https://www.kamerabild.se/tester/kameror/test-sony-a99-mark-ii-teknikfylld-prestanda
545428
Kamera & Bild testar

Test: Sony A99 mark II – teknikfylld prestanda

Det har hänt en hel del sedan början av 2013 när första Sony A99 släpptes. Hos uppföljaren hittar vi bland annat 4K, snabbare autofokus och i stort sett förbättringar på alla möjliga håll. Kameran är en riktig pärla – för den som lär sig tekniken.

Del I

Många var imponerade när Sony släppte sin fullformatskamera A99 med sin »translucent«-teknik. Nu har det gått fyra år, och Sony följer upp med en kamera som är förbättrad på flera olika områden.

Upplösningen är på 42 megapixlar och ISO-omfånget väljbart mellan 50 som lägst och 102 400 ISO som högst. Nytt hos A99-II är film i 4K, utvecklad autofokus och snabbare som helhet.

Samma design – något mindre

Sony har valt att inte göra så stora justeringar på kameradesignen. Ett bra val måste jag säga, eftersom A99 hade bra grepp och låg bra i handen, och dessutom ett smart upplägg när det gäller knappar och reglage. Kanske är det därför som det är så svårt att se någon egentligen förändring på kamerans baksida. Här hittar vi exakt samma placering av knappar och reglage. En av de små justeringar som ändå finns är joysticken som fått en bättre känsla, samt lutningen på tumreglaget.

Även det specifika och lilla snurreglaget på framsidans nedre sida har utvecklats – detta går nu att snurra steglöst eller med steg, och genom att trycka på knappen kan man rotera mellan olika funktioner som man vill att reglaget ska ha. Riktigt smart genomfört och enkelt att använda.

Dessutom har Sony lyckats minska storleken något, med hela 8 procent – men vikten har ökat från 810 till 850 gram, så det blir lite hugget som stucket.

 

 

Fylld av teknik

Vid en första blick på A99-II så ser den nästan skrämmande ut med alla knappar, den vridbara skärmen och elektroniska sökaren som är fylld med information.

Det jag gillar hos Sony över lag, och specifikt med A99-II, är möjligheten att kunna ställa in så otroligt många inställningar för kamerans knappar och funktioner. Menyerna är djupa och detaljerade, och valen är många att ställa in om man vill kustomisera kameran så att knapparna gör precis som man vill.

Men det är också detta som jag inte gillar. Det är en svår balansgång – att ha tillgång till många val och att snabbt kunna nå dom när det gäller, eller ens förstå sig på dessa om man inte har koll på alla benämningar. Visst kan man låta dessa vara orörda, men å andra sidan är det även dessa möjligheter man betalar för hos A99-II. 

Plus får Sony däremot för de nya menyerna som är lättare att navigera runt i än de hos föregångaren.

 

 

Därför är A99-II i grunden riktad till de som kan sin kamera, vilket också märks på dess upplägg. Men när man lärt sig hur de olika delarna hänger samman och programmerat knapparna, så blir systemet lättanvänt och riktigt funktionellt. Detta gäller framförallt hos möjligheten att använda följande autofokus på rörliga objekt – man kan göra många finjusteringar för att optimera fokuseringen på sitt eget vis.

Del II

Supersnabb på många vis

Sony A99-II är en ruskigt snabb kamera på många vis. Hanteringen av själva kameran flyter på riktigt bra och den kan ta upp till 12 bilder i sekunden i hela 42 megapixlar i råformat.

Det är imponerande snabbt, och här finns även en förbättring mot föregångaren: när bufferten fyllts med en serie så behöver man inte vänta ända tills hela är tömd innan det går att fotografera igen. Det går att påbörja en ny serie, och en siffra visar hur många bilder som är kvar att skriva till kortet innan bufferten är tömd. Det här är en klar förbättring, men tråkigt nog så är menyn låst för användning under den tid som bilder finns i bufferten, så det enda man kan göra är att ta fler bilder, inte göra några ändringar i inställningar.

12 bilder i sekunden bidrar så klart till känslan av snabbhet, och det ligger inte långt ifrån konkurrenten Canon EOS 1D X Mark II med sina 14 bilder per sekund. För följande autofokus kan du komma upp i 8 bilder per sekund, och även detta är imponerande. Den följande autofokusen gör sin plikt, och sätter fokus som den ska när jag följer både fåglar, människor och bilar som rör sig. Imponerande nog följer den objektet utan problem och kameran tillåter även den eller det man fotograferar att röra sig över en stor yta på bilden och fortfarande träffar fokus rätt. Här gör de 399 fasdetekterande AF-punkterna som sitter på sensorn verkligen ett imponerande jobb.

 

Till och med små objekt som fåglar på håll går att följa som en klunga via flera av de autofokuslägen som finns. Väljer man en bredare fokusarea är det inget problem alls. 1/250 S, F/6,3, ISO 250

 

Extra bra är möjligheten att ställa in hur du vill att fokusen ska låsas, och i vilket fokusläge, hur länge innan den uppdaterar förändring och allt det där tekniska. Ja, det går helt enkelt att ställa in det mesta för att få autofokusen att bli bättre.

Men det är också här jag måste återkomma till problematiken med denna möjlighet – har man inte koll på vad man ställer in eller gör – så är det lätt att man förvirras ned i fokusmörkret och undrar vad som inte fungerar.

Autofokusen arbetar annars snabbt och stabilt och fungerar ned till -4 EV, vilket är rätt mörkt. Och autofokusen fungerar också i mycket dunkelt ljus. Det enda som kan störa mig något är den lilla, lilla bråkdelen tid det tar från när man tycker ned AF-knappen till dess att den börjar fokusera. Kanske är det för att kameran använder både fasdetekterande autofokus på bildsensorn och autofokus från den dedikerade AF-modulen, som den sedan väljer från. Det går att ställa in att endast använda den dedikerade AF-sensorn, vilket jag upplever ger en något snabbare autofokus i vissa situationer.

Över lag imponerar A99-II med sitt autofokussystem och klarar de flesta mycket avancerade uppgifter man ger till den. Däremot skulle jag gärna vill ha ökade möjligheter att ställa in storlek för aktuell fokuspunkt, eftersom rutan är mycket liten och vissa gånger smälter in i själva bilden.

Sony kan film

Sony har ju hållt på med video länge, och det märks även i A99-II. Kameran har mycket av det tekniska i sig, som zebra-markering, olika färginställningar, S-Log 1/2/3 Gamma och häftiga specifikationer, samt så klart kontakt för extern mikrofon och uttag för hörlurar för att hålla koll på ljudet.

Film spelas in i 4K i 100 megabit i upp till 30 bilder per sekund från hela sensorn, och med val för Super 35mm. Full-HD 1080p går att spela in i upp till 120 bilder per sekund, vilket ger möjligheten att spela upp film långsammare för slowmotion-effekt i full-HD-upplösning.

Det går att orda rätt mycket om filmegenskaperna i A99-II, men kontentan blir ungefär som kameran i övrigt: det går att ställa in många inställningar, få kameran att göra mycket av det man vill, och den är riktigt bra att hantera vid filmning med all hjälp man får från systemet.

Mer hjälp får man från kamerans inbyggda 5-axlade bildstabilisering via sensor-shifting. Funktionen fungerar för både stillbilder och video, och ger även effekt på sökarbilden.

Dessutom har A99-II liksom nu flera andra kameror även en anti-flimmer-funktion inbyggd som hjälper dig som fotograferar i lysrörsljus.

Bra skärm – bättre sökare

Upplösningen på skämen är 1,23 miljoner bildpunkter och ger bra bild. Men tyvärr har Sony A99-II inte utrustats med någon pekskärm. Varför har vi inte fått någon förklaring till, men tittar man idag på konkurrenter och vad som ger ett mervärde till hur man använder dagens kameror, så är just pekskärm något som jag faktiskt saknar på A99-II. Även om man snabbt kan använda alla knappar och reglage för att snabbt göra ungefär samma saker som med en eventuell pekskärm, så skulle det helt klart underlätta vid filmning när man vill fokusera eller låsa fokus på objekt – det är verkligen busenkelt att trycka på skärmen. Dessutom känns det nästan som standard på prestandakameror i dag.

Sökaren däremot är riktigt bra. Uppdateringsfrekvensen är mycket bra, storleken i sökaren är finfin och har ökat från 0,71x till 0,78x, och detaljerna är även de mycket bra, med en upplösning på 2,36 miljoner bildpunkter – samma som A99.

Extra bra blir det med alla val man kan göra angående informationen man vill se i sökaren – diverse fullspäckad info om alla inställningar, fokuspunkter, batteritid, upplösning, stödlinjer och vattenpass.

Ja, man kan säga att man ser det mesta man vill se och kan ta bort det man inte vill se.

Del III

Wifi, NFC och BLE

Till skillnad från A99 har A99-II ingen inbyggd GPS. Tekniken har gått framåt, och med nya energisnåla BLE, bluetooth-versionen som knappt drar någon ström, går det att vid uppkoppling föra över GPS-information och baka in i bilderna.

För övrigt har A99-II även NFC och wifi, där NFC gör att du snabbt och enkelt kan parkoppla din smartphone med kameran och upprätta en wifi-uppkoppling, vilket jag gjorde med min Sony Xperia Z5 utan problem.

Väl ihopkopplade går det att ta bilder på distans, föra över bilder från minneskortet till mobilen, samt få nyheter om uppdateringar direkt i appen. Även om allt fungerar mycket bra så lämnar appen en del att önska i form av vilka inställningar man kan justera. Däremot är hastigheten snabb för hantering och överföring, och gränssnittet snyggt.

 

JPEG-bild tagen på frihand upp mot taket i Uppsala domkyrka. A99-II balanserar upplösningens skärpa och brusreduceringen på ett bra vis 1/125 S, F/2,8, ISO 6400

 

Bildkvalitet

Upplösningen och frånvaron av det optiska lågpassfiltret ger ett bildresultat med otroligt skarpa och fina bilder både direkt ur kameran, eller än bättre möjligheter för efterbehandling.

Bruset och det dynamiska omfånget hos A99-II är ungefär likadant som hos föregångaren A99, A7R och Nikon D810. I det stora hela är det ett bra betyg, och Sony lyckas bra att väga av brusreducering och bildupplösning. Också film från A99-II blir riktigt bra, liksom möjligheten att mata ut en ren bild via HDMI i 10-bitars 4:2:2 till exempelvis en extern hårddiskinspelare.

Slutsats

Sony A99-II är en imponerande kamera. För den som älskar en tekniskt inriktad kamera med många möjligheter till avancerade inställningar, oanade mängder finjusteringar och möjlighet till ett riktigt bra bildresultat är A99-II en het kandidat.

Kameran är en allätare, vilket gör att den passar till det mesta. Snabbheten gör att man kan fånga action utan problem, liksom möjligheten att spåra objekt med följande autofokus, och därför konkurrerar den också med dagens bästa och snabbaste proffskameror.

Sony har med A99-II uppdaterat sitt forna flaggskepp som var riktigt grymt när det kom, till en ny modell som känns fräsch och utvecklad med flera funktioner, egentligen mycket fler än vad jag hunnit gå igenom i detta test. Det är svårt att inte imponeras av vad A99-II är kapabel till, även om den ibland känns något tekniktung i sina inställningar – på gott och ont.