Vi förklarar

Upphovsrätt för bilder – 30 vanliga frågor och svar

Alla bilder som är fotograferade i modern tid är skyddade – antingen av upphovsrätt eller av en särskild fotorätt. Trots lagarna stjäls det ändå bilder, inte minst på nätet. Kamera & Bild ger dig här svaren på vad du får – och inte får – göra med bilder.

1. Vem är upphovsmannen av en bild?

Det är personen som trycker på knappen. Om du lånar ut din kamera till en kompis och den personen tar bilder med din kamera, så är det alltså inte du som är upphovsmannen till dessa bilder. Då är det din kompis som har skapat bilderna och därmed har rätten till att bestämma hur bilderna får användas.

 

2. Kan det finnas flera upphovsmän bakom en och samma bild?

När det gäller ett skriftligt verk som en bok, så är det inte ovanligt med flera författare. De delar då på upphovsrätten, om deras respektive bidrag inte kan anses vara självständiga verk.

När det gäller en bild så är det sällsynt att flera personer delar på upphovsrätten, även i de fall då flera personer är involverade i en fotografering. Det är fortfarande bara en person som trycker på knappen och därmed kan anses vara upphovsmannen. Någon som har arbetat med en modells håruppsättning eller skapat en dekor äger inte rätten till bilden. Eventuellt skulle de kunna ha upphovsrätt till sina respektive skapelser, om dessa har en personlig prägel och är unika.

I vissa situationer kan det tänkas att den som trycker på knappen inte är att anse som upphovsman. Det är då fotografen inte har gjort något mer än att trycka på knappen medan allt(!) annat gjorts av någon annan person. Då skulle den andra personen kunna ses som upphovsman. (Men den som tryckt på knappen har fortfarande vissa rättigheter enligt den så kallade fotorätten, läs mer under frågan om verkshöjd.)

 

Foto: Bengt Luthman
Alla fotografiska bilder är skyddade i 50 år från att de togs. De bilder som uppnår verkshöjd är skyddade i 70 år från det att fotografen har gått bort.

 

3. Kan jag bli av med rätten till min bild?

Upphovsrätten består av två delar; den ideella rätten och den ekonomiska. Den ideella rätten handlar om att du som fotograf har rätten till att bli erkänd som upphovsman av bilden. Det vill säga att du blir namngiven i samband med att bilden används. Den ideella rätten innebär även att du som upphovsman kan motsäga dig att bilden ändras på något sätt eller att den visas för allmänheten på ett sätt som skulle kunna vara kränkande för ditt fotografiska anseende.

Den ideella rätten kan aldrig överlåtas till någon annan, däremot kan du avstå från den. Till exempel att du avstår från att bli namngiven i samband med att bilden används. Men någon annan person kan aldrig stå som upphovsman till din bild.

Den ekonomiska rätten är däremot något som du kan överlåta till en annan part. Den rättigheten styr över hur bilden får kopieras och huruvida den görs tillgänglig för allmänheten.

När du säljer en bild till en uppdragsgivare så är det de ekonomiska rättigheterna ni avtalar om, hur köparen får använda och sprida din bild. Men även då du har sålt de ekonomiska rättigheterna har du kvar de ideella, du ska fortfarande ha ett erkännande för din bild genom att bli namngiven som skaparen av verket.

 

4. Om jag är anställd som fotograf på en tidning, vem är det som äger rätten till bilderna jag fotar i tjänsten?

Är du anställd som fotograf på en redaktion så har du troligen överlåtit de ekonomiska rättigheterna till din arbetsgivare, vilket ofta finns med som en punkt i anställningsavtalet. Och troligen står det i avtalet att din arbetsgivare fortsätter ha de ekonomiska rättigheterna – för bilderna du har tagit i tjänsten – även efter att du slutat på din arbetsplats. Du har dock alltid kvar den ideella rätten, att bli namngiven i samband med att bilden publiceras.

Men om det i ditt anställningsavtal inte avtalas något kring de ekonomiska rättigheterna, så är det fortfarande du som äger dem.

 

5. Om jag överlåter en bilds ekonomiska rättigheter till en uppdragsgivare, kan de i sin tur överlåta dem vidare?

Bara om det framgår i avtalet att de skulle ha rätt till det. Annars är grundprincipen att de inte får sälja din bild vidare.

Ett tips är att alltid vara tydlig med formuleringarna i det avtal ni kommer överens om. Skriv ut exakt vilka delar av den ekonomiska rätten som du överlåter, till exempel att bilden bara får användas för en publicering.

 

    Senaste numret