Nyhet

Vi har provat Canons nya flaggskepp

Formen och känslan är bekant från 1D mark III. Det krävs en kännare för att se att silvertexten blivit till guld och att ett litet s kommit till. Innuti har det hänt mer. Magnus Fröderberg har provat det nya flaggskeppet.

Publicerad

Kommer det någonsin en kamera som känns så fullkomligt att jag aldrig kommer att behöva eller vilja byta ut den?

Jag är helt övertygad om att den som köper en Eos 1Ds mark III kan leva länge med sin kamera, mycket längre än kameran kommer att finnas att köpa. Egentligen var föregångaren Eos 1Ds mark II också rätt komplett. Få frilansfotografer som idag har Eos 1Ds mark II kommer att springa benen av sig för att byta upp sig mot den nya modellen.

Exakt fokusering

Trots att Eos 1Ds mark II är en bra kamera med hög upplösning, småbildssensor och utan större seghet fanns det några punkter att förbättra. Skärmen på 2-tum var lite för liten för att kunna ge ett tvärsäkert svar om skärpans vara eller icke vara. Det snabbare syskonet Eos 1D mark II kom i en N-version där en större skärm på 2,5-tum var den största förbättringen. Någon N-version av 1Ds mark II kom konstigt nog aldrig.

Den stora skärmen på mark III har också fördelen att den kan fungera som sökare. För landskaps-, produkt- och inredningsfotografer som är mycket noggranna med sin manuella fokusering är det en stor fördel att kunna fokusera på skärmen med 10 gångers förstoring. Idag använder många en dator kopplad till sin Eos 1Ds mark III för att kunna kolla skärpan exakt.

Skräddarsydd

En annan förbättring är vikt och batterikapacitet. Eos 1Ds mark III har bantats drygt 200 gram vilket betyder en del för reportagefotografen. Det kan tyckas att Eos 1D mark III vore kameran för den kategorin av fotografer, men reportagefotografen har till skillnad mot sportfotografen sällan behov av de extremaste bildfrekvenserna. Istället lockar ofta den stora sensorn tillsammans med fast L-optik. Och 5 bilder i sekunden räcker faktiskt till för sport också.

Liksom 1D mark III är 1Ds en kamera som kan skräddarsys efter fotografens arbetssätt. Men det innebär också att man lätt kan gå bort sig bland alla inställningar. Lugn och ro samt en eller två timmar är bra att ha innan man sätter igång och fotograferar. Det borde faktiskt ingå utbildning med kameran.

Lågbudget

Även om 1Ds mark III lämpar sig för reportagefoto är det främst kontrollerad fotografering i studio eller utomhus på stativ som är det huvudsakliga arbetsområdet. Såväl den professionella studiofotografen som landskapsfotografen sneglar säkert på digitala mellanformatskameror. I detta sammanhang är Canon Eos 1Ds mark III ett lågbudgetalternativ som lockar med hög flexibilitet och stort objektivutbud. För att hänga med har Canon valt att slänga in 21,1 megapixel i kameran.

Problemet är att inte alla Canons objektiv är tillräckligt bra för att dra nytta av den höga upplösningen. Det är på zoom- och vidvinkelsidan de stora bristerna finns. Canon säger sig jobba på att ta fram bättre objektiv, men just nu är takten ett till två objektiv om året.

Med Eos 1Ds mark III släpps en ny version av EF14/2,8L USM med tilläggsbeteckningen mark II. Den är mindre och ska vara påtagligt skarpare än sin föregångare. 14 mm är dock en extrem brännvidd som få behöver. Istället borde Canon prioriterat att ta fram fasta vidvinklar mellan 17 och 28 mm.

Förutom fler pixlar än man oftast behöver finns det inte mer att anmärka på Eos 1Ds mark III än priset och storleken. 81 000 kronor är mycket pengar och varför ska ett proffshus med småbildsensor behöva vara så stort?

Sugen på ett ex? I november börjar leveranserna.