Test: Canon Ixus 200 IS är känslig för beröring

Som om inte pekskärmen skulle räcka som nyhet stoltserar kameran även med en kraftig vidvinkel med en diagonal bildvinkel motsvarande 24 millimeter i småbildsformatet. Det är första gången som en Canonkompakt är så vidvinklig.

Den pekkänsliga skärmen har proportionerna 16:9 liksom en modern tv. Sensorn har dock de gamla tv-proportionerna 4:3. Både för att det ser dumt ut med den lilla 4:3-bilden på den breda skärmen och för att det är roligare så fotograferade jag nästan uteslutande i «wide»-läget. Sensorns 12 megapixel beskärs då till 9. Tyvärr finns inget läge för samma proportioner som en systemkamera – 3:2.

Det går att se vissa optiska fel i kanten av bilden vilka ger lilafärgade konturer eller dubbla konturer, men det är bara i extrema förstoringar som de syns. Sådana fel är ofrånkomliga på så pass kraftig vidvinkelzoom i så litet format. Jag blev förvånad över hur bra kameran klarade motljus.

Den kraftiga vidvinkeln gör sig utmärkt med det vida formatet, annars blir bildvinkeln i höjdled lite väl snäv.

Skärmen är något kontrastlös och kunde varit mer högupplöst. Det är priset för pekfunktionen.

Kameran går att manövrera genom att man rör skärmen eller genom vanliga knapptryckningar. Känslan att bläddra mellan bilder eller att exponeringskompensera genom att dra fingret åt sidan ger tydliga Iphone-vibbar vilket också är meningen. Canon vill rida på Iphone-vågen.

Det går också att utlösa kameran genom att trycka på skärmen när man håller kameran i höjdformat. Canon hävdar att det ska vara enklare, men jag tycker det går lika bra med båda sätten.

Bildkvaliteten i övrigt är inte lika imponerande som objektivet. Brus syns redan vid iso 80. Autofokusen känns inte långsam, men inte heller i klass med de bästa.

PLUS

• Förhållandevis skarp

• Kraftig vidvinkel

• Iphone-känsla

• Snygg

MINUS

• Svagt brus redan vid ISO 80

• Kontrastsvag skärm