Lag & Upphovsrätt

”När måste jag söka tillstånd för att få sprida drönarbilder?”

Om horisonten syns i dina bilder behöver du söka ett spridningstillstånd och tvärtom u2013 ser man inte någon horisont krävs inget tillstånd för att få visa bilderna. Foto: Endlessboggie / Pixabay
Lantmäteriet hinner inte hålla jämna steg med det växande intresset för drönarfotografering. Just nu är handläggningstiden cirka 50 arbetsdagar. Foto: StockSnap / Pixabay
Om du har fotograferat med en drönare på offentlig plats behöver du inte söka spridningstillstånd för att få publicera bilderna. Till offentlig plats räknas allmänna vägar, torg, parker och andra platser som i en detaljplan redovisas som allmänna. Foto: Robert England / Pixabay
Har du avbildat en havsvy som samtidigt är Sveriges sjöterritorium, då kan det bli aktuellt att behöva söka tillstånd hos Sjöfartsverket för att få sprida bilden. Men då ska det samtidigt gå att se positionen för var den är fotograferad. Foto: Reijo Telaranta / Pixabay
Du behöver inte söka spridningstillstånd för drönarbilder av en privat bostadsbyggnad. Men undantaget gäller bara om du har ett tajt bildutsnitt kring bostaden och tomten, så den här bilden skulle Lantmäteriet behöva granska. Foto: Anna Persson / Pixabay
Drönarbilder som är fotograferade rakt nedåt är generellt mer okej att visa utan spridningstillstånd, än bilder där du har vinklat upp kameran så att horisonten syns. I det senare fallet täcker du antagligen en större yta vilket ökar risken att du får med något som är känsligt för totalförsvaret. Foto: Kasjan Farbisz / Pixabay

Att fotografera med drönare blir allt mer populärt. Det märks inte minst hos Lantmäteriet som hanterar de så kallade spridningstillstånden. Men när behöver du söka ett sådant – och hur går du tillväga? Vi ger dig svaren.

»Just nu är handläggningstiden cirka 50 arbetsdagar.«

Texten möter dig på Lantmäteriets hemsida, under rubriken »Spridningstillstånd« – ett sådant som du behöver söka om du ska sprida flygfotograferat material som föreställer terräng. Tillståndet behövs inte alltid, men i väldigt många situationer.

50 arbetsdagar. Det är lika med tio veckor, två och en halv månad. Så ser verkligheten ut just nu, eftersom Lantmäteriet inte hinner hålla jämna steg med det växande intresset för drönarfotografering.

»Just nu är handläggningstiden cirka 50 arbetsdagar.«

Texten möter dig på Lantmäteriets hemsida, under rubriken »Spridningstillstånd« – ett sådant som du behöver söka om du ska sprida flygfotograferat material som föreställer terräng. Tillståndet behövs inte alltid, men i väldigt många situationer.

50 arbetsdagar. Det är lika med tio veckor, två och en halv månad. Så ser verkligheten ut just nu, eftersom Lantmäteriet inte hinner hålla jämna steg med det växande intresset för drönarfotografering.

– Drönartekniken har gjort att väldigt många kan göra avbildningar från luften och antalet ärenden har ökat explosionsartat, säger Anders Wike, funktionschef för kart- och bildsekretess på Lantmäteriet, till SVT.

2016 hade Lantmäteriet 700 ansökningar om spridningstillstånd, i år räknar myndigheten med över 30000. De allra flesta ansökningar kommer från kommersiella fotografer, inte privatpersoner, enligt Lantmäteriet. Men att det tar tid att få sina drönarbilder godkända, inser myndigheten är ett problem och de har därför sökt om mer pengar från regeringen för att korta kön. Än så länge har Lantmäteriet inte fått gehör för det.

För en drönarfotograf innebär kötiden att det krävs framförhållning, vilket inte alltid går att ha.

– Bilderna hinner bli gamla när det dröjer upp till en månad att få godkänt, sa fotografen Håkan Linder tidigare i somras till SVT.

Då var väntetiden »bara« cirka en månad. Nu har den alltså mer än fördubblats.

Lantmäteriet hinner inte hålla jämna steg med det växande intresset för drönarfotografering. Just nu är handläggningstiden cirka 50 arbetsdagar.

Rikets säkerhet

När bör du som drönarfotograf söka ett spridningstillstånd – och när kan du strunta i det? Vi ska här reda ut reglerna. Att känna till dem är faktiskt viktigare än vad du först kanske tror, eftersom en drönarfotograf ifjol hamnade i rätten – för att ha publicerat 20 drönarfilmer på Youtube utan spridningstillstånd.

Det kan med andra ord sluta illa, även om fotografen i det fallet frikändes av en enig tingsrätt.

Enligt vad lagen säger (2016:319) om skydd för geografisk information är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information:

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luft­fartyg genom fotografering eller liknande registrering.

Det handlar om rikets säkerhet, att inte bjuda främmande makt på »geografisk information«. Därför har lagen funnits sedan 1 maj 2016 (då den ersatte en lag från 1993 om skydd för landskapsinformation), och det är därför du som drönarfotograf måste ställa dig i kö för att få ditt material godkänt. Det som har fotograferats ska granskas innan du får ett okej att publicera bilderna. Handlar det om bilder enligt punkt 1 söker du spridningstillstånd hos Sjöfartsverket, är det bilder enligt punkt 2 söker du det hos Lantmäteriet. För de allra flesta är det troligen den andra punkten som blir mest aktuell – bilder tagna över landområden – och därmed kontakten med Lantmäteriet. En ansökan är gratis att göra.

Oavsett var ditt motiv är fångat: Om dina bilder eller filmer inte kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar, ska myndig­heten enligt lag ge dig tillstånd att få sprida dem. Men ett godkännande kan också komma med villkor, till exempel att den geografiska informationen bara får användas för ett visst ändamål eller att bilderna måste retuscheras innan spridning.

Det finns dock ett antal undantag från skyldigheten att ansöka om spridningstillstånd, och då är det innehållet i ditt drönarmaterial som styr. Låt oss titta närmare på dessa undantag:

Ingen horisont

Det pratas en hel del om horisonten i samband med drönarbilder. Om horisonten syns i dina bilder behöver du söka ett spridningstillstånd och tvärtom – ser man inte någon horisont krävs inget tillstånd för att få visa bilderna. Det här är något förenklat, eftersom det egentligen inte finns något allmänt förbud mot att sprida bilder som visar horisonten. Men för att göra det något lättare för dig att avgöra om ett tillstånd behöver sökas eller inte, har Lantmäteriet valt att kommunicera horisontlinjen.

Skälet bakom det: När du inte fotograferar rakt nedåt med din drönare utan vinklar upp kameran så att horisonten syns, får du samtidigt med en större yta vilket ökar risken att du får med något som är känsligt för totalförsvaret. Då kan även sådant som sticker upp över horisonten synas tydligare. Känslig information kan vara byggnader och platser som inte får fotograferas, de som går under benämningen skyddsobjekt med fotoförbud.

Du behöver inte söka spridningstillstånd för drönarbilder av en privat bostadsbyggnad. Men undantaget gäller bara om du har ett tajt bildutsnitt kring bostaden och tomten, så den här bilden skulle Lantmäteriet behöva granska.

Bostadsbyggnad

Du behöver inte söka spridningstillstånd för drönarbilder av en privat bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark inklusive anläggningar såsom garage och förråd. Även allmänna vägar som angränsar till tomten får visas utan tillstånd. Men undantaget gäller bara så länge som du har ett tajt bildutsnitt kring bostaden och tomten. Om du visar en blandad bebyggelse i en mer utzoomad vy behöver du söka tillstånd för att kunna publicera materialet, inte minst om horisonten syns i utsnittet.

Offentlig plats

Om du har fotograferat med en drönare på offentlig plats behöver du inte söka spridningstillstånd för att få publicera bilderna. Till offentlig plats räknas allmänna vägar, torg, parker och andra platser som i en detaljplan redovisas som allmänna. Även idrottsplatser, badplatser och friluftsområden går under benämningen offentlig plats, om en kommun har bestämt så i sina lokala ordningsföreskrifter – vilket de ofta har. Men om du i ditt drönarmaterial även har fått med områden som ligger utanför den offentliga platsen, då gäller inte undantaget och du måste söka tillstånd för att få sprida bilderna.

Evenemang som är så kallade offentliga tillställningar, till vilka allmänheten har tillträde, får du sprida drönarbilder ifrån utan att behöva söka tillstånd. Det kan vara idrotts­evenemang, stadsfester och marknader. Undantaget gäller så länge materialet enbart visar det faktiska området och inget utanför.

Om du har fotograferat med en drönare på offentlig plats behöver du inte söka spridningstillstånd för att få publicera bilderna. Till offentlig plats räknas allmänna vägar, torg, parker och andra platser som i en detaljplan redovisas som allmänna.

Åkermark

Bilder av åkrar och annan odlingsmark kräver inga spridningstillstånd. Men bara så länge som du har fotograferat en åker utan att horisonten syns.

Skogsmark

Även skogsmark är undantaget från kravet om spridningstillstånd – men under vissa villkor. Det ska vara markägaren som har beställt materialet alternativt själv fotograferat. ­Bilderna får inte heller innehålla mänsklig aktivitet eller visa fordon som inte kan kopplas till skogsbruket. Dessutom är kraftledningar inte godtagbara om du ska slippa behöva söka tillstånd.

Byggarbetsplatser

Samma sak här, inget spridningstillstånd krävs om det är byggherren som uppdrar åt dig att fotografera eller filma. Men återigen är det enbart byggarbetsplatsen som får synas i bilderna, inte omgivningarna, om du ska komma undan kravet att söka tillstånd.

Har du avbildat en havsvy som samtidigt är Sveriges sjöterritorium, då kan det bli aktuellt att behöva söka tillstånd hos Sjöfartsverket för att få sprida bilden. Men då ska det samtidigt gå att se positionen för var den är fotograferad.

Öar, båtar och hav

Har du flugit över havsområden och fotograferat öar, båtar och en havsyta behöver du inte söka spridningstillstånd. Men har du med din drönare avbildat en havsvy som samtidigt är Sveriges sjöterritorium, då kan det bli aktuellt att behöva söka tillstånd hos Sjöfartsverket för att få sprida bilden. Men då ska det samtidigt gå att se positionen för var den är fotograferad, att det i bilden finns kända landmärken eller byggnader som vittnar om var du har befunnit dig. Framkommer inte något sådant ska inte heller ett spridningstillstånd behövas.

Dessutom framhåller Sjöfartsverket att bilderna även måste innehålla information som beskriver förhållanden på eller under havsbotten(!)

Ja, du läste rätt – och Sjöfartsverkets förklaring säger väl allt: »Vanligtvis filmar du nog inte under havsbotten – då har troligen något gått fel... men, de som skrev lagen pratar även om förhållanden under havsbotten och då handlar det framför allt om ljudvågors möjlighet att spridas i olika bottenförhållanden.«

Man kan konstatera att det troligen är ytterst sällan som du behöver söka ett spridningstillstånd hos Sjöfartsverket – om det ens finns någon sådan situation.

Så söker du

Lantmäteriet är den myndighet du söker spridningstillstånd hos, för drönarbilder tagna över landområden. På deras sajt fyller du i ett ansökningsformulär och får information om hur du ska ladda upp filer samt fylla i ett geografiskt område för var du har fotograferat.

Tänk på att du ska skicka in ditt högupplösta material, om det är detta du sen planerar att publicera. Ett spridningstillstånd ges nämligen specifikt för de bilder och filmer som skickas in, och om du laddar upp lågupplösta filer är det sen dessa du har rätt att sprida.

Om du har flygbilder och filmer som är fotograferade före 1950 behöver du inte skaffa något spridningstillstånd för att få sprida dem.

Med tillstånd – det får du göra

Efter att ha fått ett spridningstillstånd får du publicera bilderna på en webbplats eller i sociala medier. Du får även använda bilderna i tryckta medier och visa dem på utställningar. Om du bara tänker visa materialet för ett fåtal familjemedlemmar eller vänner, då behöver du inte söka något spridningstillstånd. Samma sak gäller inom organisationer och företag om det bara är ett fåtal personer som tar del av materialet.

Drönarbilder som är fotograferade rakt nedåt är generellt mer okej att visa utan spridningstillstånd, än bilder där du har vinklat upp kameran så att horisonten syns. I det senare fallet täcker du antagligen en större yta vilket ökar risken att du får med något som är känsligt för totalförsvaret.

Till sist, några frågor:

Vad är egentligen ett luftfartyg?

– »Informationen har inhämtats från luft­fartyg genom fotografering« står det i lagtexten. Med luftfartyg menas farkoster som flyger i luften, till exempel flygplan, helikoptrar, luftballonger, styrbara fallskärmar och drönare.

Behöver jag söka ett nytt spridningstillståndom jag fotograferar på samma plats igen?

– Ja. Du får inte ett spridningstillstånd för ett geografiskt område utan för det material du producerar. Därför behöver du söka ett nytt tillstånd när du till exempel gör en ny flygfilm, även om platsen är densamma som du tidigare har fått tillstånd att sprida en film ifrån. »Skyddsobjekt kan tillkomma och försvinna över tid« står det på Lantmäteriets hemsida som förklaring.

Behöver jag tillstånd för att sprida bilderfotograferade på en hög höjd?

– Nej, ett spridningstillstånd behöver du bara söka när du har använt dig av ett luftfartyg. Att klättra upp i stegar, bestiga bergstoppar eller ta hissen till översta våningen, är helt okej för att fånga spektakulära vyer – inklusive horisont! Så länge du och din kamera har markkontakt behöver du inte söka något tillstånd för att få sprida bilderna. Sen gäller förstås fortfarande förbudet mot att fotografera skyddsobjekt som inte får avbildas.

Röster höjs för lagändring

En informationsfilm från Lantmäteriet avslutas med den käcka kommentaren »vi gör det lätt att sprida rätt«. Det är nog få i fotobranschen som skulle hålla med om det, åtminstone inte så länge som ärendena tar 50 arbetsdagar att behandla. På senare tid har även allt fler röster höjts för att lagen behöver ändras, så kanske blir ovanstående text inaktuell inom en viss framtid. Det finns i alla fall ett stort antal drönarfotografer som hoppas det.

Detta är en PLUS-artikel. Som plusmedlem får du:

  • Omedelbar & obegränsad tillgång till denna och alla artiklar
  • Fördjupande reportage, fotoskolor, guider & mycket mer
  • Inbjudningar till VIP-event
  • Exklusiva erbjudanden från våra samarbetspartners

Prenumerera

Välj period och betalning. Köp med engångsköp eller välj en prenumeration så debiteras du inför varje ny period. Avsluta när du vill.

Ett år för bara 449 kr

Prenumerera

Engångsbetalning: Betala snabbt och enkelt för direkt tillgång till denna artikel