Kamera & Bild testar

TEST: Canon EOS R3 – Förädlad nischkamera för snabbhet

Bra på mycket, riktigt snabb på det mesta, och funktionsfylld på många vis. Nya Canon EOS R3 förädlar Canons EOS R-koncept ytterligare, denna gång med en tydlig inriktning mot det som sportfotografer behöver och influenser från flaggskeppet 1DX Mark III.

"Inte ett flaggskepp", meddelade Canon när de släppte sin hittills bästa spegellösa kamera, Canon EOS R3. Kameran är nämligen placerad under nuvarande flaggskeppsprodukt Canon EOS 1DX Mark III, som bygger på den äldre D-SLR-tekniken. Det är också ett rätt spännande uttalande eftersom EOS R3 har mycket av det man vill ha, i varje fall som dedikerad sport- eller nyhetsfotograf, med flera spännande funktioner. Och i fallet för just dessa två grupper så känns också kameran skräddarsydd på flera plan, där den låga vikten är en vinnande faktor i kombination med sin snabbhet.

Även om EOS R3 klassas som underordnad 1DX Mark III (och över EOS R5) av Canon själva, så har den egenskaper som trots allt känns modernare.Det jag då främst tänker på är den digitala sökaren, något som Canon för några år sedan också sa var det viktigast att lösa för att kunna skapa en spegellös kamera riktad mot just sportfotografer. Snabbhet, respons, obefintlig lagg och en stabil sökarbild är a och o, och här har Canon lyckats fantastiskt bra, vilket jag återkommer till. EOS R3 får också samma vädertätningsnivå som EOS 1D X Mark III med ett chassi skapat i en magnesiumlegering.

Och visst stämmer påståendet om att de tagit det bästa från de två systemen: tekniken från R5 och designen från 1DX Mk3, där R3 fått inbyggt batterigrepp och blivit både lättare och något mindre.

Lättare än flaggskeppet

Med en vikt på endast 822 gram för kamerahuset och något över ett kilo med batteri har Canon lyckats riktigt bra med att reducera vikten med flera hekto. Det verkar alltså som om Canon satsat hårt på att välja ut komponenter och placera dom smart, för att reducera vikten så pass mycket. Något lurad kan man bli av att EOS R3 har ett inbyggt batterigrepp och därför också ser tyngre ut, men faktum är att den känns ovanligt lätt när jag plockar upp kameran för första gången inför mitt test.

Canon EOS R3 (vänster) mot Canon EOS 1D X Mark III (höger).
Canon EOS R3 (vänster) mot Canon EOS 1D X Mark III (höger).

För den som rör sig ute på fält är också vikten en parameter som hela tiden måste tas med i beräkningen över vad man kan bära, och därtill ska även objektiv adderas – något som hela tiden gör att man måste välja brännvidd med omsorg. Som ett andra led har Canon nu också börjat skapa supertelen för RF-fattningen som ligger mycket lägre i vikt jämfört med motsvarande EF-versioner, exempelvis Canon RF 800mm f/5,6L IS USM och RF 1200mm f/8L IS USM. Detta visar helt enkelt en lättare framtid för de som behöver dessa brännvidder, fångar fåglar och djur från gömslen eller behöver röra sig för fot.

Lätt vikt på kamerahuset – tillsammans med lätta RF-teleobjektiv – är en fördel hos EOS R3.
Lätt vikt på kamerahuset – tillsammans med lätta RF-teleobjektiv – är en fördel hos EOS R3.

Härlig, beprövad ergonomi

En sak som jag gillar absolut bäst med EOS R3 är känslan i greppet och ergonomin. EOS R-kamerorna har en viss förbättring redan från början jämfört med D-SLR-versionerna, men här vår vi känna på en lite stadigare pjäs med inbyggt vertikalgrepp, för vertikal fotografering. Närmast till hands att jämföra är då tidigare nämnda 1DX Mark III, och här upplever jag en positiv förbättring hos R3. Greppet är slimmat, passar finfint i handen och knapparna likaså.

Även om just knappar och reglage skiljer sig något åt jämfört med 1DX Mk3 så är det inte allt för svårt att komma in i nya R-systemet, för den som överväger en uppgradering. Man känner i princip igen allt både i upplägg och tillvägagångssätt, vilket är positivt – samtidigt som en del saker är nya – men då många gånger förbättrade. Man kan summera det som att Canon tagit ytterligare ett steg i att ta det bästa från D-SLR (som de gjorde redan med EOS R), och förbättrat det ytterligare.

Någon mindre statusskärm på baksidan som man är van vid hos Canons kameror med inbyggt batterigrepp finns inte, utan denna information får man alltså antingen i sökaren eller på skärmen på baksidan eller på ovansidan.

Ny ögonstyrd autofokus

Det var säkert många som undrade hur fokuseringen skulle fungera när Canon meddelade att man åter plockat upp sin långt tidigare, men då enklare funktion, för att fokusera med ögonen. Nu har mycket utvecklats och förbättrats, och tiden mogen för en ny omgång av ögonbaserad autofokus – där kameran alltså sätter fokus där man tittar.

Det första man måste göra är att kalibrera ögonfokuseringen för att den ska passa just ditt öga. Genomförandet är enkelt upplagt och det man behöver göra är att titta på vissa punkter i kamerans elektroniska sökare. På så vis lär sig kameran var du tittar och kan helt enkelt förstå hur den ska räkna ut var fokusrutan ska befinna sig när funktionen för ögon-AF används. Efter några minuter är processen klar och redo att användas, och ja – det går att använda flera olika kalibreringar om man är flera som använder kameran eller använder glasögon.

Men hur fungerar då ögonautofokusen i praktiken? Faktiskt mycket bra, skulle jag säga. Canon har lyckats att göra både förfarandet och funktionen enkel att använda, och det finns tillfällen när just denna ögon-AF-metod är att föredra framför att exempelvis justera objektivet eller flytta autofokuspunkten med tummen - något som annars går mycket snabbt och bra med exempelvis AF-ON-knappen som fungerar som en sorts track-pad för AF-punkten eller AF-arean, som vi känner igen sedan tidigare.

I lugna situationer fungerar det bra att fokusera med hjälp av den ögonstyrda autofokusen.
I lugna situationer fungerar det bra att fokusera med hjälp av den ögonstyrda autofokusen.

Det som händer när funktionen för ögon-AF är påslagen är alltså att en rund cirkel som fungerar som en för-autofokuspunkt läggs in över bilden och följer med dina ögonrörelser. Den hänger också med snabbt i dina ögonrörelser, och vid en finfin kalibrering som det blev för mig, så hamnar cirkeln helt enkelt där man tittar. När man sedan vill fokusera just där så gör man bara det genom att trycka på AF-knappen för att fokusera. Så enkelt är det.

Följande autofokus fungerar riktigt bra, med ögon primärt, sedan ansikte, sedan kropp – och den är snabb på att upptäcka objekten. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM
Följande autofokus fungerar riktigt bra, med ögon primärt, sedan ansikte, sedan kropp – och den är snabb på att upptäcka objekten. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM

Till en början krävs en viss koncentration, men efter ett tag sitter funktionen och hur man ska använda den, och då blir det bara smidigt. Smidigheten är då främst påtaglig i situationer som inte är så snabba, vilket innebär att det vid sportfotografering som exempelvis bandy kan bli svårt att hinna med eller hitta rätt, mycket för att funktionen helt enkelt är trubbigare än att direkt peka med en punkt på den spelare man vill följa och sedan trycka in en knapp. Trubbigheten ligger i en minskad exakthet och osäkerhet i att pricka rätt, medan fördelarna istället ligger i att man slipper röra kameran lika mycket.

Den här funktionen känns helt klart som en bra funktion att använda, även om det fortfarande finns möjlighet att förbättra den, bland annat tillförlitligheten i vissa situationer. Men för allmän fotografering tycker jag den fungerar finfint redan nu. Funktionen fungerar inte med video, men å andra sidan är skärmen det självklara valet för just detta ändamål.

EOS R3 har även inbyggd flimmerreducering för miljöer med flimrande ljus. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM
EOS R3 har även inbyggd flimmerreducering för miljöer med flimrande ljus. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM

Supersnabb autofokus

Men om vi släpper just ögon-autofokusen och koncentrerar oss på autofokusen hos EOS R3 som helhet, så är det inget tvivel om saken – Canon har lyckats mycket bra, och autofokusen presterar i toppklass. Vid just sportfotografering suger sig autofokusen fast vid det jag fotograferar – och gör det både exakt och snabbt. Imponerande snabbt, till och med.

När jag testar fotografera bandyspelare med följande fokusering så är det i princip inga bilder som blir dåliga – kameran gör helt enkelt ett fantastiskt jobb. Autofokusen skiljer mellan olika spelare hyfsat bra, i vissa fall blir det svårt när spelare med samma färg som ligger i samma djup åker in i bilden och över varandra. Inte så konstigt, men följer man en spelare som åker ut bild så blir autofokusen fundersam när den är åter i bild, något som såklart vore att önska.

Följande autofokus. Om den valda objekttypen inte finns försöker R3 hitta något av de andra så länge man inte valt 'ingen'.
Följande autofokus. Om den valda objekttypen inte finns försöker R3 hitta något av de andra så länge man inte valt "ingen".

Det som verkligen imponerar är kamerans möjlighet att snabbt växla mellan kropp, huvud, öga – något som gör att den hela tiden strävar efter att få absolut bästa fokus. Helt klart imponerande. Samma sak när det gäller att hitta objekt som djur eller fordon. I övrigt finns en hel del inställningar att justera för att skräddarsy autofokusen, och det är på gott och ont. Justeringarna känner vi igen sedan tidigare, med de case-baserade valen för vad man fotograferar, vilket ger fotografen en del möjligheter. Å andra sidan blir det krångligt just därför, och frågan är om alla inställningar egentligen behövs.

Med hjälp av olika case kan man ställa in hur autofokusen ska bete sig. EOS R3 gör ett bra jobb att skilja på olika objekt i bilden, framför och bakom – men åker de ur bild ett halv sekund och in igen får den svårt att åter hitta rätt. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM
Med hjälp av olika case kan man ställa in hur autofokusen ska bete sig. EOS R3 gör ett bra jobb att skilja på olika objekt i bilden, framför och bakom – men åker de ur bild ett halv sekund och in igen får den svårt att åter hitta rätt. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM

Snabb på flera plan

Med 12 bilder per sekund kommer man långt. Det är precis vad EOS R3 kan fotografera i med sin mekaniska slutare – medan man kan fånga bilder med hela 30 bilder per sekund med elektronisk slutare i råformat. Denna imponerande snabbhet ger möjligheter för exempelvis sportfotografer att verkligen fånga det som händer på bild när man har mycket små marginaler till förfogande. Dessutom ges möjligheten till en slutartid så kort som 1/64 000 sekund.

Exakt hur många bilder man kan ta i serie beror så klart på om du fotograferar i råformat eller jpeg, samt vilket minneskort du använder. Ett snabbt SD-kort ger ett par hundra bilder i serie, vilket utan problem motsvarar över tio sekunder i 30 bps, medan råformat kräver mer, och främst ett CFexpresskort för att hinna med. Men att fånga så många bilder i serie med den finfina följande autofokusen är riktigt imponerande.

Snabbheten speglar också av sig i den elektroniska sökaren. Canon har satsat hårt på den elektroniska sökaren på 5,76 miljoner bildpunkter, vilket ger en extremt bra bildkvalitet, och tillsammans med en uppdateringsfrekvens på 120 Hz och laggfri – så finns inget att klaga på. Den blackout och lagg som tidigare var rädslan och det potentiella hindret är inget problem, och sökaren känns riktigt bekväm att använda även i snabba situationer.

Snygga färger direkt ur kameran – liksom riktigt säker ögon-AF. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM
Snygga färger direkt ur kameran – liksom riktigt säker ögon-AF. 1/1000s, f/2,8, ISO 6400 med RF 70–200mm f/2,8 L IS USM

Mer bra teknik

Den nya sensorn med sin snabba sensorutläsning skulle enligt Canon minimera rolling-shutter vid video. Vi kan bara bekräfta att så är fallet, det känns helt enkelt inte som ett problem. Dessutom har den snabba bildprocessorn och sensortekniken öppnat upp även för förbättrade videoegenskaper, med 6K/60p i 12-bitars råformat med en bitrate på hela 2 600 Mb/s. Video i 4K/60p spelas in nedsamplat från 6K eller 4K/120p.

Detta innebär så klart en hel del värmeutveckling i tekniken, och därför har Canon även lagt till två lägen för automatisk temperaturbegränsning, "Standard" eller "Hög", där 6K/60p RAW går att spela in i 25 minuter som standard eller mer än 60 minuter med inställningen "Hög". Här är det minneskortsbussen som får arbeta hårt, vilket gör att minneskortet kan bli mycket varmt under lång inspelning och beroende på omgivningstemperatur. För vårt test hade vi inga problem med att spela in internt utomhus.

Video i formatet 4K/60p som är nedsamplat från 6K går enligt standardläget att spela in i 60 minuter eller mer, medan 4K/120p har en begränsning på 12 minuter. 4K/30p nedsamplat från 6K har ingen begränsning. Video kan spelas in i CRM Light, MP4 i All-I, IPB eller IPB Light. Stöd för Canon Log 3 ger 10-bitars intern inspelning eller 10-bitars HDR PQ.

Det här är imponerande, och tillsammans med den avancerade AF-funktionaliteten som fungerar även i videoläget – samt den inbyggda bildstabiliseringen – har Canon lyckats väl med att skapa en riktig multimediamaskin. Detta gör också att sportfotografen kan fånga antingen högupplöst video eller spela in i 4K i 120 bilder per sekund för att kunna plocka ut exakt rätt ögonblick i bilder om 8 megapixel. Bildstabiliseringen fungerar för övrigt mycket bra vid just video, och ger en mycket stabil bild exempelvis vid handhållen fotografering med teleobjektiv. Beroende på konfiguration går det att få upp till 8 stegs kompensering med den inbyggda bildstabiliseringen – och den fungerar riktigt bra för både stillbild och video.

En något störande detalj är att det går att välja videoläge oavsett om det är kompatibelt med kortet man spelar in på eller inte, alltså att exempelvis bitraten blir för hög för SD-kortet och kräver ett CFexpress-kort. Här skulle man kunna få ett val att kunna ställa in om dessa går att välja eller inte – så att man på grund av detta misstag inte kan börja spela in när det väl gäller.

Ser du haren? Det gjorde kameran när den sprang över kalhygget trots kvistar och stenar framför. 1/640s, f/7,1, ISO 640 handhållet med RF100–500mm f/4,5–7,1 L IS USM
Ser du haren? Det gjorde kameran när den sprang över kalhygget trots kvistar och stenar framför. 1/640s, f/7,1, ISO 640 handhållet med RF100–500mm f/4,5–7,1 L IS USM

Bildkvalitet

Kameran har fått Canons egna nyutvecklade stackade och bakbelysta fullformatssensor på 24,1 megapixel, och den gör ett riktigt bra jobb. Bilderna blir precis som väntat från Canons kameror, fantastiskt bra direkt ur kameran i jpeg, samtidigt som det finns mycket att arbeta med hos bilderna tagna i råformat.

Det är också här som EOS R3 briljerar, med finfint dynamiskt omfång och riktigt bra ISO-egenskaper som gör att den presterar bra i svagt ljus, där den kontrollerar bruset mycket bra. Hela återgivningen och bildkvaliteten är riktigt bra, även på relativt höga ISO-värden.

Canons val av ett pixelantal på 24,1 megapixel är en bra balans mellan upplösning, hastighet och filstorlek som professionella användare behöver inom just sport. Gällande video så ser vi däremot motsatsen – spelar man in i högupplöst video i råformat så fylls minneskortet snabbt, men att möjligheten finns, och ges för att spela in direkt på minneskortet utan extra utrustning, är så klart ett plus.

Videokvaliteten är även den riktigt bra, med bra bildskärpa, färgåtergivning och möjligheter till grading i efterhand med 10-bitars C-Log3.

Canon EOS R3 har en Imponerande bildstabilisering – både för stillbild och film. 1/640s, f/7,1, ISO 800 handhållet med RF100–500mm f/4,5–7,1 L IS USM vid 500mm
Canon EOS R3 har en Imponerande bildstabilisering – både för stillbild och film. 1/640s, f/7,1, ISO 800 handhållet med RF100–500mm f/4,5–7,1 L IS USM vid 500mm

Slutsats

Jag tycker att Canon har gjort ett riktigt bra jobb med alla delar som vi ser hos EOS R3. Den är snabb på många vis, och det märks att den är byggd med proffsen i fokus – autofokusen är bland de bästa vi testat, ergonomin är finfin – och framförallt har Canon tänkt på vikten för de som släpar runt sina kameror i miljöer där tyngd är något man vill undvika.

Att det inte är en toppmodell skulle med stor chans indikera att vi kommer att få se en kommande modell – kanske med namnet Canon EOS R1 – med liknande upplägg, där framförallt upplösningen höjts från 24 till runt det dubbla, samtidigt som vi antagligen kommer få se video i 8K. Men bara genom sitt utförande känns R3 nästan som att den minst ligger parallellt med 1DX Mark III, även om så inte är fallet enligt Canon.

Men den nya tekniken och de möjligheter som finns inger precis den känslan, där snabbhet och funktionalitet ligger i fokus. Kameran är helt klart nischad mot de som behöver dessa delar inbäddad i en avancerad och välutvecklad autofokus, med en hel del teknik runt omkring.

Sportfotograferna kommer nämligen att nöja sig med 24 megapixel, även om en högre upplösning skulle innebära bättre möjligheter till beskärning i efterhand. Det är också delvis därför kameran blir så nischad mot just sport- och nyhetsfotografering, då funktionerna passar dessa som handen i handsken – snarare än den breda massan fotografer som fotograferar exempelvis natur eller porträtt.

Det är också roligt att Canon nu fortsätter sin resa med nya RF-fattningen och de möjligheter det innebär. I detta test har också endast en bråkdel av alla möjligheter som kameran är kapabel till testats – det finns helt enkelt många fler delar att beröra – detta är de väsentligaste. Canon EOS R3 premieras därför med utmärkelsen "toppklass".

Specifikationer

TypSystem
Cirkapris 65 000 kronor
Sensor36 x 24 mm
Upplösning24,1 megapixlar (6000 x 4000)
ISO100–102 400 (50–204 800)
Skärm3,2 tum (4,15k bildpunkter)
SerietagningCa 12 bps (mekanisk), 30 bps (elektronisk)
Filmning6K/60p, 4K/120p, 1080/120p
Minneskort1xCFexpree, 1xSD (UHS II)
Inbyggd blixtNej
HörlursuttagJa
MikrofoningångJa
WifiJa
Mått150 x 142,6 x 87,2 mm
Vikt822g (hus)

Betyg

Handhavande: 70

Snabbhet: 98

Byggkvalitet: 85

Mångsidighet: 88

Funktioner: 82

TOTALT: 90