TEST: Fujifilm X-T5 – toppklass för stillbildsfotografen

Fujifilm har lanserat en hel hög med kameror i år, nåväl en liten hög, sist ut är i alla fall X-T5. Den nya X-T5 är uppföljaren till X-T4 som tidigare ansågs vara deras toppmodell i aps-c-familjen eftersom den tidigare X-H1 fick anses vara lite utdaterad i jämförelse. Men nu har de lanserat på X-H2S och X-H2 vilka båda höjde ribban ordentligt för deras aps-c-kameror.

TEST: Fujifilm X-H2 – enastående bra på många vis

X-H-serien riktar in sig på en hybridfotograf som både filmar och fotograferar (eller bara filmar men vill ha det här kameraformatet), eller någon som bara vill ha en riktigt snabb kamera. Med det i bagaget är det ganska naturligt att Fujifilm har placerat X-T5 mer på stillbildssidan av det moderna fotograferandet. Vad det innebär och vilka saker som gör att den placerats där återkommer vi till.

Man skulle kunna vara extremt kortfattad i den här texten och säga att att fotografera med X-T5 är som att fotografera med en X-T4 med autofokusen från de nya X-H-kamerorna och med bildkvaliteten från X-H2 med den nya sensorn på 40 megapixlar. För det är i stort sett vad du får när du skaffar en X-T5. Du får en X-T4 med uppdaterad sensor, processor och autofokus. Men det finns så klart mer att säga, även om ovanstående sammanfattar det ganska bra. X-T5 har också fått samma slutarmekanism som i X-H2 vilket innebär att den nu ska hålla för 500 000 bilder.

Försiktiga förändringar

Det verkar som om Fujifilm varit ganska nöjda med X-T4an vad gäller ergonomi och design, för det har inte förändrats speciellt mycket när kameran fick en femma på sitt yttre skal. Det som skiljer sig, ur en ergonomisk synvinkel, handlar om ett något omarbetat grepp, men det är inte något som gör en avgörande skillnad för hur väl kameran ligger i handen. Vi kan också se att exponeringskompensationsratten har blivit något större och det tycker jag mig uppleva en större skillnad av. Det är enklare att komma åt ratten med tummen eftersom den ligger närmare kanten av kameran.

Jag tycker mig också känna skillnad mellan inmatningshjulen mellan X-T5 och den X-T4 jag hade tillgänglig, till X-T5ans fördel. Om detta beror på att X-T5an var ny ur lådan och X-T4an har ganska många tusen exponeringar under bältet eller om det beror på en uppdatering av hårdvaran är svårt att säga. Men det finns alltså ett par, om än små, uppdateringar av kamerans yttre.

Den första ledtråden till att Fujifilm har placerat X-T5 mer i stillbildsfacket är den nya skärmen på baksidan. Den är något mer högupplöst, men den stora skillnaden är att den inte längre går att fälla ut och rotera som på X-T4, istället går det bara att fälla den uppåt, nedåt och åt höger (som ger en bättre vinkel om du fotograferar med kameran stående under huvudhöjd). En annan ledtråd är att man fortfarande laddar kameran med två SD-kort och inte CF-express som i X-H-kamerorna, det här begränsar både seriebildstagningen och vilka filmfunktioner som kameran kan erbjuda. Hastigheten är fortfarande densamma vad gäller seriebildstagningen (15 bilder per sekund med mekanisk slutare), men det går inte att fotografera lika långa serier som med X-H2.

Lyft för fokuseringen

Den nya autofokusen som kom med X-H2S är ett stort lyft för Fujifilms kameror, den tidigare autofokusen var inte dålig, men den nya är märkbart bättre på att till exempel hitta ögon och hålla fast vid ansikten. Att den dessutom kan identifiera fordon och djur, och gör det riktigt bra, hjälper fotografen mycket. Den X-T4-fotograf som går och hoppas på att den nya autofokusen kommer att dyka upp som en mjukvaruuppdatering till de äldre kamerorna får nog tyvärr hoppas i onödan eftersom den förbättrade autofokusen i stort är stödd av ny hårdvara. Då ergonomin är väldigt lik den från X-T4 så är den stora skillnaden från föregångaren, när man fotograferar, just den förbättrade autofokusen.

Uppdaterad stabilisering

X-T5 får också den uppdaterade modulen för bildstabilisering vilken ger sju stegs längre slutartid (istället för 6,5 som på X-T4). Något som är trevligt nu när kameran har en sensor med 40 megapixlar. För onekligen är det så att ju högre upplösning man har, desto viktigare är det att minimera alla former av skakningar när man fotograferar eftersom dessa annars blir synligare i bilden om du betraktar på nära håll. Poängen med alla de där megapixlarna är att de ska ge bättre detaljrikedom. Det gör också att man måste vara lite försiktigare när man fotograferar, även om bildstabiliseringen arbetar bra tycker jag mig upptäcka fler bilder som inte har den där exakta skärpan, framför allt när jag fotograferar i lite svagare ljus på frihand, jämfört med om jag använder X-T4. Det är en vanesak och något som man lär sig hantera, men värt att tänka på. Vill man ha ännu fler pixlar kan man använda sig av ett multishot-läge som ger en slutlig bild med 160 megapixlar, men det kräver att du laddar ner en extern mjukvara och sätter samman bilderna i datorn. Det kräver också att kameran står på stativ och att det är ett statiskt motiv. Resultatet blir bättre än jag väntade mig.

Bantat för filmaren

Någonstans måste ju modellerna skilja sig åt vad gäller funktioner och när det gäller X-H2 och X-T5 så är det främst på videosidan som skillnaderna är stora. Till exempel toppar X-T5 ut på 6,2K istället för 8K som X-H2, dessutom får du leva med att utsnittet beskärs när du filmar med 6,2K och översamplad 4K och du alltså tappar vidvinkel. Väljer du 4K som inte är översamplad slipper du beskärningen. Du har heller inte möjlighet att spela in i råformat i kameran utan får nöja dig med H.265 och H.264 (du kan dock få råformat via en extern inspelningsenhet). Att X-T5 heller inte har hörlursuttag, förutom via 3,5mm till usb-c-adaptern som följer med, eller inte får en fullstor hdmi-utgång kanske man mer kan se som en fortsättning på X-T-serien överlag, snarare än att den är en bantad version av X-H-serien, men det bör ändå nämnas i sammanhanget.

Bildkvalitet

Det är svårt att säga annat än att bildkvaliteten i den nya X-T5 är bra, väldigt bra till och med. Både vad gäller stillbild och film, tack vare den uppdaterade autofokusen är det också fler bilder där skärpan hamnar rätt än med X-T4. Den högre upplösningen ger mer detaljerade bilder än från föregångaren och frågan är om det blir speciellt mycket bättre i en aps-c-kamera idag? Den har ett bra dynamiskt omfång och återger färger väldigt fint direkt ur kameran via de olika filmsimuleringarna som Fujifilm erbjuder.

Sammanfattning

Jämfört med föregångaren X-T4 är den nya X-T5 tydligare riktad mot stillbildsfotografer, även om det finns videofunktioner som räcker gott och väl för den som vill filma lite vid sidan av sitt fotograferande. Den uppdelningen är väl heller inte så konstig med tanke på att de nya X-H-kamerorna nu finns tillgängliga för de som vill ha en kamera med mer fokus på film. Det här innebär att den som gillar Fujifilms X-T-serie kommer att känna igen sig och tycka om den nya X-T5. Att den nu dessutom får en märkbart förbättrad autofokus och nästan dubbelt så hög upplösning är saker som definitivt kan locka till uppgradering för den som fotograferar porträtt, bröllop, landskap eller djur och natur. För sin publik är Fujifilm X-T5 en riktigt fullträff.

Betyg

Handhavande: 77

Snabbhet: 96

Byggkvalitet: 83

Mångsidighet: 80

Funktioner: 71

TOTALT: 89