Kamera & Bild provar
Nikon D6: Våra första intryck och analys av proffskameran
Kamera & Bild har under några dagar fått möjlighet att prova Nikons nya proffskamera D6. Här kan du läsa om våra första intryck, en analys av kameran och hur den skiljer sig mot föregångaren D5.
Publicerad
Som vanligt med de högre kameramodellerna så har ryktena kring Nikons nya proffsmodell D6 varit många och pågått länge. För en vecka fick vi svaren på alla specifikationer.
Sensorn i fullformat (FX) på 20,8 megapixel är samma som den i Nikon D5, men bildprocessorn har uppdaterats till Expeed 6 för att ge lite extra kraft åt kamerans bildhantering.
Diskussionerna på sociala medier var minst sagt blandade, vissa starkt positiva, men totalt sett med en övervikt mot mer eller mindre besvikna kommentarer från olika håll. De som gjorde sig mest hörda var de som hoppats på fler förbättringar, högre upplösning och fler inbyggda funktioner. På så vis ramlade också diskussionen in på modellbeteckningen, där vissa menar att nya D6 egentligen är en D5s – en förfining av det tidigare flaggskeppet Nikon D5 – och inte värdig att höjas upp ännu en siffra i hierarkin.
På sätt och vis kan jag tycka att detta stämmer, då mycket hos Nikon D6 handlar om förbättrad hastighet samtidigt som vi till det yttre inte kan se någon direkt skillnad mellan D5 och D6, något som dessutom hos Nikon alltid tidigare följt trenden med en uppgradering av kamerahusets karaktär och yttre design.
Men att förbättringarna inte finns där stämmer inte – det hela handlar bara om vilket typ av fotograf du är och vad du värdesätter.
Analys: D6 är en nischkamera
Det som Nikon nu går bet på nu är att övertyga den potentiella massa av köpare som inte befinner sig i den direkta målgruppen. Hos tidigare modeller har köpare ändå befunnit sig i ett hyfsat spann nedanför den exakt utpekade målanvändaren, vilket gjort att exempelvis D4 och D5 också nått ut till avancerade hobbyfotografer eller fotografer som klassas som "de som vill ha det bästa". Kanske jämför många Nikonfrälsta D6 med Canons nylanserade motsvarighet Canon EOS 1D X Mark III, med riktigt fina specifikationer och förbättringar mot föregångaren.
Men föravancerade hobbyfotografer eller ej yrkesverksamma användare kan det nu vara svårare att motivera ett köp, framförallt när de funktioner och den teknik som dessa fotografer använder sig av främst handlar om helt andra saker än snabbare överföringshastigheter över nätverk, snabbare autofokus (eftersom autofokusen hos D5 ofta duger gott för dessa fotografer), samt möjligheten till snabbare arbetsflöde. Kanske är det också däri besvikelsen ligger.
Det som många icke-sportfotografer glömmer är att snabbhet i arbetsflöde, möjligheten till fler bilder tagna i serie som är i fokus, utökade kommunikationsmöjligheter, fungerande ergonomi och en extremt tålig kamera – är de delar som är av yttersta vikt för yrkesverksamma fotografer. I detta fall med D6 är den extremt nischad mot exempelvis sportfotografer – som behöver leverera bilder snabbt från ett evenemang. För dessa fotografer är D6 en stor förbättring jämfört med D5.
Nikon har uppenbarligen tagit beslutet att utvecklingen av DSLR-designen nu förfinats så långt det faktiskt är försvarbart, och därför också är redo att släppa den spegelvevande utvecklingen till förmån för andra kommande och spegellösa kameror, i varje fall inom proffssegmentet.
Vi vet att Nikon har spegellösa proffsmodeller som kommer (även om vi inte vet när/hur/och exakt vad), så ekvationen hos Nikon har – hoppas jag för deras egen skull – antagligen varit att sätta färre resurser på en i princip avslutad kamerageneration inom proffssegmentet för att istället högprioritera utvecklingen av en ny professionell och spegellös Z-produkt för yrkesverksamma fotografer.
Våra första intryck av Nikon D6
Under Nikons pressträff fick Kamera Bild möjlighet att prova ett förhandsexemplar av Nikon D6. Detta innebär att det kan komma att bli ändringar i kamerans firmware, men framförallt att vi inte får publicera bilder tagna med kameran. Därför kan vi just nu inte uttala oss om bildkvaliteten hos D6, utan får vänta med detta tills vi får en skarp version av kameran i våra händer.
Autofokusen är det som Nikon tryckt hårt på som den största förbättringen, eller somJeremy Gilbert, marknadschef Nikon England, menar är den största skillnaden mot Nikon D5: "more keepers", alltså bilder som sitter i skärpan, som är det som sportfotografer är mest intresserade av – allt annat är sekundärt.
Flera personer har hört av sig till mig om varför de minskat antalet autofokuspunkter på D6 och därmed möjligen försämrat autofokusen jämfört med D5. Så är så klart inte fallet.Flera olika siffror har nämnts lite här och där på ett förvirrande sätt, men så här ligger det till: Nikon D6 med sin AF-modulMulti-CAM 37K har färre AF-punkter (105) än D5 (153), men med den stora skillnaden att Nikon D6 låter dig som fotograf att välja någon eller flera av alla dessa 105 punkter i olika kombinationer. Hos Nikon D5 var enbart 55 AF-punkter valbara. Dessutom är alla 105 AF-punkterna hos D6 av den mer exakta korstypen, hos D5 var de 99 stycken.
När jag provar D6 med bland annat 14–24mm/2,8, 28mm/1,4, 24–70mm/2,8 och 70–200mm/2,8 är det svårt att exakt påvisa skillnaden mot D5 då någon sådan inte fanns att jämföra med. Men klart är att autofokusen är blixtsnabb och presterar riktigt bra, riktigt snabbt och säkert. Då det var dagsljus när detta testades så blir nästa sak att testa så klart skymning eller svagt ljus, tillsammans med snabbare situationer som kameran är byggd för att användas i.
En fin fördel som jag ser det är också att D6 nu har 17 olika inställningsmöjligheter för olika AF-punkter, vilket gör att man exempelvis kan köra med 15 AF-punkter i en rad eller justera AF-punktsvalen efter hur man tror eller vet att en person kommer att röra sig över bilden, vid följande autofokus. Detta kommer antagligen vara en av favoritfördelarna hos sportfotograferna. Mitt snabba test av detta påvisar också att det blir lättare att förhålla sig till den komponerade bilden direkt från start.
Jag gillar även möjligheten att nu även kunna välja startposition för den punkt som 3D-följningen ska utgå från, vilket underlättar i vissa fall när man vill använda 3D-följning. I menyn för autofokusen går det även att slå på eller av följande ögon-AF i Auto Area- eller 3D- AF-lägena, och här plockar D6 direkt upp ögonen och följer dessa.
Det fungerar mycket bra även i svagt ljus med teleobjektiv inomhus, men beroende på hur nära man är den som ska fotograferas så finns lägen när den följande AF-punkten hamnar en bit ifrån ögat. Detta sker när ett öga ligger mellan två AF-sensorer, något som hade undvikits vid exempelvis fasdetekterande autofokuspunkter på sensorn, som då kan fylla ett mycket större område över bildytan. Förvisso sitter AF-punkterna 1,6 gånger tätare på D6 än hos D5, men frågan är om det räcker för den exakthet som krävs.
Kort sagt – autofokusen hos D6 imponerar så långt vi provat den, men det vi tittat på är också endast några få delar av helhetsbilden för vad AF-systemet ska kunna klara av. Första intrycket av ögonföljande autofokus är att det ser ut att fungera som planerat, men klart är att det inte upplevs lika rappt (och kanske främst inte lika exakt) som hos de spegellösa kamerornas ögon-AF med fasdetekterande AF-punkter på sensorn.
Snabb på mycket
Med 14 bilder per sekund och möjligheten till följande autofokus kommer man långt. Precis som ovan förklarat så sätter D6 fokus där jag vill, under de beskrivna förhållanden, samtidigt som den följder det jag valt att den ska följa, även under serier med 14 bilder per sekund.
Skillnaden här är alltså att Nikon lyckats öka på följande autofokus med 2 bilder per sekund från 12 hos D5 (även om D5 kunde fotografera i 14 bps utan följande AF). Helt klart bra jobbat – även om konkurrenten Canon lyckats med detsamma i sin motsvarighet 1D X Mark III som drar av 16 bilder per sekund med följande autofokus.
Vid släppet av Nikon D6 fanns inga bekräftade siffror på bufferten, varvid jag själv passade på att prova detta. Med en inställning i menyn går det att ställa in maximalt antal bilder i serie, vilket maxar med 200 bilder som val. Detta blir också buffertens begränsning vid seriebildstagning i 14-bitars råformat – 200 bilder – som sakta räknas ned från 200 till 0 vid 14 bilder per sekund, under runt 14 sekunder i en serie. Vid 14-bitars råformat samt JPG Fine+ håller bufferten för 101 bilder i serie, eller runt 7 sekunders fotograferande.
Under de 14 sekunderna har som jämförelse 1D X Mark III tagit 28 bilder till, alltså 228 jämfört med 200, vilket ska bli intressant att testa när de båda kamerorna ställs mot varandra – ger snabbare bps fler "keepers" eller inte? Allt beror så klart på hur bra autofokusen presterar.
Ergonomi handhavande
När det gäller att hålla i Nikon D6 så är det alltså exakt som att hålla en Nikon D5. Skillnaderna är minimala till det yttre, och ergonomin är i klassisk Nikon-anda fantastiskt genomtänkt och förfinad in i det minsta. Därför har Nikon lämnat designen och satsat på handhavandet i kameran: förenklande funktioner för hantering och justeringar samt möjlighet till olika inställningar som gagnar proffsen är en del av uppdateringarna.
För pekskärmen har nu funktionen för "dragningar" (även om det kanske borde hetat svepning, som i mobilvärlden) lagts till för att även ge val för vad som ska ske när man drar över skärmen uppåt eller nedåt, en funktion som inte fanns hos Nikon D5. Genom att exempelvis dra uppåt kan man utföra betygssättning, skapa röstmemo (som nu också går att redigera) eller välja att överföra en bild via nätverket eller wifi.
Värt att nämna är att det nu också går att prioritera överföring av bilder, vilket kan vara användbart om man vill skicka andra bilder i en överföring och låta dessa gå före i kön, så är detta nu möjligt.
Visningsmenyn går nu också att justera för att visa bilder som uppfyller vissa kriterier som valts, exempelvis att visa endast skyddade bilder, betygsatta bilder eller överförda/ej överföra bilder eller kombinationer av dessa kriterier. På så vis får man full koll på sorteringen direkt i kameran – något som underlättar i stressade situationer när tiden är a och o, exempelvis vid fotografering av sportevenemang.
Video som hos D5
Inspelning av video är något som Nikon valt att inte alls beröra. På pressreleasen nämndes inte ens video, vilket närmast kan upplevas som att de helst inte vill nämna dessa. Kanske är detta för att specifikationerna är exakt likadana som hos föregångaren Nikon D5, med 4K/30p och 1080/60p, och därmed ingen "nyhet" – så när som på möjligheten till "focus peaking" och MP4-format.
Argumentet till "orörda videoegenskaper" är att kameran främst riktar sig mot en nischad grupp som primärt behöver stillbild, snarare än film. Själv kan jag tycka att resonemanget haltar eftersom rörligt material – framförallt snabbproducerat sådant – blir allt viktigare för webben hela tiden. Och dessutom – varför inte möjligheten att spela in lite slowmotion-video? Det hade säkerligen passat bra för just sportfotografer.
Antagligen är det också av exakt samma anledning som Nikon heller inte tänkt att möjligheten till mjuk och tyst AF-F-fokusering via fasdetekterande AF-punkter på sensorn är något att prioritera, något som underlättar avsevärt vid filmning och fokusering med pekskärm. Men detta hade ju också även krävt en annan sensor, vilket i sin tur krävt en hel del modifieringar på kameran i övrigt.
En stor del av Nikon D6 innebär även förbättringar gällande kommunikation, bland annat menar Nikon att överföringshastigheten är snabbare, att kameran nu har inbyggd wifi och GPS för tidsinställning. Detta tillsammans med bildkvaliteten, brusprestandan och övriga nyheter mot föregångaren D5 kommer vi att ta upp vårt kommande test av kameran.
