https://www.kamerabild.se/tester/kameror/sony-a7s-ii-en-riktig-vinnare
Kamera & Bild testar

Sony A7s II – en riktig vinnare

TEST: Sony har lyckats bra med att integrera både video och stillbild i sina kameror. Ett exempel på detta är den nu ett år gamla A7s. Nu har A7s Mark II kommit – och är förfinad med bravur.

Del I

Med samma upplösning som Sony A7s på 12 megapixel och samma ISO-omfång på 100-102400 – och expanderbar ned till 50 och uppåt till 409600 ISO – är det lätt att tro att Sony bara släpper en lätt uppgraderad modell.

Men så är det inte. Många saker har ändrats och uppdaterats hos efterföljaren. Bruset kontrolleras bättre än innan med hjälp av smartare algoritmer och bättre kretsar. Och den förhållandevis lägre upplösningen (mot exempelvis A7 Mark II på 24 megapixlar och A7R Mark II på 42 megapixlar) på samma fullformats-storlek på sensorn, innebär att mer ljus kan samlas in till varje pixel.

Men i grund och botten är A7s II tänkt att få fäste kring de som både kräver mycket av sin kamera för att filma med, samtidigt som de behöver en riktigt bra kamera – och precis den kombinationen lyckas Sony riktigt bra med: bättre funktioner, bättre reglage och snabbare autofokus.

Några designändringar

Det är roligt att Sony faktiskt tar till sig det som vi recensenter skriver, tillsammans med andra fotografer. Något som oftast diskuteras i dessa sammanhang är hur knappar och funktioner sätts samman. Även om A7s var bra, så är A7s II bättre. Bland annat så har avtryckaren justerats från att ligga närmare kamerahuset, till att nu befinna sig ute på handgreppet, som för övrigt har blivit större – och mycket skönare att hålla i. Där har man nu också placerat på- och av-knappen. Nedanför denna finns ett vridreglage som är mer lik de vi hittar hos exempelvis Canon och Nikon, med ett tagghjul snarare än en cylinder.

På baksidan ser vi inga större skillnader förutom att menyknappen och C3-sknappen nu lutas för bättre åtkomst. Vridreglaget här har också ändrats på samma vis som det på framsidan, vilket är mycket bra. Däremot är det en liten utstående detalj ovan hjulet som mest är i vägen, och antagligen är där för att förhindra oavsiktlig justering. Bort med den.

Detta, plus en låsknapp på programvalsreglaget och extra inställningsbar knapp på ovansidan, har faktiskt ökat användarvänligheten rätt mycket. 

Alla ändringar känns genomtänkta.

Bra skärm, bättre sökare

Skärmen hos A7s II på 3 tum och en upplösning på 1,29 miljoner bildpunkter, är bra. För den som filmar en del så är det användbart att den också är vinklingsbar uppåt och nedåt, men framförallt så har den en bra, tydlig och ljusstark bild, även utomhus.

Men ännu bättre är den elektroniska sökaren på 2,36 miljoner bildpunkter. Faktum är att jag är smått lyrisk över hur bra den är. Till en början kan nämnas att den har riktigt bra och snabb vitbalansering, bra skarp bild, men också är helt flimmerfri på grund av uppdateringsfrekvensen av bilden. Men – utöver detta så är den också extra stor – med en förstoring på 0,78x. Detta gör att den som ofta använder sig av sökare kommer bli rejält nöjd – bilden upplevs som riktigt stor – och gör det svårt att återgå till en mindre sökare efter att ha testat denna.

Det går även att ställa in färgtemperaturen i fem steg, justera ljusstyrkan på den och skärpa för ögonen via en dioptrijustering. Proffsigt!

Snabb autofokus

Vid hårdtestning av autofokusen så upplever jag att Sony lyckats väl med sina justeringar. Antalet kontrastavkännande fokuspunkter är nu 169 stycken, och Sony har arbetat en del för att snabba upp autofokus i ljussvaga situationer samt autofokusen vid filmning. 

Totalt sett har Sony lyckats även här. Autofokusen känns snabb och säker, och har också fått upp farten något för autofokuseringen vid filmning, även om man märker en viss skillnad vid fokusering för stillbild eller under filmning.

Över lag känns kamerans autofokus rapp i de flesta situationer. Har man kontinuerlig autofokus påslagen så kan man se hur fokusen hela tiden arbetar i cykler genom att justera fokus framåt och bakåt, vilket kan vara lite störande eftersom bilden upplevs som vågig. Men om man i stället använder en följande autofokus är det imponerande att se hur fokuspunkten dynamiskt följer objektet – och det går riktigt mjukt och snabbt. 

Om man filmar och vill använda autofokus kan jag däremot rekommendera att låta kameran själv justera fokus, eftersom du då får en mjukare och långsammare fokusering där du slipper se fokusens jagande.

Alternativet är att du fokuserar manuellt, vilket också fungerar mycket bra med denna kamera.

Del II

Bättre filmegenskaper

Föregångaren Sony A7s hade »nästan« möjligheten att spela in film i 4K, men då enbart genom externa inspelningsenheter. Med A7s Mark II kan du spela in i 4K (3840x2160 i 100 megabit) i XAVC S-formatet direkt i kameran, och den gör det riktigt bra. Genom att utnyttja hela bildsensorn vid inspelning av 4K och full-HD-film blir kvaliteten högre, eftersom kameran läser ut mer information kring scenen. 

Nytt är också att A7s II kan spela in full-HD i 120 bilder per sekund (i 100 megabits kvalitet), vilket gör att du kan spela upp sekvensen i fyra eller fem gångers slowmotion. Detta är extra användbart om du filmar exempelvis sport och behöver en extra effekt.

De vanliga inställningarna för zebra-markering av utfrätta partier, samt färgmarkering av det som är i fokus finns så klart också, tillsammans med hjälpprogram som kan väljas i menyn för att lämna över filminställningarna till kameran, som då väljer de som passar bäst för scenen.

A7s II har precis som föregångaren A7s möjlighet till S-Log2 för att förbättra tonen i de ljusare områdena. Men nytt är profilen för S-Log3, som ökar det dynamiska omfånget hos filmen genom att förbättra tonomfånget i skuggorna.

I det hela stora gör detta att det blir lättare att efterbehandla filmerna, och därmed ges också en större möjlighet till mer avancerad filmning.

Dessutom finns möjligheten att spela in två filmer samtidigt: en högupplöst och en lågupplöst, där man kan redigera den lågupplöst och sedan föra över justeringarna på den högupplösta vid själva renderingen – vilket ger ett snabbare arbetsflöde.

Kameran har också utrustats med en femaxlig bildstabilisering, precis som den hos Sony A7R II, för att du ska få stadiga bilder på fri hand eller vid längre slutartider, och så klart vid filmning. Och bildstabiliseringen fungerar också bra, man märker hur den arbetar bort både handskakningar och större skakningar på ett genomtänkt sätt.

Sedan har Sony även satsat på en elektronisk slutare på den främre ridån för tyst fotografering, vilket också bidrar till minskad risk för skakningsoskärpa i bilderna.

Möjligen kan man surna till något över hur de placerat inspelningsknappen för film så olägligt som de faktiskt har – på baksidan vid greppet. Det blir svårt att trycka in knappen på ett normalt vis, men som tur är så går det att välja en annan knapp för att starta inspelningen, exempelvis på någon av de två C-knapparna på ovansidan. Problemet löst. Men då blev man en programmerbar knapp kort.

Bra på allt

Att kameran är snabb märks tydligt. Den gör det man säger till den utan att fundera, och det är en rätt så viktig ingrediens hos en kamera. Därför är det extra tydligt hos A7s II – att göra inställningar för film, effekter, stillbild, och göra justeringar i menyerna som förändrar kameran, går direkt och utan problem. 

Samma sak gäller vid hanteringen av kameran i fotograferingssituationer – den är med hela tiden. Den enda gången man vill ge den en liten skjuts framåt är vid seriebildstagningen av snabbt rörande objekt, då är det gränsfall för fem bilder per sekund som kameran har som snabbast (eller 2,5 bilder per sekund med full funktionalitet).

Det känns verkligen som om Sony finslipat alla små delar för att skapa en bättre kameran än föregångaren, på både film- och stillbildsplanet – och det har de lyckats med. Dessutom finns många fler spännande mindre funktioner som gör A7s II till en lyckad helhet.

Del III

Bildkvalitet

På hög ISO-känslighet presterar Sony A7s II helt lika med föregångaren A7s, vilket inte är så konstigt eftersom det är samma sensor  i de båda kamerorna. Som vidare jämförelse innebär detta att den presterar lika som Canon 1D X och Nikon D4s.

Jämfört med A7R II som går upp till 102400 ISO så är skillnaden inte alls stor, även om kameran producerar bilder med mer brus så har den också högre upplösning, vilket i sin tur reducerar bruset om  man skalar ned bilden.

Sony har nu även uppdaterat sin firmware i många av sina kameror, vilket innebär möjligheten att lagra bilder i 14-bitars råformat mot tidigare 12 bitar. Där märker vi en skillnad mellan den information som finns i de mörka partierna.

Slutsats

Sony har skapat en produkt som är justerad efter den återkoppling som de fått från sina användare. Och här märks att de tagit till sig både från stillbildsfotografer och filmare. Funktionerna flörtar med båda grupperna av användare, och tilltalas också av båda sidor.

Därför kan jag inte annat än att konstatera att Sony skapat en riktig vinnare till kamera som håller en hög nivå på alla områden. 

 

 

Taggar