https://www.kamerabild.se/fotoskolor/fotohistoria-kameror-svensk-fotoindustri
546604
Fotoskolor
sant
SkolaPlus

Fotohistoria: Kameror & svensk fotoindustri

● BILDSPEL Ett par modeller i kameraserien »Svea« som Hugo Svensson & Co i Göteborg tillverkade på 1890-talet. De handhållna kamerorna var avsedda för torrplåt i format upp till 12x16,5 centimeter med invändig plåtväxling. Kameratypen kallades »fallplåtskamera« vilket innebar att glasnegativet efter exponering fördes ned till ett undre magasin samtidigt som nästa plåt kom på plats för ytterligare en exponering. Magasinet rymde tolv plåtar som fick laddas i mörkrum. De fast monterade objektiven med irisbländare kom antingen från tyska C. P. Goerz, Zeiss eller engelska Wray. Kamerorna salufördes som »Hasselblads Sveakamera« och år 1900 erbjöds tretton olika modeller för priser mellan 115 och 355 kronor.
[{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/_mg_6534_2_0.jpg?itok=YJ-C6iBb', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/_mg_6534_2_0.jpg?itok=YJ-C6iBb', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/_mg_6534_2_0.jpg', w: 2000, h: 1475, title: 'Ett par modeller i kameraserien »Svea« som Hugo Svensson & Co i Göteborg tillverkade på 1890-talet. De handhållna kamerorna var avsedda för torrplåt i format upp till 12x16,5 centimeter med invändig plåtväxling. Kameratypen kallades »fallplåtskamera« vilket innebar att glasnegativet efter exponering fördes ned till ett undre magasin samtidigt som nästa plåt kom på plats för ytterligare en exponering. Magasinet rymde tolv plåtar som fick laddas i mörkrum. De fast monterade objektiven med irisbländare kom antingen från tyska C. P. Goerz, Zeiss eller engelska Wray. Kamerorna salufördes som »Hasselblads Sveakamera« och år 1900 erbjöds tretton olika modeller för priser mellan 115 och 355 kronor. ' },{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0151673.jpg?itok=mOICHLsr', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0151673.jpg?itok=mOICHLsr', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/teka0151673.jpg', w: 1872, h: 1800, title: 'I slutet av 1800-talet förekom flera kameratyper som alla byggde på trä, läder och finmekanik. De stora ateljé- och resekamerorna var avsedda för stativ och utmärktes av utdragbar bälg och lösa optikbräden med valfria linser. Handkamerorna hade däremot oftast fast optik och läderöverdragna kamerahus liksom de så kallade klappkamerorna, bärbara kameror med utfällbar bälg. Fotografier från fotohandlaren Numa Petersons reparationsverkstad i Stockholm på 1890-talet visar kameror av den typ som exempelvis »Svea« representerade. Verkstaden dominerades av snickarbänkar och med en inre avdelning för metallarbeten. Till höger arbetar två av de anställda med en handkamera och på hyllan ovanför dem står en rad kameror i olika storlekar. ' },{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0125513.jpg?itok=ro5AJ462', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0125513.jpg?itok=ro5AJ462', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/teka0125513.jpg', w: 2000, h: 1408, title: 'Före leveransen av Andrées polarkamera tog teknikerna hos Numa Peterson olika provbilder. Här poserar firmans personal framför Johannes kyrka i Stockholm. Specialkameran hade en mekanism som direkt på negativet registrerade datum, tidpunkt och väderstreck. Värdena ställdes in av fotografen inför exponeringen. På provbilden syns kodningen längst ned på filmremsan. ' },{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0023225.jpg?itok=c34tfT6A', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/teka0023225.jpg?itok=c34tfT6A', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/teka0023225.jpg', w: 2000, h: 1769, title: 'Den kamera som Numa Peterson byggde inför Andrées ballongfärd till Nordpolen 1897 återfanns 1930 på Vitön och expeditionens sista lägerplats. Kameran liksom ett antal exponerade filmrullar var bevarade efter 33 år och docent John Hertzberg vid Kungl. Tekniska Högskolan fick uppdraget att framkalla bilderna och konservera kameran. På de två objektivbrädena i metall satt optik från C. P. Goerz i Berlin avsedd dels för bilder i normalt format, dels för stereofoto. ' },{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/daedalush017.jpg?itok=NQxymQ74', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/daedalush017.jpg?itok=NQxymQ74', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/daedalush017.jpg', w: 1204, h: 1800, title: 'Den ursprungliga Hasselbladskameran 1600F, som 1954 såldes för 2 450 kronor, följdes upp med den billigare modellen 1000F med objektiv från Kodak eller Zeiss. Med Hasselblad Superwide och den senare kameraserien 500 befäste företaget sin ställning på världsmarknaden för mellanformatskameror och blev även Sveriges främsta ­kameratillverkare någonsin. ' },{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/_mg_6699.jpg?itok=Aq4kk9-M', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/_mg_6699.jpg?itok=Aq4kk9-M', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/_mg_6699.jpg', w: 1177, h: 1800, title: 'Under krigsåren och in på 1950-talet blev Fritz Weist & Co i Stockholm en av de större tillverkarna av svensk fotografisk utrustning. Fabriken i Jakobsberg tillverkade bland annat förstorings- och kopieringsapparater, projektorer och torkpressar under varumärkena »Uniprint« och »Unoscop«. I sortimentet ingick också seriekameran »Fotomat« och den billiga familjekameran »Unibox«. Den tvåögda kameran i kompositmaterialet isolit såldes i mitten av 1950-talet för 18 kronor. Liknande enkla folkkameror tillverkades av Svensk kameraindustri i Halmstad, »Fotima« och »Fotax«, och av Göteborgs kamerafabrik med namnet »Mefag«. ' },]

Totalbetyg

På sensommaren 1839 började världens första serietillverkade kamera att säljas i Paris. Den halvmeter stora apparaten blev startpunkt för en ny industri. Ledande tillverkare av kamerahus och lämpliga objektiv trädde snart fram i Europa och under större delen av 1800-talet var Sverige helt beroende av import. Runt sekelskiftet 1900 startade en svensk kamera­industri men med få undantag fick den aldrig någon större omfattning.

Mannen bakom den första kameran, ­monsieur Daguerre, blev den som också presenterade en gångbar fotografisk metod, den så kallade daguerreotypin. Kameran byggde på konstnärernas traditionella rithjälp­medel, camera obscura, som underlättade deras arbete och gav ett korrekt perspektiv. 

Daguerreotypin baserades på kopparplåtar belagda med ett ljuskänsligt skikt silversalter, unika bilder i ett exempelar. Följande årtionden togs nya metoder fram, i första hand glasnegativ och de så kallade våt- och torrplåtarna. Senare tillkom smidigare sorters negativ med celluloid som grund vilket möjlig­gjorde rullfilm. 

167315513313063_2424017604309498