Foto

Projekt: Muslimska feminister

Det är eftermiddag och regn väntas på horisonten. Regn som kommer innebära att jag är fast ute i ödemarken på gränsen mot Somaila. För så länge som den leriga vägen vägrar att bli farbar på.

Publicerad

Jag sitter på flaket av en pickup och färdas mot ödsligheten förbi lerhyddor och hus av torkat gräs. Efter en hel dags väntan har vi till slut fått tillstånd och närmar oss den lilla byn Gafuru.

Några timmar senare sitter vi på en filt. Jag är omgiven av muslimska kvinnor som alla tittar undrande och med en frågande blick som undrar samma sak:

– Vem är du och vad är det du håller i handen.

Jag är i färd med att slutföra mitt projekt om att dokumentera muslimska feminister. Så jag börjar fotografera. Trycka av. Möta fientliga blickar. Försöka vi tolk berätta hur vackra dessa kvinnor är.

Vid varje klick rycker kvinnorna till som om de fick en elektrisk stöt.

Jag vet inte hur lång tid som förflyter, men när jag är färdig bläddrar jag i kamerans digitala minne och visar var och än bilden de varit med att skapa. Plötsligt. Inser de alla vad jag har gjort. Men utan att förstå hur skrattar de och blir som unga tonårsflickor som fnittrar över hur de ser ut.

Precis innan det börjar mörkna sitter vi återigen på flaket tillbaka. Regnet är på pausknappen ett tag och senare på kvällen när jag dricker en kopp te förstår jag varför kvinnorna blev så uppspelta.

De äger inga speglar och har aldrig gjort.