https://www.kamerabild.se/tester/kameror/sony-a6300-probleml-saren
545010
Kameror
Kamera & Bild testar

Sony A6300 – problemlösaren

● BILDSPEL

Totalbetyg

TEST: Med A6300 säger sig Sony ha löst problemet som många spegellösa kameror har med seriebildstagning. De har dessutom stoppat in en ny sensor och utvecklat autofokusen med hela 425 fokuspunkter, samt förbättrat sökaren.

Del I

Detta test publicerades i Kamera & Bild nummer 4/2016. 

Sony har stått lite i rampljuset på sista tiden. Främst för sin omtyckta och smått revolutionerande A7-serie med fullformatssensorer. Men Sony har inte glömt bort de som inte vill ha eller inte behöver den stora sensorn. Nu kommer A6300 som tar över efter A6000, som redan den var en uppskattad kamera och en uppföljare på i sin tur Nex-6. 

Enligt Sony själva har de återigen, liksom när de lanserade A6000, skapat världens snabbaste autofokus. De har visserligen haft snabb fokusering i många kameror tidigare och A6000 imponerade med sin snabbhet när vi testade den. Mer om A6300:s fokushastighet kommer senare i testet. 

Antalet fasdetekterande fokuspunkter har stigit från 179 till hela 425 stycken. Punkterna har placerats hela vägen långt ut i hörnen vilket gör att man kan fokusera över i stort sett hela bildytan. Den nya A6300 har också fått det som Sony kallar för »4D focus«, som är deras senaste fokussystem. Att den är så snabb och säker förklarar Sony genom att den dels har den stora spridningen på fokuspunkter och hybridfokuseringen (kombinationen av fasdetekterande och kontrastdetekterande punkter) gör att den kan upptäcka rörelser väldigt snabbt. I kombination med detta har Sony även en algoritm som ska kunna räkna ut motivets nästa rörelse vilket gör att fokuseringen hela tiden är beredd att flytta på sig åt rätt håll. 

Samma upplösning & hög känslighet

Upplösningen har inte ökat utan ligger kvar på 24 megapixlar. Sensorn är dock nyutvecklad, vilket bland annat har med de fasdetekterande pixlarna att göra. Men även vissa delar i sensorn har bytts ut, bland annat används nu koppartråd. Det har gjort att ytan som används för att ta upp ljus har kunnat göras större, och varje bildpunkt tar därför upp mer ljus, vilket borde resultera i bättre bildkvalitet. 

Tillsammans med Bionz X-processorn (som finns kvar sedan A6000 och återfinns i flera andra av Sonys kameror) gör den nya sensorn det möjligt att pressa upp ISO-känsligheten till 51200 i jämförelse med A6000 som »endast« kom upp i 25600. 25600 är dock det man får begränsa sig till om man vill filma med A6300. 

Förutom en fällbar skärm som sökare har A6300 en elektronisk sökare. Denna fick lite kritik hos föregångaren: den hade lägre upplösning än den i Nex-6 och hade lite för dålig uppdateringsfrekvens. Det verkar som om Sony ha tagit åt sig av kritiken och i A6300 är upplösningen uppe på 2,36 miljoner bildpunkter istället för 1,44 som i A6000. Den har även högre uppdateringsfrekvens (upp till 100 bilder per sekund) vilket gör den väldigt naturlig och skön att titta i. 

Sökaren är dock lite i minsta laget, det går inte alls att jämföra med en DSLR. Den saknar även en gummerad ram – istället är den i hårdplast vilket inte är lika bekvämt om man till exempel bär glasögon. 

Del II

Yttre likheter

Om man har de två kamerorna A6300 och A6000 bredvid varandra är det inte mycket som avslöjar vad som döljer sig inuti den nyare varianten. På kamerans baksida har det tillkommit ett vred runt det som tidigare endast var en AEL-knapp så att den nu kan användas även för att snabbt växla mellan manuell fokusering och autofokus. I övrigt ser allt i stort sett ut som tidigare. Man ska dock inte förväxla utseendet med funktionen. A6300 har fått en betydligt stadigare magnesium- och aluminium-konstruktion och har dessutom fått vädertätning. 

Ett reglage som ger mig lite bekymmer är inmatningsringen, eller fyrvägshjulet på baksidan. Den används dels för att flytta fokuspunkten, men kan även användas för att till exempel ändra exponeringen eller exponeringskompensationen. Ringen är ganska känslig, så det händer vid ett flertal tillfällen att jag istället för att flytta fokuspunkten råkar ändra exponeringen och vice versa. Jag hade gärna sett att ringen var lite trögare med tydligare klick. Nu blir den för sladdrig. 

Neutraliserar nackdelar

En av de saker som Sony gick ut hårt med när de lanserade A6300 var att de minimerat det som ofta upplevs som en nackdel med spegellösa kameror vid seriebildstagning, nämligen att skärmen och sökaren blir svart så pass länge att det är svårt att följa rörliga motiv, och att det som spelas upp i sökaren liknar mest en stop-motion-film med lite för få filmrutor. Det här problemet har Sony nu framgångsrikt löst. När jag tittar i sökaren och bränner iväg en serie ser det bättre ut än många andra spegellösa med elektronisk sökare. Störst är effekten när man tittar i sökaren, på skärmen blir det aningen hackigare. Problemet är inte helt borta, men det är betydligt mindre än tidigare vilket är ett steg i rätt riktning. 

En sak som Sony har fått kritik för är att deras kameror äter batterier i ganska hög grad. Sony skickar till och med med ett extra batteri med sina A7-kameror för att se till att man har bra med ström från början. Till A6300 har man förbättrat batterikapaciteten jämfört med föregångaren, från 310 bilder på ett fulladdat batteri till 350 i A6300. Det är inte ett fantastisk höjning, men det är ändå något. 

Högfartsfotografering

A6300 kan bränna iväg elva bilder per sekund när man petar i högsta växeln. Det räcker gott och väl för vanlig fotografering och duger för den som vill fotografera sport eller andra snabba motiv. Skulle det inte räcka kan man ju faktiskt filma i 4K i 30 bilder per sekund och plocka ut en stillbild ur filmen istället. 

Seriebildstagningen går att ställa i flera steg vilket gör att man lätt hittar ett lämpligt intervall. Det känns dock nästan onödigt att ge användaren så pass många alternativ. Det vore enklare om man hade två olika, en för den högsta hastigheten men med några begränsningar och en där man fick med all automatik. A6300 klarar av att ha spårande AF och automatisk exponering även vid elva bilder per sekund, men vill man ha live view och det där korta lagget med de svarta rutorna får man nöja sig med åtta bilder per sekund. För min egen del hade dessa två alternativ räckt gott och väl. 

Även fokuseringen, den så kallade 4D focus, klarar sig mycket bra. Den fokuserar snabbt och ger stor möjlighet att placera fokus där man själv vill ha den eftersom det finns så väldans många fokuspunkter. Om den, som Sony själva påstår, är snabbast i världen kan jag inte riktigt svara på, men den är i klass med de snabbaste spegellösa kamerorna på marknaden och det är troligen bra nog för de flesta. A6300 ger många olika möjligheter till fokusinställningar, de olika inställningarna fungerar dock olika bra. 

För den som, liksom jag, är allergisk mot automatiskt vald fokuspunkt försvinner de alternativen ganska fort. De ger ingen kontroll och man blir mest frustrerad. De två som jag fann mig själv använda mest under det här testet var den manuellt styrda fokuspunkten och den manuellt styrda utökade fokuspunkten som låser på motivet och följer det genom bilden. Den utökade fokuspunkten ser ut lite som en ram inom vilken det finns en mittpunkt som är den man placerar för att fokusera och sedan tar den hjälp av ett flertal punkter kring mittpunkten för att justera om motivet rör på sig. 

Den motivlåsande varianten av denna fokusmetod följer då med motivet när det rör på sig utanför ramen. Jag är alltid skeptisk mot följande fokusering eftersom jag allt som oftast inte tycker att det fungerar så bra som tillverkaren vill få det att framstå. Sony sköter sig dock bra, men det krävs ett kontrastrikt motiv för att det ska fungera bra, men det fungerar bättre än vad jag förväntade mig. 

Del III

Menybekymmer

I det stora hela är A6300 en riktigt trevlig kamera. Men Sony har en nackdel på alla sina kameror, menysystemet är väldigt omfattande. Bara fotograferingsmenyn har nio flikar som alla har fem val var, det är 45 olika menyalternativ under bara en huvudflik. 

Det tar lite för lång tid att bläddra igenom alla för att man ska orka dyka ner allt för ofta. Sony ger visserligen användaren en väldigt funktionsrik och anpassningsbar kamera, men jag tror att det skulle gå att lösa menysystemet på ett annat sätt som gjorde det mer överblickbart. 

Filma i 4K

Eftersom det är en Sonykamera finns det så klart även mycket att tycka om för den filmintresserade. Kameran kan filma i 4K i vanligt 16:9 men också i Super 35, antingen i 60 megabit per sekund eller 100 megabit per sekund. Det krävs dock ett rejält minneskort för att göra dessa format rättvisa. Sensorn samlar in informationen i upplösningen 6K (i Super 35) men skalar sedan ned det till 4K vilket borgar för en god videokvalitet. 16:9 är ett beskuret läge och Super 35 är obeskuret från sensorns hela bredd. 

Videokvaliteten i de två 4K-lägena är riktigt bra. I 1080 är inte kvaliteten så märkvärdig, den är bra för att vara full-HD, men inte i närheten av 4K. Vill du filma i högsta upplösningen får du inte snabbare hastighet än 30 bilder per sekund, däremot kan kameran hantera 120 bilder per sekund om du filmar i full-HD. Detta är inte är fy skam på något sätt. A6300 har även hela nio olika bildprofiler för filmning att välja mellan beroende på vad du ska göra med materialet. 

Bildkvalitet

Den nya sensorns största bedrift är att den förbättrar autofokusen och de svarta luckor – blackout-tiden – som skapas vid seriebildstagningen. Bildkvaliteten har inte förändrats så väldans mycket sedan A6000, men på högre ISO-känslighet har den fått aningen bättre dynamiskt omfång i jämförelse. 

Det kan ju låta lite tråkigt kanske, men redan A6000 levererade riktigt bra bilder så en liten förbättring gör A6300 till en riktigt vass kamera. 

Sammanfattning

Med A6300 har Sony lyckats skapa en värdig efterföljare till den omtyckta A6000. Den som vill uppgradera kommer att känna igen det mesta, men få trevliga uppdateringar som ett bättre autofokussystem och möjlighet att filma i 4K. Man får dessutom ett vädertätat och lite tåligare bygge vilket aldrig är fel. Bildkvaliteten vid både filmning och stillbild är riktigt bra och jag har svårt att tänka mig att någon skulle bli besviken på denna kamera.