och svartvita bilder har satts samman till en bok med lite udda mått. Utfälld levererar den ett uppslag som mäter över 50 x 70 centimeter. Det utnyttjas både för att visa stora bilder men också för att visa sidor med kollage av flera bilder som tillsammans berätta om något.

Boken är Mats trettonde i ordningen. Vi ställde några frågor till honom om boken för att få veta mer om arbetet bakom och vad han vill berätta med bokens bilder.

Mats Andersson vinner silver i Nordic Nature Photo Contest

I pressmaterialet så nämns bland annat att det är bilder från nybildat land på Island, men också bilder från din fars hem. Finns det någon röd geografisk tråd bland bilderna i boken eller handlar det mer om stämningar och känslor?

– Det handlar mest om stämningar och känslor. Om livet – i stort och smått. Livet består ju mest av vardagliga – kanske för många tråkiga saker. Men det är ju så det ser ut. Jag älskar det vardagliga mer och mer och förevigar mycket av det i bild. Men jag ville också få ett större perspektiv när jag gjorde boken. Att se ett vulkanutbrott blev lite som att få uppleva när jorden skapades. Det gav hisnande perspektiv. Att stå där som liten människa och bevittna dessa urkrafter – då förstår man hur liten man är. Likväl är det ju vi som enskilda individer som faktiskt påverkar vår framtid. Faktum är ju att vi håller på att utrota oss själva om vi inte ändrar på vårt beteende.

Vad är det du vill förmedla med bilderna i boken?

– Det jag vill förmedla är känslor. Min pappas bortgång 2019 har onekligen påverkat bildspråket och tankesättet. Sedan vill jag så klart att mina bilder på natur och vilda djur ska göra att man inser hur fantastiskt detta är och att det verkligen är värt att bevara. Att det faktiskt är helt avgörande för vår fortsatta existens. Forskarna är alltmer eniga att vi nu lever i det sjätte massutdöendets tid. Senaste gången var ju för 66 miljoner år sedan när dinosaurierna försvann. Då var det ett asteroidnedslag som orsakade massutdöden – idag är det vi själva.

Hur började du arbeta med projektet, fanns det redan bilder klara som du insåg att du kunde göra en bok av eller kom idén till boken först?

– Projektet tog fart 2019 när jag fick Sveriges Författarfonds 3-åriga arbetsstipendie. Det betyder så mycket att få både erkännande för sina tidigare böcker men också finansiella medel som gör att man kan jobba vidare. Första året bestod mest av att fundera ut temat på boken. Pappas bortgång gjorde att jag ofta funderade på livet mening. De tankarna bidrog nog till att jag till slut ville göra en bok om livet i stort och smått - och till slut föll bitarna på plats att det var om Moder jord boken handlade. Och livet där. Mitt liv. Så mycket arbete bestod i att leta upp befintliga bilder från arkivet som kunde passa på temat. Och sedan var det ju bara den där lilla detaljen – hur illustrerar jag jordens födelse.

Hur lång tid har det tagit att färdigställa bilderna till boken?

– Jag har jobbat tre år med projektet. Mycket tid har gått åt att författa texten – trots att den bara är på en sida så är den så viktig. Och när det gäller bilderna så har jag sannolikt någon med mig – bilderna på jordens födelse lyckades jag få när vulkanen på Island fick ett utbrott – och jag dessutom lyckades befinna mig där just då med en grupp fotografer som gick en workshop för mig.

Bokens fysiska format är ju lite ovanligt, hur kom du fram till det?

– Jag köper ju nästan inga naturfotoböcker utan köper mycket från konstfotografer. Och genom åren har jag köpt många udda och otroligt fint gjorda böcker. Första gången jag började fundera på om jag inte skulle göra ett större format var när jag köpte Christer Strömholms bok "Konsten att vara där” på bokmässan för ca 10 år sedan. En rejält stor bok som är 31x39 cm. Först blev jag lite irriterad att den inte gick få in i bokhyllan - men sedan förstod jag varför de gjort den så stor. Den ska inte ställas undan i bokhyllan. Den ska så klart ligga framme.

Har du själv formgivit boken eller hur gick det till?

– Ja, jag har själv gjort formgivningen. Jag är ju utbildad Art Director och jobbar till vardags på en reklambyrå bland annat med formgivning av böcker och tidningar. Det kanske är det roligaste jobbet att sätta samman allt. Och formgivningen är så sjukt viktig för en bok. Vet inte hur många timmar jag bara jobbat med textsidan i början av boken och att formge titeln.

Du har ju gjort ett ganska stort antal böcker vid det här laget, blir det lättare eller svårare för varje bok?

– Jag trodde faktist att min bok Nature Diary var min sista egna bok. Jag kände mig helt uttömd efter det arbetet. Det kändes som ett avslut på något sätt. De som har den boken vet ju att den handlar om en livskris. Den texten var väldigt jobbig att skriva. Och många gånger har jag fått en klump i halsen och tårar i ögonen när jag föreläst om det projektet. Men jag insåg också då att jag inte var ensam om att ha upplevt en skilsmässa – många var de åhörare som efteråt kom fram och grät. Jobbigt och fint på samma gång.

På grund av bokens konstruktion måste den också sättas samman för hand, så det är på många sätt en bok där hantverket får ta plats.