Intervju

Konsta Punkka: Så kommer han nära de vilda djuren

»Det bästa tricket med att fotografera vilda djur är ofta att fotografera djur som lever närmare människor. De djuren har ett mer naturligt förhållningssätt till människor«, säger Konsta Punkka. Foto: Konsta Punkka
Foto: Konsta Punkka
Konsta Punkkas fotomanér kan beskrivas som att han med sin kamera skapar porträtt av djuren. Här en fjällräv. Foto: Konsta Punkka
Med bilder av ekorrar slog Konsta igenom på Instagram. Foto: Konsta Punkka
»Om björnar går förbi använder jag ofta slutarljudet för att få deras uppmärksamhet«, säger Konsta. Foto: Konsta Punkka
Konsta fotograferar med Nikon D850. På sistone har han även testat den nya Nikon Z7 II.
En viktig komponent i Konstas kompositioner, är hans egen position. Han vill vara i djurets ögonhöjd, vilket betyder att han ofta ligger ned på marken. Foto: Konsta Punkka
Konsta vill helst att djuret ska befinna sig på nära håll. Det är då känslorna uppstår, när ögonkontakten blir tydlig. Foto: Konsta Punkka
Foto: Konsta Punkka

Som ett porträtt av djuret – så vill den finske fotografen Konsta Punkka fånga sitt motiv. »Jag tycker man ser så mycket dokumentärbilder av djur i deras livsmiljöer. Jag vill istället skapa uppmärksamhet genom att förmedla känslor i bilderna«, säger Konsta som på sistone har haft den nya Nikon Z7 II med sig ut i fält.

Med bilder av ekorrar slog han igenom på Instagram, då när det sociala bildmediet ännu var ganska färskt. Den finske fotografen Konsta Punkka hade fram till dess mest ägnat sig åt musik, både utövat själv men också genom att fotografera spelningar. Men Instagram fick honom att ändra inriktning.

– Jag började lägga upp naturbilder där, som jag fotograferade som en hobby. I skogen bakom huset fotograferade jag ekorrar och folk blev »hooked« av att se bilderna. Så småningom kom de även att involvera andra större djur och landskapsbilder, säger Konsta från sitt hem i Helsingfors.

Utanför fönstret är det som han säger »samma gråa, regniga väder – inte det mest fotomässiga«. Men kanske kan han se det som en utmaning, för det var just det som under första halvan av 10-talet fick honom att upptäcka naturen som fotomotiv.

Med bilder av ekorrar slog han igenom på Instagram, då när det sociala bildmediet ännu var ganska färskt. Den finske fotografen Konsta Punkka hade fram till dess mest ägnat sig åt musik, både utövat själv men också genom att fotografera spelningar. Men Instagram fick honom att ändra inriktning.

Konsta Punkka

Ålder: 26 år. 

Bor: I Helsingfors i Finland.

Gör: Naturfotograf. Porträtterar vilda djur och fotograferar landskap.

Aktuell med: Fotoboken »Animal portraits by Konsta Punkka«.

Utrustning: Nikon D850 och Nikon Z7. Har även testat den nya versionen Z7 II under hösten.

Webb: konstapunkka.com, instagram.com/kpunkka

– Jag började lägga upp naturbilder där, som jag fotograferade som en hobby. I skogen bakom huset fotograferade jag ekorrar och folk blev »hooked« av att se bilderna. Så småningom kom de även att involvera andra större djur och landskapsbilder, säger Konsta från sitt hem i Helsingfors.

Utanför fönstret är det som han säger »samma gråa, regniga väder – inte det mest fotomässiga«. Men kanske kan han se det som en utmaning, för det var just det som under första halvan av 10-talet fick honom att upptäcka naturen som fotomotiv.

– Alla utmaningar som finns inom naturfotograferingen var det som fick mig att vilja pröva det, som att till exempel vänta på ett djur väldigt länge.

Även om miljöer utomlands hägrade, var det till en början i Finland han sökte utmaningarna.

– Jag hade inte möjlighet att åka till Afrika eller andra, så att säga, häftiga platser. Så jag fick använda min egen nordiska bakgård, som den mest intressanta platsen att fotografera på. Jag gick till skogen i min närhet varje dag och försökte fotografera så mycket som möjligt, med olika perspektiv. Det var väldigt beroendeframkallande för mig, jag gjorde nästan inget annat än att fotografera i naturen.

Hans Instagram-sida växte. Följarna blev allt fler. Konsta kunde ta steget till att bli en professionell fotograf.

– För mig var det ingen traditionell väg, med tävlingar, priser och sådana saker utan det var publiken som gav mig möjligheten att göra detta på den här nivån.

Instagram var grejen?

– Ja, ja. Definitivt. Det var det som fick det att lyfta, som fick människor och företag att upptäcka mig.

Sedan drygt fem år tillbaka jobbar han heltid med fotografering, men ekorrar dyker allt mer sällan upp i hans bilder.

– Det är som ett avslutat kapitel för mig. Ibland be­söker jag samma skog för att ta bilder av dem, men det börjar bli svårt att hitta fler situationer med ekorrar som jag inte redan har fotograferat.

Mycket tid med samma djur

Konstas manér kan beskrivas som att han med sin kamera skapar porträtt av djuren. Han har precis gett ut sin första fotobok, och redan i titeln tydliggörs hans stil: »Animal portraits by Konsta Punkka«. Det finns en anledning till att han fotograferar på det sätt han gör:

– Betraktaren ska känna något genom djurets ögon ochdess uttryck. Jag tycker man ser så mycket dokumentärbilder av djur i deras livsmiljöer. Jag vill istället skapa uppmärksamhet genom att förmedla känslor i bilderna, förklarar Konsta som menar att en speciell sinnesstämning uppstår när djuret tittar in i kameran.

Konsta Punkkas fotomanér kan beskrivas som att han med sin kamera skapar porträtt av djuren. Här en fjällräv.

För att fånga ett sådant ögonblick måste han vara snabb. När väl djuret tittar in i kameran kan det vara över på ett par sekunder. Han har dock ett knep.

– Om jag ligger på marken och väntar på att en räv ska dyka upp, så kanske den kommer förbi och bara ignorerar mig. Därför tar jag först några bilder med slutarljudet på, för att få dess uppmärksamhet under några få sekunder innan den fortsätter med sitt.

En annan detalj som är viktig i hans porträttbilder, är att djuret befinner sig på nära håll. Det är då känslorna uppstår, när ögonkontakten blir tydlig och man kan uppleva djurets tillit. Självklart kan det vara svårt att komma nära vargar eller björnar, men med rävar är det möjligt. I alla fall om man ger dem tid.

– Jag tillbringar väldigt mycket tid med samma djur, för att komma nära dem. Med rävar och rävungar, som jag ofta fotograferar under våren då de befinner sig i närheten av sitt bo under några veckor, då kan jag sitta i skogen och de i stort sett uppfattar mig som ett träd eller en sten till slut. Man blir en del av miljön, och stör dem inte överhuvud­taget.

Men koll har de troligen, för emellanåt springer de fram för att undersöka Konsta – och då får han sina bilder. Men med andra djur kan detta tillvägagångssätt vara svårare, och då händer det att han använder bilen som gömställe.

Oavsett hur han tar bilderna, är det alltid en tidskrävande sysselsättning.

– Ibland kan det gå veckor utan någonting, säger Konsta.

Jag föreställer mig att du måste vara väldigttålmodig som person, för att få bilderna?

– Ja, och för mig har tålamodet vuxit fram genom mitt bildskapande. Jag har ofta en klar vision i mitt huvud av vad jag vill fotografera, och om jag inte väntar tålmodigt i flera ­timmar kommer jag inte att få bilden. Vilket jag så gärna vill. Därför är jag tvungen att vänta och göra absolut ingenting. Nu har jag ägnat mig åt det här i många år och det har blivit allt enklare för mig. Det är faktiskt ganska trevligt att gå ut i skogen och vänta där i flera timmar. Det blir som meditation, yoga eller något sådant. Så det är inte så illa.

Med bilder av ekorrar slog Konsta igenom på Instagram.

Att ha kunskap om ett djurs beteende är förstås en förut­sättning för att överhuvudtaget kunna närma sig djuret. Till en början består tiden i skogen mer av research än av fotografering, för Konsta.

– Min kunskap om rävar har vuxit, bara genom att vänta. När jag hittar en ny familj, som kanske är möjlig att följa under två–tre dagar, så innebär det att försöka upptäcka vid vilka tidpunkter de går ut ur sitt bo eller tillbaka dit. Som när de går ut för att jaga. Så till en början handlar det mycket om att föra anteckningar över tider, eftersom djuren kan vara väldigt exakta i sin dygnsrytm. Att göra research hjälper för att kunna planera sin fotografering mycket mer, säger Konsta.

Även under den mer undersökande perioden tar han ­bilder, men då med ett teleobjektiv från ett längre avstånd. Sen jobbar han sig succesivt närmare.

– När jag efter några dagars arbete tittar på de första bilderna kan jag undra varför jag ens tog dem. Men du vet aldrig om djuren kommer att försvinna, så du måste alltid ha kameran med dig så att du åtminstone får något.

»Om björnar går förbi använder jag ofta slutarljudet för att få deras uppmärksamhet«, säger Konsta.

Det finns flera anledningar till varför Konsta fascineras av rävar. Dels för att det finns olika arter runt om i världen, så han kan fotografera räv på Grönland likaväl som i Sydamerika eller Afrika. Dels för att det hemma i Finland finns en stor variation i sättet de lever på.

– Du kan hitta rävar i vildmarken som i Lappland, men du kan också hitta dem mitt i Helsingfors. Så det finns gott om intressanta platser där du kan fotografera dem och få antingen bilder med stadskänsla eller vackra bilder i vildmarken. Dessutom är rävar väldigt uttrycksfulla där du kan hitta människoliknande uttryck hos dem. Så för mig ger allt det här en väldig massa möjligheter att skapa olika bilder.

Du måste alltså inte ge dig ut i skogen för att hitta räv,de finns även i närheten av staden?

– Ja, och det bästa tricket med att fotografera vilda djur är ofta att fotografera djur som lever närmare människor. För då har de redan ett mer naturligt förhållningssätt till människor. Det betyder att du får mer tid på dig att ta bilden innan de springer iväg, till skillnad från de som lever mitt i vildmarken.

För att hitta en räv har Konsta ett tips: kolla Instagram och hashtaggen »räv«. Kanske har någon joggare fått syn på en, tagit en bild och lagt upp på Instagram. Om det framgår var platsen är, kan den vara lämplig att undersöka närmare. Inte minst nattetid.

– Sommarnätter när solen inte går ned, är en perfekt tidpunkt för att ta bilder. Även här i södra Finland har vi då kanske bara två–tre timmar då det är för mörkt för att ta bilder. Så på somrarna fotograferar jag för det mesta från nio på kvällen till sex–sju på morgonen. Och sen sover jag på dagarna. Det är som ett nattskiftsjobb, men det är också under den tiden som djuren är vakna.

Tuffare blir det förstås så här års, när höstmörkret lägger sig. Konsta brukar då i vanliga fall vara mer utomlands för att fotografera, men i år blir det inga resor på grund av pandemin. Han försöker ändå se positivt på situationen.

– Det är faktiskt som en trevlig liten utmaning att ändå försöka fotografera här i Finland under den här årstiden. Men allt är så mörkt, så du har kanske bara tillräckligt med ljus mitt på dagen. Och det är en tidpunkt då djuren inte syns till så mycket, så det kräver mycket mer förberedelser för att överhuvudtaget få något.

En viktig komponent i Konstas kompositioner, är hans egen position. Han vill vara i djurets ögonhöjd, vilket betyder att han ofta ligger ned på marken.

När det kommer till ljus föredrar Konsta molniga dagar. Resultatet blir som att han har fotograferat med en stor softbox, ett mjukt ljus med låg kontrast vilket passar bra för djur tycker han. Problem med skuggor kring ögonen slipper han. Men om det är solljus vill han gärna att det lyser upp djuret bakifrån. Det gäller speciellt för djur med hårig päls, då ett sådant ljus kan ge effektfulla bilder.

En annan viktig komponent i hans kompositioner, är hans egen position. Han vill vara i djurets ögonhöjd, vilket betyder att han ofta ligger ned på marken.

– Om jag tar bilden mer uppifrån får jag en »Zoo-effekt« som jag inte alls gillar. Det är viktigt att vara på samma nivå, för att visa respekt för djuret.

Konsta fotograferar med Nikon D850. På sistone har han även testat den nya Nikon Z7 II.

Nöjd med nya Nikon Z7 II

Ute i fält är det Nikon D850 som är Konstas förstahandsval. Men han har under hösten även haft med sig den nya Nikon Z7 II för att fotografera vargar. Han lyfter fram ett antal egenskaper hos den spegellösa kameran som han ­gillar, såsom de dubbla Expeed 6-bildprocessorerna som gör fokuseringen snabbare. »Supernice« kommenterar Konsta detta och säger att han även kunde ta flera sekvenser av bilder utan att det uppstod någon buffring. Serier på upp till 124 bilder i okomprimerad 12-bitars råformat klarar de dubbla processorerna.

Att den följande autofokusen numera även klarar att låsa sig vid ögonen på ett djur, är något som förstås borde passa en fotograf som Konsta.

– Jag testade den funktionen när en örn landade och medan en varg sprang – och i båda fallen så hittade ­kameran deras ögon och behöll skärpan där. På så sätt är det lättare att få skarpa bilder.

Skulle du säga att det är enklare att jobba med detmindre systemet, än med den större D850?

– Ja, definitivt. I ett gömsle är det inte den största förändringen, eftersom du ofta har kameran vilande mot gömslets vägg. Där behöver du inte bära något. Men annars om jag tar bilder med mitt 400mm-objektiv och fotograferar handhållet, då är det trevligt att ha ett lättare system.

Men Konsta vill samtidigt att en kamera inte ska vara för liten. Det måste finnas något att hålla i, så batterigreppet som går att skaffa till Z7 II tycker han är ett måste ur den aspekten. Dessutom får han då även avtryckaren för vertikala bilder, en viktig funktion för hans porträttbilder som ofta är fotograferade på den ledden.

Konsta vill helst att djuret ska befinna sig på nära håll. Det är då känslorna uppstår, när ögonkontakten blir tydlig.

En annan situation då Z7 II:an kom väl till pass, var när Konsta testade den under en fotografering med fjärrutlösning där han ville fånga vargar på bild.

– Om björnar går förbi använder jag ofta slutarljudet för att få deras uppmärksamhet. Men med vargar om jag fotograferar fjärrstyrt och trycker av för tidigt, då kommer de aldrig att komma fram för att kolla kameran. Därför testade jag att ha den ljudlöst och de kom supernära kameran för att kolla in den. De kunde inte höra något så därför blev de inte rädda.

Beroende på djur väljer alltså Konsta om han ska fotografera med ljud eller inte.

Men hur ser han på det spegellösa systemet – är det framtiden?

– Ganska snart kommer jag nog att gå över till det spegellösa allt mer, men det kommer ta några år innan jag helt fasar ut min D850, svarar Konsta.

Men bildkvaliteten är bra i Z7 II:an?

– Ja, ja. Det är absolut ingen försämring på den punkten. Kameran är bara lättare och bättre på det sättet.

Viktigt behålla kreativiteten

För Konsta har åren från det han publicerade sin första ekorrbild fram till i dag varit en spännande resa, där han har fått möjlighet att fotografera världen över och ägna sig åt det han vill göra. Men då när fotograferandet mest var en hobby hade han aldrig kunnat föreställa hur verkligheten skulle se ut i dag.

– Jag hade inte i planen att bli fotograf. Det bara hände. Men jag tror att när du är väldigt besatt av att göra något som du älskar, då löser det sig ibland. Och nu när jag kan göra det här på heltid, är det också viktigt för mig att ­behålla kreativiteten – att jag inte »bara« gör jobb utan även fotograferar vad jag gillar och tycker är intressant.

Vad tror du om framtiden? Gör du samma sak om tio år?

– Jag vet inte om Instagram fortfarande finns då, men kanske ändå någon sådan plattform. Nu den närmsta tiden vill jag gå mer mot att göra böcker, exklusiva printar och utställningar – en mer traditionellt konstnärlig väg. Sen kanske jag utmanar mig själv med mer video i framtiden, att producera filmer med vilda djur. Men jag tror hur som helst att jag jobbar inom samma visuella miljö, på något sätt. Vi får se.