SFF: ”Ingen tar ansvar för bevarandet av svensk fotografi” I ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand efterfrågar Svenska Fotografers Förbund en nationell strategi för hur svensk fotografi ska omhändertas. SFF vill att Sverige bland annat tittar på Frankrike som har ett fotografiskt parlament inrättat direkt under Kulturdepartementet.
Nordiska museet öppnar upp bildminnen för allmänheten 100 000 kulturhistoriska fotografier digitaliseras på Nordiska museet. Det är bilder från sent 1800-tal fram till 1970-talet som nu tillgängliggörs, där ett urval kommer att läggas upp på Wikimedia Sverige.
Så har vi använt bilder – från 1839 till idag Böcker inom fotografiområdet är oftast utgivna av enskilda, eller grupper av fotografer som visar bilder från ett projekt eller samlade verk. Men den nya boken »Fotografihistorier – fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag« handlar om något annat. Här får vi följa den svenska fotografin och hur vi använt bilder genom fotografins utveckling.
”Fotografihistorier” – ny bok och gratis föreläsningar på Zoom Den nya boken ”Fotografihistorier” ger en unik överblick över svensk fotohistoria, från 1839 fram till i dag. 16 olika skribenter medverkar i boken, och under hösten och våren håller flera av dem gratis föreläsningar kring bokens innehåll – öppna för alla att ta del av.
Det historiska Göteborg skildras i ny fotoutställning I den nya utställningen ”Inzoomat” visas historiska göteborgsbilder, från 1850-talet fram till idag. Bilderna vill ge nya perspektiv på stadens historia.
Ny bok om svensk fotohistoria på gång: ”Ska vara bredare” Forskare skriver just nu på en ny bok om den svenska fotohistorien, från början av 1800-talet fram till i dag. Pressfoto, modefotografi och digitalt fotografi kommer att få mer plats i historiebeskrivningen.
Kriminalhistoria visas i polisens unika fotoutställning 150 år av polisfotografi visas i den nya utställningen ”Avtryckaren”, som snart öppnar på Polismuseet. Bland annat skildras utvecklingen av brottsplatsfoto genom kända kriminalfall som Ryssligan, Salaligan och Norrmalstorgsdramat. Men även den nutida kameratekniken berörs.
Fotohistoria: Fotografins kvinnor – en bortglömd yrkesgrupp Allt sedan 1860-talet har kvinnliga fotografer tagit del i utvecklingen av den svenska fotonäringen. Under slutet av århundradet och en bit in på det nya seklet dominerade de branschen på många orter. De var verksamma som ateljéägare, fotografer, assistenter, retuschöser och biträden. Trots det hade de länge en undanskymd plats i den svenska fotohistorien. I dag är situationen annorlunda. Intresset för deras livsöden ökar och allt fler kvinnliga fotografer lyfts fram.
Fotohistoria: Lennart Nilsson – från press till vetenskap Lennart Nilsson blev Sveriges mest framgångsrike fotograf. Han behärskade de flesta av fotografins genrer och strävade alltid efter att ta ytterligare ett steg framåt – och ett till. Tekniskt briljant och med ett osvikligt estetiskt sinne vidgade han svensk fotografi. Oavsett ämnesområde övergav han aldrig sin journalistiska syn på bildberättande. Allt gick att omvandla till spännande skildringar av världen både omkring och inuti oss.
Fotohistoria: Med kameran på fjärran och sällsamma vägar Kameran öppnade nya världar under andra hälften av 1800-talet. Fotografin kom att spegla förhållanden långt bortom den egna vardagen – att se utan att ha varit där. Äventyrare och vetenskapsmän dokumenterade sällsamma ting i fjärran länder. I takt med att fotografin blev mer lätthanterlig ingick kameran i de flesta resenärers utrustning. Den svenska allmänheten fick också ta del av det egna landets mer avlägsna trakter och deras sevärdheter.
