https://www.kamerabild.se/tester/ovrig-utrustning/test-datacolor-spyder-lenscal-finjusterar-fokusen
548357
Övrig utrustning
falskt
Kamera & Bild testar

TEST: Datacolor Spyder Lenscal finjusterar fokusen

[{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/lenscal-webb.jpg?itok=UZjof3To', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/lenscal-webb.jpg?itok=UZjof3To', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/lenscal-webb.jpg', w: 2000, h: 1328, title: ' ' },]

Totalbetyg

Märker du att fokus hamnar framför eller bakom ögonen på alla bilder trots att du varit noga med var du satt fokus? En lösning kan vara att använda kamerans finjustering med fokus, och här hjälper Spyder LensCal till så du hittar rätt.

Vad gör en bra bild? Är du en fotograf som tycker att grym skärpa ned på minsta möjliga nivå är viktigt, så finns lösningar som gör det möjligt. Givetvis är en bättre optik och skarpare objektiv en bra start, liksom en högupplöst sensor i din kamera, men trots detta finns det saker som påverkar bildskärpan trots att du betalat en hel drös tusenlappar för bästa möjliga prestandaprylar.

Företaget Datacolor har skapat kalibreringsverktyget Spyder LensCal som är enkel att använda och lätta att förstå, mycket på grund av att det bara är en fysisk sak som du använder, för att sedan gå metodiskt tillväga för att hitta den bästa skärpan för din kamera med tillhörande objektiv. Det enda som krävs är lite pill.

Foto: Calle Rosenqvist
Exempel på bakfokusering. Bakfokusering gör sig här uppenbart synlig vid makrofotografering, där skärpedjupet är kort. Här syns tydligt hur kameran satt fokus bakom ögat, och istället hamnar på benet – även om autofokusen var satt att pricka in just ögat.

Själva kalibreringsjusteringen fungerar för alla spegelreflexkameror som har ett menyalternativ för kalibrering, mikrojustering eller finjustering av objektivets autofokusering, något som många kameror också har sedan runt tio år tillbaka – exempelvis Canon 1D C, 5D MkII, Nikon D3, D300, Sony A6000 och A7R, för att ta några exempel. Som du märker så går det alltså även att använda kalibreringen tillsammans med spegellösa kamerahus. 

Skillnaden är att det oftast är färre fokusproblem med spegellösa kameror än spegelreflex, främst genom att spegellösa kameror fokuserar just med sensorn som sedan tar bilden – vilket gör att autofokusen blir så skarp som den faktiskt kan. Men med möjlighet att mikrojustera objektivet går det ändå att försöka få objektivet skarpare genom att hitta objektivets bästa fokus, medan det hos spegelreflexkamerorna handlar om att justera och kompensera för de små fel i toleranserna som kan uppstå mellan AF-sensorn och bildsensorn. 

Till kamerahuset behöver du även ett autofokusobjektiv som du kalibrerar med. Tanken är sedan att kameran ska spara dina finjusteringar och att de är kopplade mot respektive objektiv, vilket gör att finjusteringen gäller för ditt objektiv i kombination med ditt kamerahus. Olika objektiv kan alltså finjusteras olika, men alltid i kombination med den använda kameran.

LensCal ihopvikt.

Att använda LensCal

Spyder LensCal är i grund och botten bara en mättavla som är gjord för att förenkla kalibreringen av din kamera – så att du ska få ännu skarpare bilder och bättre skärpa. Tavlan innehåller skarpa kontraster som ett schackbräde, med inbyggt vattenpass, möjlighet till att fästa den på ett stativ via det inbyggda stativfästet, samt en lutad linjal med halv- och helmillimetersskala samt centimeterlinjer. 

Tavlan är gjord i hårdplast och kan vecklas ut genom att man lyfter upp framsidan och hakar fast »linjalen«, vilket skapar just en tavla. Själva tavlan är inte alls komplicerad eller svår. Dessutom behövs inte någon programvara för att få själva kalibreringen att fungera, det man gör utgår helt från bilderna du tar med kameran.

Tanken är alltså att du ska fotografera måltavlan rakt framifrån på lämpligt avstånd för att få med både schackmönstret och linjalen i bild. På bilden ser man sedan om fokus ligger bakom nollstrecket (back focus), eller framför (front focus). När man ser hur det ligger till kan man sedan notera hur många millimeter eller steg fel autofokusen slår, för att enkelt korrigera detta i kamerans AF-justeringsmeny. 

Foto: Calle Rosenqvist
Bakfokusering. Så här ser det ut efter fotografering med bakfokus.

Att ta bilder är inte så svårt, men att ta bilder rakt mot tavlan är desto svårare. Till hjälp har vi det inbyggda vattenpasset som gör att vi kan montera LensCal-tavlan på ett kulstativ och justera så att denna bli plan, vilket är en förutsättning för ett bra resultat. Kamerans sensorplan ska vara helt plan mot tavlan, också rakt framifrån, i båda ledder. Lutar planet riskerar vi att få bilder som är ur fokus, vilket lurar oss i kalibreringsprocessen.

Att fotografera tavlan fungerar bra med automatisk ljusmätning. Autofokusen ska så klart användas på DSLR-kameror, eftersom det är denna vi ska justera. För spegellösa kameror fungerar det med både autofokus eller exempelvis inzoomat »liveview«-justering i manuellt läge. Använder vi liveview-läget på vår DSLR-kamera i kombination med autofokus så är det sensorn som räknar ut och ställer fokus – vilket vi så klart inte vill om det är den optiska sökaren vi vill använda när vi fotograferar framöver.

Bländaren på objektivet ställs in på största öppningen, alltså lägsta f-värdet, för att få så snävt skärpedjup som möjligt. Detta förenklar det i vår analys när vi ska titta närmare på var fokus faktiskt ligger, något som försvåras av ett ökat skärpedjup som en mindre bländaröppning, eller högre f-värde, ger oss.

Slutartiden ställs in på tillräckligt snabb för att undvika skakningsoskärpa, så att denna oskärpa kan tas bort ur ekvationen.

 

Att justera skärpan

Resultatet för kamerans fokus går sedan att se direkt på bilderna. Vi kan exempelvis zooma in direkt på bilden i kameran, och där se hur fokus ligger. Tittar vi noga kan vi också få ett uppskattat värde för hur stor felfokusering det rör sig om, genom att titta på linjalen. Exempelvis kanske den riktigt fokusen hamnar på –1 mm, alltså att kameran bakfokuserar, samtidigt som vi faktiskt fokuserade på tavlan som ju är ±0 mm. Detta innebär att vi måste finjustera fokusinställningen för objektivet.

Meny för "AF Mikrojustering" på Canon-kameror.

Meny på Nikon-kameror.

Vi letar upp menyn för autofokuskalibreringen och väl där kan vi vanligtvis slå av eller på den funktionen. Det aktuella objektivet hittas med sitt serienummer, vilket innebär att den finjustering vi gör bara berör det aktuella unika objektivet.

Inne i menyn kan vi sedan ändra värdena för var fokus ska befinna sig. Minus innebär närmare kamerahuset (om det rör sig om bakfokus), plus innebär längre bort (om det rör sig om frontfokus). Beroende på om vi upplever felfokuseringen som liten eller stor kan vi välja att ändra finjusteringen mycket eller lite. Grejen är sedan att vi måste repetera förfarandet om och om igen, för att hitta rätt. Tyvärr motsvarar inte siffrorna på linjalen samma inställning i kameran, hade det varit så hade det antagligen gått snabbare.

Efter ett visst antal repetitioner för att snäva ned området från den ursprungliga bakfokuseringen till kanske en frontfokusering och tillbaka igen, kan vi till slut hitta rätt autofokusjustering som ger oss den perfekta skärpan, i varje fall när det gäller just detta kamerahus i just denna kombination med just detta objektiv. 

Foto: Calle Rosenqvist
Justerad. Efter fokusjustering nyper fokus fast på rätt ställe – utan front- eller bakfokusering.

Vissa kameror låter dig också justera fokus vid olika brännvidder för zoomobjektiv, och spara dessa på samma vis. Då får man genomföra en runda för varje brännvidd, förslagsvis på brännvidderna 20, 24, 35, 50, 60, 70, 85, 105, 135 och 200, enligt Datacolor själva. För dig som upplever olika skärpa vid olika brännvidder på ett zoomobjektiv kan alltså detta vara lösningen även om du har en spegellös kamera som annars använder sensorn för att sätta fokus. Genom detta förfarande kan du alltså uppnå optimal justering för objektivets eget karaktäristiska autofokus, något som helt enkelt beror på att fokus hos ett zoomobjektiv många gånger bygger på en medling av vad som ska vara skarpast – hellre rätt bra över alla brännvidder än superbra i vidvinkel men mediokert på full zoom.

Slutsats

Datacolor Spyder LensCal är ett relativt enkelt hjälpmedel som gör att du kan få ut det lilla extra ur kamerans prestanda. För den som har problem med bak- eller frontfokus kan det vara riktigt användbart för att få bukt med problemen, liksom möjligheten att mäta hur stort felet är. 

Tavlan kunde ha varit gjort i metall för ett mer solitt intryck, även om det kanske inte behövs. Men konstruktionen som sådan är inte allt för komplicerad, och det skulle gå att genomföra samma kalibrering på egen hand genom att exempelvis fotografera en linjal om man vet att fokus sitter vid just 0.

LensCal hjälper oss däremot att slippa snickra hemma, och erbjuder en bra lösning till ett problem som ibland kan vara mycket irriterande – ett objektiv som felfokuserar. Märker du av att skärpan är något mjukare i exempelvis teleläget jämfört med normalläget, kan ett tips vara att undersöka hur autofokusen fungerar – med eller utan LensCal. 

 

Specifikationer

Cirkapris

700 kr

Material

Plast

Stativfäste

Ja

Kräver program

Nej

Vattenpass

Ja

Kamerameny

Canon: AF Microadjustment, Nikon: AF Fine Tune, Sony: AF Micro Adjustment, Olympus: AF Focus Adjust, Pentax: AF Adjustment

Kompatibla kameror (urval)

Canon 1D X/MK2, 5DMkII, 5DMkIII, 5DMkIV, 5DS, 5DS R, 6D, 6DMkII, 70D, 7D, 7DMkII, 80D, 1DXMkIIINikon D3, D500, D610, D700, D7000, D800 Sony A6000, A7R, A7R2, A7R3, A7R4, A7, A7M2, A7M3, A7S, A7S2, A9, A9M2

gr:rror validating access token: Sessi