Krönika

Johan Wessel: Arkivbilder svåra i coronatider

Bildarkiven på nyhetsredaktioner har alltid behövts hanteras med fingertoppskänsla. För den invigde är det lätt att se om en bild är gammal eller ny, de små detaljerna avslöjar.

Stämmer det verkligen att de står så nära varandra? Och där skakar de hand, nej men det får de ju inte göra! Håll avstånd – var en del av lösningen!

Jaha, bilderna är inte tagna de senaste månaderna. De är hämtade från arkivet, innan social distans blev det nya normala. Men att då se bilder av världsledare som skakar hand, det skapar en dissonans inom en. Bilderna har passerat bäst-före-datum, de känns så 2019. Eller till och med januari 2020. En evighet sedan i pandemins tid.

Bildarkiven på nyhetsredaktioner har alltid behövts hanteras med fingertoppskänsla. För den invigde är det lätt att se om en bild är gammal eller ny, de små detaljerna avslöjar. När så coronaviruset tog över världen har vi alla blivit experter på detaljerna – vi vet vad som gäller och hur vi ska förhålla oss till varandra. Därför har bilderna i arkiven blivit ännu svårare att hantera. Och etiketten »arkivbild« desto viktigare att ange i samband med publicering.

Stämmer det verkligen att de står så nära varandra? Och där skakar de hand, nej men det får de ju inte göra! Håll avstånd – var en del av lösningen!

Jaha, bilderna är inte tagna de senaste månaderna. De är hämtade från arkivet, innan social distans blev det nya normala. Men att då se bilder av världsledare som skakar hand, det skapar en dissonans inom en. Bilderna har passerat bäst-före-datum, de känns så 2019. Eller till och med januari 2020. En evighet sedan i pandemins tid.

Bildarkiven på nyhetsredaktioner har alltid behövts hanteras med fingertoppskänsla. För den invigde är det lätt att se om en bild är gammal eller ny, de små detaljerna avslöjar. När så coronaviruset tog över världen har vi alla blivit experter på detaljerna – vi vet vad som gäller och hur vi ska förhålla oss till varandra. Därför har bilderna i arkiven blivit ännu svårare att hantera. Och etiketten »arkivbild« desto viktigare att ange i samband med publicering.

För flera år sedan jobbade jag på en av våra kvällstidningar, som redigerare. Alltså en person som med ingredienserna text och bild skapar färdiga sidor att skicka till tryck. Under en period hamnade jag på sporten. Fråga mig inte varför, för jag kan inte mycket om sport – i alla fall inte om fotboll som en kvällstidnings sportsidor till stor del består av. Men som ny medarbetare ville jag förstås vara samarbetsvillig och sa »visst, jag kan redigera sport«.

Under småtimmarna satt jag där, sökandes i det digitala bildarkivet efter rätt fotbollsspelare. Och inte bara det: Är det rätt matchtröja, från rätt klubb, från rätt årgång – eller vänta nu: var det en landslagsmatch? Frågorna var många, bildvarianterna lika så.

Visst hade jag koll på att Zlatan är Zlatan, kanske till och med vilket lag han för tillfället ingick i. Men i övrigt fick jag till stor del förlita mig på hur bilderna hade indexerats. Att de var inlagda i arkivet med rätt fakta kopplad till bilden.

»Johan!« hör jag en natt sportchefen ropa från sitt skrivbord, »sidan 18 har fel spelare på bild«.

Ajdå. Pinsamt tänkte jag och insåg att bilden hade fel uppgifter. Att hantera ett bildarkiv kräver som sagt fingertoppskänsla. Inte någon som tycks jobba med vantar på händerna. Läsaren kan sitt ämne, och detaljerna i bilden är avgörande för tidningens trovärdighet. Rätt spelare är förstås en bra start, men den fotbollsintresserade kräver så mycket mer. Rätt tröja, årtal, frisyr och så vidare.

Coronaåret 2020 är vi alla insatta i reglerna för socialt umgänge. Därför blir hanteringen av bildarkiven extra känslig. Likt fotbollsfanset som vet vilken tröja Zlatan rimligen bör ha på bilden, vet jag att Stefan Löfven just nu inte skakar hand. Därför blir det fel när ett nyhetsinslag på Aktuellt blandar bilder där han ena stunden står och bugar lätt för Macron, för att några sekunder senare glatt skaka hand med någon annan av EU-ledarna. Att blanda aktuella bilder med gamla hade utan problem kunnat göras innan pandemin. Nu känns det bara fel. De glömde visst att ange handskakningen som »arkivbild«.

Och vad händer härnäst? När jag skriver dessa rader sitter EU-ledarna i tuffa förhandlingar om vår ekonomiska framtid. Munskydd så långt ögat kan nå och bugningshälsningar varvas med armbågshälsningar – EU-ledarnas verklighet just nu. Men nästa sommar? Då kanske arkivets munskyddsbilder inte alls går att använda – handskakningar är kanske åter tillåtna. Vi kan väl hoppas att det blir så!