Krönika: Knäck bildens hemliga kod

När du fotograferar avbildar du verkligheten för att få just en bild av verkligheten. Men egentligen är det bara din verklighet du avbildar. Betydelsen av din bild kommer nämligen att vara olika för olika människor. För någon betyder det ett, för en annan betyder det två. Den här diskussionen sätts på prov när vi tittar på bildens innehåll, och gör en bildanalys av vad det är vi faktiskt ser i den.

För vad vi ser är faktiskt lite olika. Vad vi lyckas fånga på bild är också lite olika. Med hdr-fotografering tänjer vi teknikens gränser genom att utöka det dynamiska omfånget i bilden.

Är det rätt eller fel?

Och oavsett vad man än tycker – vems rätt eller fel? Debatten är i full gång på sidan 92. Var står du i frågan?

Diskuterar vi vidare om bildinnehåll, verklighet och analys, kommer vi till slut att hamna i läran om semiotik. Med den i bakhuvudet kan vi bryta upp bildens olika beståndsdelar i olika nivåer för att sedan tolka innehållet.

Betraktar vi bilden på den denotativa nivån ser vi på bilden som en ren avbildning av verkligheten, exempelvis två pinnar, en människa och olika färger. Innehållet blir inte vidare spännade. Men ändå finns det många fotografer där ute som fastnar på just denna nivå, och avbildar det de ser på ett så hårt tekniskt korrekt vis att de rent bokstavligt missar hela bilden. Ett sätt att undvika att kliva i den fällan är att läsa igenom artikeln om »bildens äkta potential« på sidan 52 – om du inte redan gjort det. Kanske kan den omvända någons bildvärderingar.

De fotografer som tagit sig vidare har lyckats knäcka bildens hemliga kod, och gräver sig allt djupare i bildens innehåll, med nyckeln till innehållsrika bilder i ena handen och kameran i den andra. De har lyckats nå den konnotativa nivån, den nivå som utvecklar bildens betydelse med värderingar och tolkningar. Objekten förvandlas från döda ting till att få ett djupt symboliskt värde.

Plötsligt blir människan med de två pinnarna till ett kors, ett kryss, ett x, och symboliken börjar tala i former som går att relatera till födelse, död, plustecken, broar, passager, och ... ja Gud vet vad.

Men betydelsen av bilden förblir olika. För någon betyder det en sak. För en annan betyder det något mycket djupare. Och djupet i innehållet är olika från person till person.

På så vis handlar det om att göra det osynliga synligt, ungefär på samma sätt som att locka fram det osynliga infraröda ljuset till vår verklighet – något som vi försöker oss på i ir-fotoskolan på sidan 54.

Så nästa gång du känner att du vill ut och fotografera, dra på din favoritmusik vare sig det är Lady Gagas Pokerface, Carbons Based Lifeforms Euphotic eller varför inte Bachs mästerliga Air. Vad som helst, bara det får dig att hamna i ett flow där du kan leta efter de symboler som har ett viktigt värde för just dig.

Och vill du hellre sitta hemma och mysa i samma känsla kan du alltid ta dig tid att kolla in några schyssta filmer i stället. Varför inte A Beautiful Mind från 2001 med Russell Crowe i huvudrollen, som handlar om just mönster, symboler, mystiska koder och verklighetsuppfattning. En annan bra film i jakten på det universellt återkommande talet – liknande gyllene snittets underbara oändliga form och mönster – är Darren Aronofskys Pi från 1998.

Vill du ha film med mer foto ska du läsa igenom våra spelfilmstips på sidan 94 som på ett eller annat handlar om fotografer.

En film är ju trots allt hundratusentals bilder. Och bra filmer har också många gånger ett budskap att leverera på en högst konnotativ nivå.