Skola
Välj rätt kamera
Välkommen till den första artikeln i en lång serie om fototeknik. Här kommer vi successivt bena ut både olika tekniska begrepp såväl som att hjälpa dig ”tänka som en fotograf” – att vara kreativ, hitta motiven och skapa en stark bild som fängslar och kanske berättar något speciellt för betraktaren.
Nå, det kanske låter lite lätt högtravande. Alla bilder måste inte bli fantastiska. Ibland räcker det med att rätt personer fastnar på bild för att just de betyder något i ditt liv. Men det kan vara tillräckligt utmanande och det finns förstås mängder med tips kring till synes ”enkla” situationer.
Först ut i serien tänker jag behandla skillnaden mellan olika kameratyper. Det finns många guider kring detta i tidningar och på nätet, inte minst ur en teknisk vinkel. Jag ska försöka fokusera främst på rent kreativa och handhavandemässiga aspekterna.
Kanske har du redan en kamera? Men någon gång tänker du säkert byta … hur ska man då tänka? Om du just nu letar kamera kan du glädja dig åt att det är en skön tid att vara fotograf. Aldrig har så kompetent utrustning funnits till så bra priser som idag. Billigare imorgon? Kanske, men dagens ögonblick kan du tyvärr inte fånga imorgon.
SYSTEMKAMERA ELLER KOMPAKT?
Det första valet står mellan system- eller kompaktkamera. De två typerna av kameror skiljer sig på tre punkter:
1. Storleken på sensorn. Systemkameror har betydligt större sensorer vilket ger högre bildkvalitet och kortare skärpedjup. kompakter med större sensorer kommer under 2009 men kommer kosta en del.
2. Möjlighet att byta objektiv. Ordet system i systemkamera betyder att det går att byta objektiv och andra tillbehör. På kompaktkameror är objektiven fasta medan de går att byta ut på en systemkamera.
3. Spegel. I de flesta systemkameror sitter en spegel mellan objektivet och sensorn som gör att man kan titta på bilden exakt som den blir på korten i en optisk sökare. Kompaktkameran använder skärmen som sökare eller en genomsiktssökare.
Gränserna suddad ut och allt fler systemkameror kan använda skärmen som sökare. En del modeller har inte ens spegel som Panasonic G1.
De främsta skälen för att välja är en kompaktkamera är den kompakta formatet och lågt pris. Nackdelarna är sämre bildkvalitet än systemkamror (främst brusigare bilder i svagt ljus) och långsammare fokusering.
I framtiden kommer vi att få se snabba kompakter och systemkameror som är nästan lika små och smidiga som kompakterna.
Superzoomar
Vissa kompaktkameror liknar systemkameror till utseendet med kraftiga objektiv. Dessa kameror kallas superzoomar eftersom objektiven har extrema zoomomfång upp mot 20 gånger.
Den mindre sensorn jämfört med systemkameror gör att objektiven hos superzoomarna kan ha större zoomomfång än hos en systemkamera utan att storleken blir extrem.
Bildkvaliteten hos superzoomarna är inte bättre än hos andra kompaktkameror eftersom sensortekniken är den samma. Fokuseringen är långsammare än hos systemkamerorna.
OLIKA SLAGS SYSTEMKAMEROR
Precis som på filmtiden finns det många olika slags systemkameror. Indelningen bygger på sensor eller filmstorleken.
Fourthirds och Micro-fourthirds är minst
Olympus och Panasonic använder ett sensorformat som kallas fourthirds (18x13,5 mm). Bildens proportioner blir 4:3 som hos en kompaktkamera.
En ny variant kallas Micro-fourthirds och möjliggör mindre objektiv och kamerahus. Dessa kameror har ingen spegel. Den första modellen är Panasonic G1. Fourthirdsobjektiv kan användas på Fourthirdskameror men inte tvärt om.
APC-C är vanligast
Canon, Nikon, Sigma, Sony och Pentax använder en sensorstorlek på cirka 24x16 mm, proportionerna är 3:2. Namnet kommer från filmformatet APS-C men formatet överensstämmer även filmformatet halvformat
APS-C-kamerorna bygger i grunden på systemkamror för film i småbildsformatet. Därför kan äldre objektiv från filmtiden användas hos de flesta märkena. Sony har köpt Konica Minolta och därför passar gamla Minoltaobjektiv på Sonys Alpha-modeller.
Småbildformat - fullformat
Större sensorstorlek ger högre bildkvalitet, men brukar också innebära dyrare objektiv. På filmtiden var småbildsformatet (36x24 mm) dominerande och idag digitala småbildskameror bli allt mer populära bland hobbyfotografer, exempelvis Canon Eos 5D mark II eller Nikon D700.
En vanlig benämning är också fullformat som syftar på engelskans full frame. En mer korrekt svensk översättning vore obeskuret format (och då jämför med med APS-C).
Mellan- och storformat
Bland yrkeskameror finns även begreppen mellan- och storformatskameror. Det är samma begrepp som på filmtiden.
Mellanformatskamror är vanligast och de populäraste märkena är Hasselblad, Mamiya och Phase One. Kamerahusen bygger på analoga filmhus och äldre objektiv kan ofta användas. Leica har presenterat en helt nykonstruerad modell kallad S2 med helt nya objektiv.
Sensorformaten är oftast 48x36 mm men 60x45 mm är på gång. Priserna ligger över 100 000 kronor.
Storformatskameror finns egentligen inte digitalt, men begreppet är ändå användbart. Dagens digitala storformatskameror använder mellanformatssensorer men har i övrigt samma konstruktion som filmvarianten. Det innebär stora inställningsmöjligheter för full perspektivkontroll.
Artikelförfattaren Petter Stahre arbetar som fotograf med inriktning på mat, människor och produkter. Petter håller även fotokurser, läs mer på www.fotokurs.se
Upphovsrätten för samtliga bilder i artikeln tillhör Petter Stahre om inget anges under bilden.
