Reportage

Typiskt svenskt säljer på Bildarkivet

Foto: Jörgen Wiklund/Bildarkivet Bildarkivet
Tobias Francis är chef på Bildarkivet.se, en byrå som säljer bilder med svenskt manér. Foto: Bengt Luthman Bildarkivet
Foto: Leif Johansson/Bildarkivet Bildarkivet
Foto: Lars Forsstedt/Bildarkivet Bildarkivet
Foto: Heidi-Kristin Andersson/Bildarkivet Bildarkivet
Bildarkivet har åtta anställda. Foto: Bengt Luthman Bildarkivet
Foto: Bengt Luthman Bildarkivet
Foto: Leif Johansson/Bildarkivet Bildarkivet
Foto: Calle Bredberg/Bildarkivet Bildarkivet

– Våra kunder vill inte ha några pepsodentleenden med kritvita tänder, men de vill ändå ha något som är ljust och fräscht, säger Tobias Francis som är nybliven chef på Bildarkivet.se – en byrå med fokus på svenska och skandinaviska genrémotiv.Kamera & Bild besökte dem för att höra vilka bilder som säljer.

Publicerad

När bildbyråchefen Tobias Francis kliver in på kontoret i Stockholm börjar han med att fylla en tallrik med müsli. Det är sent på eftermiddagen och Tobias har fortfarande inte fått någon lunch.

– Vi säljer för sju miljoner i år – och vi växer, säger Tobias medan han tar en sked müsli.

Trots byråns storlek erkänner jag för Tobias att jag inte är bekant med dem sedan tidigare. När vi på redaktionen letade bildbyråer i Sverige så dök Bildarkivet tidigt upp i vår Googlesökning. Då bestämde vi oss för att höra vad deras hemlighet är, ett företag med åtta anställda och 50 000 bilder i arkivet.

– Vi började med naturbilder men märkte ganska snart att det är människor som säljer och i dag har vi mest svenska lifestylebilder, förklarar Tobias.

Bildarkivet startade år 2000 och säljer bilder till reklambyråer och företag i de flesta branscher men har under åren utvecklats till att också leverera mycket bilder till stat, kommun och landsting.

– »Äldre« är ett av våra vanligaste sökord, berättar Tobias som också betonar vikten av att bilderna ska vara lätta att köpa:

– Jag kopierade tänket från ett flygbolags inloggningssystem där man kan köpa utan att behöva skapa ett konto först. Det ska vara lätt för kunden att hitta bilderna och att sedan köpa dem.

Tobias Francis är chef på Bildarkivet.se, en byrå som säljer bilder med svenskt manér. Foto: Bengt Luthman

Vill ha lagom glada människor

Bildarkivets manér är ljust och fräscht utan att det blir kritvita leenden som det är på många amerikanska byråsajter.

– I många amerikanska och utländska bildbanker är folk så otroligt glada, som att de har vunnit en miljon på lotto. Vi vill ha lagom glada människor, vilket är mer trovärdigt.

Bilderna ska vara svenska eller skandinaviska och innehålla människor som det går att identifiera sig med. Personerna får inte heller vara för snygga, då väljer många kunder bort bilden. Och äldre människor är något Bildarkivet satsar starkt på, eftersom det finns en stor efterfrågan.

– Många fotografer tycker inte att det är kul att fotografera äldre, de vill bara plåta snygga brudar. Men bilder på äldre säljer, det skulle till och med fungera att starta en bildbyrå med namnet oldpeople.com som bara har bilder på äldre människor.

För Bildarkivet är det också viktigt att det finns en interaktion i bilderna. Människor, gärna med olika etnicitet, som samtalar eller gör något tillsammans.

– Och de ska helst inte titta in i kameran, för då blir det ett porträtt och inte en situationsbild som våra kunder vill ha.

Foto: Leif Johansson/Bildarkivet

Söker nya fotografer

Bildarkivet har närmare 80 anslutna fotografer som skickar in bilder till byrån. Vissa gör redigeringen själva, men många väljer att använda sig av Bildarkivets egna retuschörer på grund av byråns höga kvalitetskrav men också för att redigering kan vara mycket tidsödande. Just nu söker Bildarkivet fler fotografer.

– Vi får många ansökningar hela tiden men vi är noggranna i valet av fotografer. Vi söker främst yrkesverksamma och etablerade fotografer men också unga talanger som vi ser stor framtida potential i.

Att arbeta för en bildbyrå handlar om att redan vid fotograferingen ha en idé om hur bilden kan användas. En bra byråbild ska fungera i olika sammanhang. Därför är det viktigt att fotografen tänker in flera olika scenarier vid samma fototillfälle.

– Beroende på hur man plåtar bilden och vilket kroppsspråk människan har så kan det finnas en massa olika försäljningsområden. Duktiga byråfotografer blir bra på att se detta, och fotar olika varianter vid samma tillfälle.

Till exempel om du fotar någon i en trappa så kan du ta bilder både av när personen är på väg upp och på väg ner. På så sätt får du bilder som kan tolkas olika och får ett bredare användningsområde. Det är också bra att variera bilder med kort eller långt skärpedjup, samt på höjden och bredden. Tobias berättar även att du som fotograf inte ska vara rädd för att ta bilder som redan finns.

– Plåta till exempel handslag, det finns ett kommersiellt värde med sådana bilder. Även om många anser att den bilden redan är tagen – gör den igen men kanske mindre ”businessaktig” och inte i studio. För många kunder är trötta på att bläddra bland samma bilder, de vill se nya och andra varianter.

Foto: Heidi-Kristin Andersson/Bildarkivet

Rensar ut gamla bilder

Av alla bilder som fotograferna skickar in till Bildarkivet väljer byråns bildredaktör vilka som ska läggas upp på sajten. Om det är flera likadana väljer de ut de starkaste. Varje månad kommer det upp drygt 1000 nya bilder på sajten, samtidigt rensas gamla ut.

– Om en bild inte har sålt på några år så tar vi bort den. En bild ska helst inte ligga i bildbanken mer än tre till fem år eftersom vi anser att genrebilder är färskvara. Speciellt när det handlar om människor, kläder, mobiler och miljöer. Det ska vara lätt att söka i vårt arkiv och det ska ge relevanta träffar, därför rensar vi bort gammalt material, förklarar Tobias.

Är det människor i bilden, där ansikten syns, är det bäst om fotografen har fått ett så kallat modelltillstånd som anger på vilket sätt bilden får användas. Annars kan bilderna bara säljas i redaktionella sammanhang.

När en bild säljs på Bildarkivet sker det dels genom att kunden köper den för en enstaka publicering, så kallad rättighetsbild. Det går även att köpa bilden som royaltyfri, vilket betyder att kunden får använda den hur mycket de vill och betalar för bildens storlek. Det kostar oftast mer initialt men kan bli betydligt billigare i längden. En rättighetsbild varierar stort i pris beroende på användningsområde och exponering men då finns det även en historik över hur bilden har använts tidigare, vilka kunder som redan har köpt den.

Vid försäljning går i regel 50 procent av intäkten till fotografen, 40 procent om Bildarkivets egna retuschörer har redigerat bilden.

Hur bemöter Bildarkivet konkurrensen från bildbanker med billiga bildlösningar?

– Vi säljer på kvalité och att det ska vara lätt att hitta användbara bilder. Men framförallt så handlar det om att vi erbjuder svenska bilder som är relevanta. Vi konkurrerar inte med internationella sju-kronors-bilder, där det ofta är svårt att hitta det man behöver.

Vilka bilder går inte alls att sälja på Bildarkivet?

– Modeaktiga, poserande bilder på brudar. Det är så nischat, vem ska köpa bilden? Om ett företag mot förmodan behöver något sådant är det bättre att de tar in en egen fotograf så att de får precis vad de tänkt sig. Bilder på spädbarn säljer inte heller i mängder. Men om de är en bild där ett syskon leker med bebisen eller en mormor som kramar bebisen fungerar det, då händer det något, säger Tobias.

Läs även: »Jag har fullt fokus på människan«. Jörgen Wiklund är en av alla de fotografer som levererar bilder till Bildarkivet.se.