Canon 7D fick jobba så in i Norden

Varje år tar jag de officella pressbilderna vid Nordiska Rådets sessioner. Under snabba presskonferenser och pauser mellan ministermöten gäller det att ta många varierade bilder på olika nordiska politiker.

Att ta med kameror under hektiska pressuppdrag ger ett annat perspektiv på fotoutrustning än att i lugn och ro testfotografera. Det ställer krav på hållbara konstruktioner, enkelt handhavande med mera.

Låt mig ta ett exempel: Min normalzoom Canon EF-S 17-55/2,8 IS är mycket skarp och ljusstark. Det borde ju vara perfekt för pressfoto där ljusstyrka ofta är ett måste, men tyvärr har det sina brister i den här typen av situationer.

Med många press- och TV-fotografer på en liten yta blir det trångt. Det är omöjligt att inte stöta emot varandra. Canons 17-55/2,8 känns i detta sammanhang alltför plastig.

Och varje gång jag svingar upp kameran med objektivet på så har frontlinsen åkt ut och zoomat ut till teleläge. I en stressad situation är det irriterande att behöva zooma tillbaka till vidvinkel varje gång man tar upp kameran.

Vad har då detta med Eos 7D att göra? Lugn, vi kommer till det.

Canon Eos 7D är rejält byggd

och känns något mer solid än en Eos 5D Mark II. Antagligen håller de lika bra, men känslan är något bättre i 7D. Canon har jobbat en del mer ergonomin vilket gör att kameran ligger bättre i handen och fungerar ännu mer smidigt än tidigare modeller.

Det är busenkelt att aktivera skärmsökaren, jag fick användning flera för denna funktion flera gånger då jag inte kunde använda den optiska sökaren.

På/av-knappen sitter nu under programknappen vilket gör det enkelt att sätta på kameran med vänster tumme. Det hade dock varit ännu bättre om vredet satt som på Nikon och Pentax – runt avtrycket. Då hade man bara behövt använda en hand för att sätta på kameran och fotografera.

Jag är van sedan Eos 3, 1V och 1D Mark II att flitigt använda exponeringslås och blixtexponeringslås. Äntligen har Canon blixtexponeringslås (FEL) på ett icke-fullpoffs-hus sedan Eos 3, även om knappen nu heter M.Fn.

Eftersom Canons blixtexponeringsautomatik inte är så bra som den borde använder jag FEL-funktionen flitigt. En mätning på ansiktet så sitter exponeringen perfekt. Att ha separata låsknappar för blixt- och vanlig exponering passar mig utmärkt.

En del av det här uppdraget innebär att fotografera politiker som talar i riksdagens talarstol. Jag har tillstånd att sitta i en bänk i plenisalen är avståndet är ändå långt och jag använder en 400/2,8 på 7D. Med den förbättrade autofokusen jämfört med min 40D och 5D Mark II gör att det med större säkerhet och mindre irritation går att använda alla fokuspunkter än den i mitten. Det är smidigt att inte behöva komponera om bilden hela tiden för att sätta skärpan på ögat. De 10 extra punkterna gör det också lättare att hitta en punkt som passar perfekt för motivet.

Det märks att styrpinnen har förbättrats. Canon har presenterat styrpinnen som en förbättring på 1D Mark IV, men 7D har samma förbättrade styrpinne. På 5D Mark II händer det titt som tätt att jag inte får valt rätt fokuspunkt direkt vilket orsakar irritation och tidsspill. På Eos 7D kan man välja fokuspunkt med bättre precision.

Canon har dock gjort en miss. Det går inte att komma åt styrpinnen med tummen om man använder batterigreppet, undantaget personer med extermt långa tummar.

8 bilder per sekund är utmärkt för sportfoto och snabba nyheter, och det tycks som att autofokusen matchar den snabba slutaren.

Problemet är objektiven. Canon har inte ansett att kamerorna med APS-C-sensorer är något för proffs och därför saknas lämpliga objektiv på vidvinkelsidan. Canons 16-35/2,8 fungerar hyfsat som tålig normalzoom, men en tålig L-variant av 17-55/2,8 IS hade varit mumma.

Nikon har ett sådant objektiv, dock utan bildstabilisering. De kan också erbjuda en tålig och ljusstark vidvinkelzoom – 14-24/2,8. Canonalternativet blir Tokina 11-16/2,8.

Visst går det att använda Eos 7D för pressfoto, och jag känner dem som redan gör det. Vardagen för en pressfotograf är sällan så hektiskt att en 17-55/2,8 IS inte skulle fungera. Men det går inte att komma ifrån att Canon saknar en del objektiv i EF-S-serien som skulle passa Eos 7D-fotografen. Jag saknar ett fisheyeobjektiv, L-klassad vidvinkel- och normalzoom, fast vidvinkel (ex 17mm/2) och normal (ex 30mm/1,8).

Mitt test av CanonEos 7D kan du läsa i nummer 11 av Kamera Bild som når butikerna den 8 november.