Kamera & Bild testar

Test: Nikon D850 – som ett multiverktyg

Att få snabbhet och hög upplösning i samma kamera har varit en dröm för många. Med D850 har Nikon lyckats väl med att blanda samman de två delarna, och skapat en kamera som kan det mesta – lite som ett multiverktyg. Kameran är grym, och imponerar på många vis – men är trots detta inte helt bäst på allt.

Många har länge väntat på en värdig efterföljare till Nikon D810. Nu när Nikon släppte sin D850 så fick de många att hoppa till – snabbhet på upp till nio bilder per sekund, hög upplösning med en ny bakbelyst sensor – den första i en Nikon-kamera – på 45,7 megapixlar, samt många nya spännande funktioner som exempelvis fokus-stackning och mycket, mycket mer. Även ISO-egenskaperna har förbättrats, med ett omfång mellan 64–102 400 ISO, alltså ett steg högre än D810. Ja, konceptet låter ju vinnande, eftersom alla vill ha en kamera som kan allt.

Men Nikon D850 kan inte allt. Däremot kan den tillräckligt mycket tillräckligt bra, för att vara den bästa kameran inom sitt segment just nu. På så vis har Nikon verkligen lyckats med en kamera som kan leverera på flera plan, och går att använda i många situationer och sammanhang som vi testat den i.

Det är också detta som är dess styrka, att få fantastiska högupplösta porträttbilder samtidigt som du kan fånga en höjdhoppare med flera bilder i sekunden i råformat utan att bufferten blir överfylld, runt 50 stycken i seriebildstagning.

Ergonomin

Vi har sagt det förut och säger det igen – Nikon kan sin design och har nu gett D850 formerna som vi känner igen från bland annat D500. Baksidan är i det närmaste likadan, liksom greppet. Det är också här jag märker en förbättring när jag använder tunga objektiv. Greppet är djupare och något smalare, vilket passar perfekt för att få ökad stabilitet.

Samma sak gäller knappar och reglage, och framförallt den joystick som vi sett hos tidigare modeller. Den är mycket användbar och hjälper helt klart till att förenkla arbetet, framförallt om du ofta arbetar med att justera fokuspunkter.

Snabbhet fokus

D850 känns verkligen som en arbetshäst med sin tyngd, storlek och snabbhet. För just snabbheten är påtaglig med ett XQD-kort – på bara några sekunder har de enorma filerna skrivits till kortet, och samma sak gäller vid bläddring bland bilderna. Allt flyter, allt är snabbt, och man glömmer lätt att det kommer bli trögare i datorn när man väl ska ta sig an de stora filerna.

För stora blir de, mellan 40–70 megabyte i råformat beroende på bildinställningar och komprimering.

Autofokusen har fått sig ett finfint arv – tekniken från flaggskeppet Nikon D5, med 153 fokuspunkter, där alla klarar så svagt ljus som ned till -3 EV, och den centrala punkten ned till -4 EV. Och det märks, för autofokusen klarar av snåriga fototillfällen i svagt ljus och gör det relativt snabbt.

Snabb. D850 är kvick i många lägen, och tar upp till 9 bilder per sekund med batterigrepp. 1/250 S, F 5,6, ISO 640

Vid sportfotografering fungerar den grupperande autofokusen mycket bra, och 3D-trackingen gör också ett bra jobb med att följa objekt, även om jag upplever det som om D850 ändå måste jobba något hårdare för att sätta exakt fokus jämfört med Nikon D5 i snabba situationer, och detta även om det är samma autofokusmodul. Men det känns som en stort steg framåt om vi jämför med Nikon D810, och själv tycker jag att den fungerade mycket bra i de flesta situationer, utom möjligvis de snabbaste. Och det är ett bra betyg.

Detaljrikt. Nikon D850 har hög upplösning och fångar fina detaljer i bilderna. Även autofokusen – som är samma som i flaggskeppet D5 – är snabb. 1/200 S, F2,8, ISO280

Autofokuspunkterna för den snabba fasdetekterande autofokusen är som vanligt relativt koncentrerade till de centrala delarna av sökarbilden, så det går inte att följa objekt i bildens kanter.

En annan nackdel är att ljusstyrkan på fokuspunkterna känns något svag, så vid svagt ljus kan de vara svåra att se.

Det går att fotografera i beskuret DX-läge i 30 bilder i sekunden i 8,6 megapixlar, något som så klart har sina fördelar – fler bilder i sekunden – men även nackdelar – som låst autofokus. Men, beroende på vilket fotograferingsläge man väljer i liveview, tillsammans med elektronisk slutare så går det att fotografera helt tyst, och i serietagning där man ser bilderna en efter en när de tas. Det enda som påvisar att man fotograferar är en blinkande kamerasymbol. Detta är absolut användbart för fotografer som vill undvika att störa med kamerans annars ljudliga smatter.

Kontentan blir att D850 kan fungera i riktigt snabba situationer, men aldrig kommer att klå Nikon D5 som är specialbyggd för syftet. Men det är nära.

På tal om detta så känns batterigreppet MB-D18 med batteriet EN-EL18B som ett måste. Med detta kan du ta 9 bilder per sekund, annars stannar det på 7. Och om man ändå köper kameran så vill man så klart utnyttja prestandan till max, samma sak gäller för XQD-kort, även om det går att använda ett SD-kort, men då upplever jag också att det känns trögare.

Fördelen med batterigrepp är också att du kan lätta på vikten – något som inte går på en tung D5 om du ska ut och resa.

Hantering skärm

Att arbeta med Nikon D850 är riktigt smidigt, och ger en känsla av att den är en kamera som passar för många avancerade fotografer, och har kan fungera som ett mulitverktyg. Det finns många inställningar man kan göra för att förbättra arbetsflödet, och Nikon har dessutom lyckats bra med integreringen av den vinklingsbara skärmen i kameran. Tidigare har vi någon gång klagat på att skärmen inte suttit helt stumt mot kamerahuset, vilket inte är fallet med D850. Här sitter den hårt tills vi drar ut den, helt enkelt.

Skärmen har för övrigt den höga upplösningen på 2,36 miljoner bildpunkter, och en glatt och bra yta för pekfunktionen. Känsligheten för pekfunktionen går att ställa in, liksom möjligheten att reducera funktionaliteten för endast bildvisning, och inte själva pekskärmskontrollen, vilket är mycket bra för de som använder liveview men inte vill använda pekfunktionen.

Själv tycker jag att Nikon lyckats bra med inställningarna man kan göra på skärmen, med möjligheten att trycka på i-knappen för att få upp en ikon-meny med snabb justering av bildområde, elektronisk slutare, fotograferingsläge för liveview och konturförstärkning (som fungerar i manuellt fokusläge). Riktigt bra.

Också sökaren är riktigt bra, den ger en något större sökarbild än alla andra Nikons D-SLR-kameror med sina 0,75x. Detta gör att bilden känns stor och fin.

Hög ISO. På höga ISO-värden gör Nikon D850 ett bra jobb. Här en bild på Vintergatan tagen med 24–70mm/2,8G ED VR vid 24mm. 15 S, F 2,8, ISO 10000

Många funktioner

Funktionsspäckad är något man verkligen kan säga om D850, så mycket att det är omöjligt att nämna allt. Och det är inte bara funktioner från flaggskeppsmodellerna som funnit sin väg till Nikon D850 – även en del nya funktioner finns.

Fokusstackning är en av dom, och funktionen passar bra för de fotografer som vill ha skärpa över hela bilden. Genom att låta kameran ta bilder där den själv justerar fokus från närgräns till oändlighet, kan man sedan montera ihop bilderna, som sparas i en separat katalog, i ett externt program. Rätt nischat, men ruskigt bra för den som behöver funktionen.

Dessutom finns många funktioner för att minska skakningsoskärpa. Det går att ställa in en exponeringsfördröjning, som kortast 0,2 sekunder, vilket är den tid som skakningar för avtryck visar sig inom. Dessutom är hela slutar- och spegelmekanismen omgjord för mindre vibrationer. Ett stort steg, vilket också blir viktigare med den höga upplösningen, som bara i sig själv kräver snabbare slutartider för att få den där superkrispiga skärpan, eftersom pixlarna är så små. Dessutom finns möjligheten att själv finjustera dina objektiv mot kamerahuset, vilket gör att du kan få den där extra skärpeskjutsen som ibland kan behövas för att dra nytta av vad D850 har att erbjuda med sin höga upplösning.

En annan funktion som vi skrivit en del om är Snapbridge, alltså möjligheten att föra över bilder och fjärrstyra kameran från en smartphone. Som vanligt är uppkopplingen snabbt fixad, men tyvärr är appen fortfarande inte helt utvecklad dit man vill – det går att se bilden i appen liksom trycka av, men det finns ingen möjlighet att justera inställningar. Det tar också rätt lång tid att föra över stora bilder och bläddra runt på minneskortet. Lite trist på en så kompetent kamera – men om man verkligen behöver överförings-funktionaliteten så kan man komma upp i nära en gigabit i överföringshastighet med tillbehöret WT-7A, med ethernetanslutning eller trådlös överföring.

Filmning

Här kommer en av Nikon D850 stora akilleshälar – autofokus vid filmning. Här ligger Nikon efter, och många hade hoppats att D850 skulle erbjuda ett skifte mot en enklare och mjukare autofokus med hjälp av pekskärmen. Men tyvärr, så är inte fallet – den kontrastdetekterande autofokusen är det som gäller i liveview-läget – och det innebär en jagande och inte helt snabb autofokus. Det går att använda skärmen för att byta fokuspunkt, men det gör sig inte bra på film, något som är rejält synd eftersom andra tillverkare löst detta. Med ett AF-P-objektiv blir det något bättre med en något mjukare, snabbare och mindre jagande autofokus, och dessutom en tyst sådan, men ändå inte så bra som man skulle vilja med den teknik som redan finns idag. Tråkigt, framförallt för de som inte kan konsten att fokusera manuellt.

Nikon har däremot försökt att förenkla en del för den som ändå filmar manuellt, vilket också gör att de blir vinnarna för kamerans filmfunktioner. Med funktionen för konturförstärkning kan du se var skärpan ligger om du fokuserar manuellt, vilket är mycket användbart – men tyvärr inte för 4K-filmläget. Dessutom finns mjuk bländarjustering med upp- och nedknapparna och visning av högdagrar med zebramönster.

Men en riktigt användbar funktion för de flesta är den elektroniska vibrationsreduceringen som fungerar för full-HD i FX-läge med en mindre beskäring, eller i DX-läge med ytterligare beskärning. Tyvärr får man ingen VR-möjlighet i 4K, utom möjligen det som objektivet erbjuder.

Skillnaden är mycket stor med elektronisk VR påslagen, och en klar förbättring vid filmning.

Nikon D810 har tidigare varit med och ägt tronen gällande bildkvalitet. Nu körs den om av D850, som levererar bilder av absolut topppklass.

I bildfilernas skuggor ser vi att D850 är bättre än många andra kameror när vi drar upp den till hög ISO-känslighet, och vi kan jämföra 51 200 ISO på D850 med utseendet på 25 600 ISO på D810 – alltså ett stegs förbättring. En sak som imponerar här är kamerans förmåga att hitta rätt vitbalans, inte bara på lägre ISO-värden utan även de högra. För den som fotograferar i svagt ljus och i JPG är detta värt mycket, och ger dessutom ett mer korrekt resultat direkt på skärmen.

Bilderna vid låga ISO blir mycket bra, och beroende på vilken brännvidd som används går det att uppnå effekter och ett utseende som vi många gånger förknippar med en mellanformatssensor. Dessutom finns det mycket bildinformation att arbeta med i efterbehandlingen.

Det dynamiska omfånget är fantastiskt bra och i absoluta toppen för kameror i segmentet i dag. Motiverat är därför att säga att D850 är den bästa kameran vi testat just nu, med en fantastisk bildkvalitet. En del av anledningen är också den bakbelysta sensorn som för med sig en del fördelar med sin nya arkitektur.

För filmning så ser vi att videokvaliteten är bra i alla lägen, även om vi märker att 4K-film blir något skarpare och bättre när vi filmar i beskuret DX-läge än om vi utnyttjar hela sensorytan i FX-läge.

Slutsats

Det är inget snack om att Nikon verkligen lyckats bra med sin integrering av alla möjliga funktioner och delar i sin nya D850. Kameran är riktigt kompetent för att passa för många fotografer som har hårda krav på handhavande, snabbhet, hög upplösning och bildkvalitet.

Ett av de största problemen hos D850 är frånvaron av möjligheten till en mjuk och stabil autofokus vid filmning. För den som inte arbetar professionellt kan det bli ett problem, men för ett proffs är det antagligen manuell fokus som gäller – och för dessa har D850 en del spännande och intressanta funktioner.

Den kan inte allt – men imponerar stort.