Tomas Monka - Skrämmande detaljerat

Två ringar glimmar på Bibeln som ligger bredvid tallriken, men ringarna matchar inte varandra. Inte långt därifrån ligger ett svart radband med ett slankt krucifix utkastat på bordet. De två diskreta detaljerna är en del av ramen kring bildreportaget om mat, kärlek och villkorslös passion som fotografen Tomas Monka ska fota till magasinet nk Stils julnummer. Han har två dagar på sig att ta fem bilder.

Klockan har precis passerat halv nio. Gänget räknar med att jobba med plåtningen fram till femknycket i dag. Sen ska Tomas sitta kvar och bildbehandla till klockan elva. Redan i morgon måste han skicka över skisser till redaktionen.

Över ringarna, det svarta radbandet, Bibeln och tallriken är en gigantisk diffusor spänd. Runt omkring scenen står ett tiotal blixtar uppställda med varierande storlek på raster eller monterade i softboxar. Sladdarna ligger slingrade över golvet som långa ormar.

Tomas tuggar i sig en macka medan han visar mig gårdagens bilder och stämmer av ljuset för dagens motiv. I köket går matstylisten Niklas

Hansen igenom påsar och byttor med väldoftande innehåll medan Tomas nya assistent Jonatan markerar upp blixtarna.

Den sista nyckelpersonen, stylisten Magnus Flobecker, har inte dykt upp än, vilket han strängt taget inte heller behöver göra förrän om någon timme.

När Niklas är klar med upplägget på fatet ska Tomas nämligen hinna ta ytterligare en bild innan det är dags att bygga om scenen.

–  Flytta den bakre bommen så att vi får ett snyggare blänk i korset, säger Tomas till Jonatan som direkt slinker bakom diffusorn för att följa instruktionen.

–  Och kom ihåg att vi ska ta en extra exponering utan radbandet.

Själv har Tomas svalt den sista tuggan smörgås och står nu hukad över ringarna som han försiktigt flyttar runt. Från mitt hörn av studion ser det ut som att han endast flyttar dem någon bråkdels millimeter hit eller dit med sina kirurghandskebeklädda händer. När man ska fota blanka föremål vill man inte kladda till dem med fingeravtryck. Hans ögon är stadigt fästa på den stora skärmen som Sinarkameran är kopplad till. När han äntligen är nöjd med ringarnas placering vänder han sig mot Niklas.