Kamera & Bild testar

Panasonic GX80: Förnuftig förfining

TEST: Panasonic GX80 är en kamera som byggts för att inte vara onödigt exklusiv (läs dyr) men utan att slopa funktionaliteten. Nya Panasonic GX80 är kameran som utstrålar välbyggt förnuft.

Kameror är ofta ganska tydligt nischade. De två tydligaste indikatorerna är storleken och antalet knappar. Naturligt nog hänger de för det mesta ihop – en liten kamera har färre knappar, men även en liten kamera kan rikta sig till avancerade användare och vice versa.

Panasonic GX80 har en slags förnuftig utstrålning, om nu en kamera kan ha en utstrålning. Den riktar sig inte till en specifik målgrupp annat än att man bör vara intresserad av en kompakt systemkamera. GX80 är alltså liten, men inte så liten att de snålat på grundläggande funktioner. Den har rejäl sökare, vinklingsbar skärm, blixtsko och dubbla hjul. Däremot har den inte uttag för mikrofon eller hörlurar och den är inte heller vädertätad så som de flesta mer exklusiva kameror är idag.

Att den saknar mikrofoningång gör att den avancerade användaren får spela in sitt ljud separat och synka det genom att ta med en filmklaff eller något sådant. Så fort kameran slås på ger den ifrån sig ett svagt ljud. Det låter precis som att det är bildstabiliseringen, men det försvinner inte när jag slår av den. Det här ljudet hörs inte på film som spelas in i en bullrig miljö, men är det helt tyst så blir (fläkt-?) surrandet påtagligt.

Om det nu ändå är från bildstabiliseringen som ljudet kommer så är det i alla fall en bra funktion som ger ifrån sig ljudet. Det då det är sensorn som stabiliseras och man därmed får bildstabilisering med valfritt gammalt objektiv monterat på kameran, via adapter. Panasonic har även bildstabilisering i många av sina objektiv, men för att förtydliga här så är det ingen tvekan om att ljudet kommer från kamerahuset.

Handhavande

Kameran är välbyggd och rejäl och därmed förhållandevis tung. Det finns grepp för högerhanden, både på framsidan och för tummen. Ytan är någon slags läderimitation som är ganska glatt. En mer gummerad yta riskerar säkert att slitas snabbare och i värsta fall lossna, men jag tycker ändå att det alla gånger är att föredra framför den här hårdare ytan.

Skärmen är väl infälld och det känns som att den knappt tar upp någon extra plats trots att den är vinklingsbar. Nästan 90 grader uppåt för till exempel knästående blomfotografering och 45 grader nedåt för de tillfällen man sträcker upp kameran och fotograferar. Till skillnad från GX7 och GX8 har inte GX80 vinklingsbar sökare.

Proportionen på sökarbilden är udda (16:9, vilket åtminstone även GX7 har) och det innebär att bara 75 procent av sökarens bredd utnyttjas när man fotograferar med 4:3-proportion (alltså sensorns proportion). Samtidigt är det så att sökaren är så stor att dess fulla bredd nästan är svår att titta på. Ögat får pendla lite till vänster och höger och man kan inte se hela bredden om man har glasögon.

En riktig kamera har hjul för både pekfinger och tumme. GX80 sviker inte på den punkten och den har också tryckfunktion på tumhjulet. Den aktiverar bland annat fokusförstoring när man har ett manuellt objektiv monterat med adapter. Knapparna är både små och släta, men det är tyvärr det normala för den här typen av kameror. Självklart är det en utrymmesfråga, men inte enbart.

 

    Sponsrad artikel från Nikon

    Senaste kommentarerna