https://www.kamerabild.se/nyheter/foto/fotografer/game-of-thrones-hang-med-bakom-kulisserna
546583
Intervjuer
Intervju

Game of Thrones: Följ med bakom kulisserna på succéserien

Theon Greyjoy. Alfie Allen förbereder sig inför en scen i Winterfell.

Totalbetyg

Fotografen Helen Sloan har det som många skulle kalla ett drömjobb: att fotografera allt som händer vid inspelningen av den populära HBO-serien »Game of Thrones«. »Det är 360 grader av häftiga saker som händer, och det lurar ett foto överallt«, säger Helen Sloan till Kamera & Bild när vi intervjuar henne – och nu på måndag drar den sista säsongen igång.

Helen Sloan. För Helen Sloan är arbetsmiljön allt från strålande sol till hård kyla. Här ser vi en av hennes kameror i ett ljudskyddat extrahus, eftersom hon fotograferar under den riktiga inspelningen.
Foto: Mummi Bjargmundsson

Krig, sprutande blod, drakar, spektakulära scener och naket är några ingredienser som många tittare av den amerikanska HBO-serien Game of Thrones förknippar med serien. När serien sändes för första gången i april 2011 blev den omgående omåttligt populär, delvis för sin fantasy-inspirerade känsla, men även för ett gediget hantverk med kostym och rekvisita som kostade runt 312 miljoner kronor för de tio första avsnitten i den första säsongen.

2016 slog den rekordet med flest vunna Emmys, 38 stycken, och ligger just nu på fjärde plats på IMDB över världens bästa tv-serier. Och mitt i detta stora maskineri med tusentals inblandade personer, med enorma inspelningsplatser i Marocko, Kroatien, Spanien, Malta Island och stora delar av Irland, befinner sig en fotograf för att fånga allt som händer kring produktionen på bild. Irländskan Helen Sloan är stillbildsfotografen som varit med från första pilotavsnittet, ambassadör för Nikon och medlem i »The Society of Motion Picture Still Photographers«.

Och för henne är den ena dagen på jobbet inte den andra lik. Här får du höra hennes berättelse om hur det hela började i Belfast – och fortsatte hela vägen till fiktiva Westeros.

Foto: Helen Sloan
Wolf Unit. Ett kamerateam förbereder inför filmning av »The Night King« och hans män. De orangea prickarna är VFX-markeringar (visual effects).

Började med skräckfilm

Game of thrones. En serie som många följer världen över, och därmed också otroligt många som ser dina bilder. Hur blev det så?

– Den var nog egentligen en blandning av både hårt jobb och en lyckträff. Några av mina första jobb var för några clowner som jag träffade på en pub i Belfast som behövde bilder på sig själva för sin marknadsföring. De berättade för sina vänner om mina bilder, och det fortsatte med att jag fotograferade för cirkusar över hela världen. Efter detta fotograferade jag bilder till en kortfilm, sedan porträtt för en Hollywood-film. Så jag började fotografera fler kortfilmer, mörka skräckfilmer, och fotograferade mycket i mörker – något som jag är bra på. Några år senare tyckte samma producent av skräckfilmen att jag skulle lämna in min portfolio för »ett nytt projekt«, något som handlade om »magi och hästar och allt det där roliga«. HBO såg att jag hade något i mitt bildspråk som passade deras vision för Game of Thrones – och sedan dess har jag varit där från dag ett av piloten.

Foto: Helen Sloan
White Walker.

Foto: Helen Sloan
Sansa Stark (Sophie Turner) förbereds inför en scen.

Foto: Helen Sloan
Sansa Stark (Sophie Turner) tillsammans med filmteamet i förgrunden.

Foto: Helen Sloan
Theon Greyjoy spelas av Alfie Allen, här i en strid.

 

Det låter ju fantastiskt – är det något du strävat efter – att du ville fotografera stillbilder till filmer och serier?

– När jag var riktigt ung så ville jag bli illustratör, mycket för att de enda verktyg jag hade var pennor och kritor. Men när jag var elva år började använda en kamera som jag fick låna av min pappa. Jag hade med den på en skolresa och bilderna jag kom hem med var faktiskt rätt bra. Då visste jag att kameran var mitt instrument, och när jag väl börjat så ville jag inte göra något annat än att fotografera. Jag har alltid älskat film och samlat på miniposters till filmer. Någonstans långt där inne ville jag dokumentera hur filmer kom till.

Foto: Helen Sloan
Bastardernas batalj. Jon Snow (Kit Harington) vid Battle of the Bastards. »Scenen kom givetvis att kallas för »BOB« av inspelningsteamet«.

Foto: Helen Sloan
Jon Snow (Kit Harington) fixas i ordning infrör scenen Battle of the Bastards.

Är alltid på plats

Och nu är det precis det du gör. Om du tänker tillbaka – vilken var den största utmaningen för dig i en så stor produktion?

– Att försöka förstå vad det egentligen innebär att vara på platsen, vilka skyldigheter och utmaningar som ligger där i. Eftersom jag inte är en del av ett team som arbetar direkt med en scen så är det upp till mig själv att försöka fundera ut hur jag ska göra jobbet. Jag är den tredje kameran – ibland fjärde – på en mycket liten yta. Det är lite som att vara en foto-ninja eftersom jag kanske inte har någon plats att fotografera från, och att det heller inte får märkas att jag är där. Med den fotografroll som jag har så är det viktigaste att fotografera det som övriga kameror filmar, och det som filmregissören har haft som vision.

Foto: Helen Sloan
Sanddynerna på norra Irland. »Tack och lov så fick vi en solig dag på Dorne, Westeros södraste del«. Här med Bronn (Jerome Flynn) och en krigare.

Foto: Helen Sloan
Vissa gånger är det svårt för Helen att transportera sig med all utrustning – i all lervälling.

Foto: Helen Sloan
Det krävs stor koncentration för att fånga allt väsentligt som händer på stillbild – man får bara en chans.

Det innebär alltså att du fotograferar när det är riktig inspelning? Hur känns det att ha pressen att fånga allt på bild när det verkligen gäller?

– Ja, jag är på plats hela tiden under inspelningens alla timmar, och jag bevakar allt, från alla action, alla stunts, förberedelser och hur saker görs. Och eftersom skådespelarna inte kan göra om en scen bara för mig så måste jag veta när jag ska fånga »grejen«, och det är det jag gillar – när det verkligen gäller. Att få bilden under dessa omständigheter är påtagligt för alla på plats. Vissa gånger kan vi bara göra en scen en enda gång, och om man inte fick bilden så fick man inte bilden. Jag har inte läst böckerna men läser manuskriptet i förväg, däremot inte för långt fram. För om jag skulle läsa en karaktärs känslosamma resa genom serien så måste jag känna detsamma för att dokumentera karaktären korrekt. Om en karaktär blir boven nästa år så är det detta jag porträtterar då. Det jag vill är att bjuda in betraktaren i bilden genom att fånga det som faktiskt händer framför mig, snarare än att bara ta en bild. Hård träning, en känsla för användbara tricks och när man ska välja sina tillfällen – tillsammans med möjligheten att jobba tyst och osynligt som en fluga på väggen – det är ett måste när man arbetar på det här viset. Generellt sett finns det ingen tid vid själva inspelningen där jag själv kan styra eller koreografera för mina bilder.

Foto: Helen Sloan
Tagningen av scenen »BOB« börjar, som den ser ut från plattformen på den enorma kamerakranen.

Det låter rätt svårt?

– Ja, jag lärde mig väldigt snabbt att jag blev tvungen att till viss del lära känna hur den person jag fotograferade fungerar vid tagning. Exempelvis så måste jag veta när något sker, så att jag kan fånga det. Här var min tidigare cirkusfotografering till hjälp, där jag även lärde mig att hålla mig borta från publikens sikt. Jag kom ihåg en dag när en skådespelare vände sig om mot mig och undrade var jag varit hela dagen, och berättade om den häftiga scenen som han trodde jag missat. »Jag var där hela tiden« sa jag – och det kändes som om jag vunnit ett pris eftersom han inte ens förstått att jag var i samma rum som honom. Men det man inte ser i bilderna är alla kameror, allt ljud, alla stunt och specialteam som finns på plats. Alla försöker göra sina uppgifter utan att störa de andra eller ramla på någon annan. Det är lite svårt att förklara denna bisarra balett för de som inte har varit på en inspelningsplats.

Foto: Helen Sloan
Beric Dondarrion (Richard Dormer) fajtas med Sandor Clegane, ’The Hound’ (Rory McCann). »Inspelningen var utmanande att fotografera med all värme, lite luft och flammande vapen som kastas runt«.

»Bilder överallt«

Då undrar man ju hur en typisk arbetsdag ser ut för dig?

– Det finns ingen vanlig dag. En morgon sätter vi eld på en stuntman för att nästa gång filma en bröllopsfest i en studio, eller vara i en båt eller på en glaciär i minus 28 grader med frysta ögonfransar. Så jag måste vara beredd på allt, och även kunna fånga allt på bild. Vanligtvis så får vi ett dokument kvällen innan med viktig information inför morgondagen där det står vad alla behöver göra och vilka scener som ska tas. Vi börjar filmningen runt 8-tiden på morgonen och då ska allt vara klart och alla på plats, vissa team är där redan klockan 03 på morgonen. Hur mycket bilder som sedan tas beror helt på dagens innehåll. Det kan bli få bilder på en dialogscen, men tusentals bilder på en krigsscen med många skådespelare.

Foto: Helen Sloan
Red Keep, Tyrion Lannister (Peter Dinklage). »En tidig bild, inspelad i en paintballstudio i Belfast.«

Foto: Helen Sloan
Theon Greyjoy. Alfie Allen förbereder sig inför en scen i Winterfell.

Foto: Helen Sloan
Castle Black. Avrättningen av Mance Rayder (Ciarán Hinds). »En lång och kall natt!«

Foto: Helen Sloan
Hardhome. Filmfotografen Fabien Wagner filmar.

Foto: Helen Sloan
Tyrion Lannister (Peter Dinklage) spatserar fram i fängelset i Eyrie, på högsta toppen av berget Giants Lance.

När jag tittar på dina bakom-scenen-bilder så verkar det som om det finns mycket spännande att fotografera. Kanske för mycket?

– Grejen med Game of Thrones är omfattningen av det hela. Det är helt enormt. Kvantiteten material är enorm. Det är så mycket av allt, med förberedelser, kostymer, vapen och personer. Det är 360 grader av häftiga saker som händer, och det lurar ett foto överallt. Jag tror inte att folk förstår att hela produktionen är just kreativitet, överallt. Det vi skapar tillsammans är fantastiskt, och jag älskar mitt jobb. Jag får aldrig slut på material, och fördelen för mig är att jag inte är låst till något speciellt ställe. För Game of Thrones har jag hittills tagit över en miljon bilder. Och jag minns dagen när jag tagit 20 000 bilder av Nikolaj Coster-Waldau som spelar Jaime Lannister. Då gick jag till honom och sa att »nu har jag tagit fler bilder på dig än någon annan människa«. Jag har så många bilder av alla karaktärer och skådespelare, och tror att jag känner till alla deras fräknar nu. Något som jag älskar att göra är karaktärsbilder.

Foto: Helen Sloan
The Sept of Baelor. »För denna scen krävdes mycket folk.«

Foto: Helen Sloan
The Sept of Baelor, förberedelser innan tagning.

Apropå karaktärer – hur lätt är det att få bra porträttbilder när du inte har möjlighet att styra något vid inspelningen?

– Många porträttbilder får jag under tagningarna, vilket är möjligt med mina ljusstarka objektiv, utan att behöva be om poseringar. Men ibland gör jag och min assistent Trevor en improviserad fotostudio för porträtt med specialbelysning, som ibland är väldigt oglamourös, men det syns inte i bilderna. Det finns nog ingen formel för det perfekta porträttet. Jag brukar tänka att jag inte fotograferar den kända skådespelaren, utan karaktären. Jag fotograferar Arya Stark och John Snow, som är i studion, inte Maisie Williams eller Kit Harington. Alla personer har olika personligheter, vilket gör att man som fotograf måste hjälpa dem att gå in i sin karaktär. Vissa går bara in i studion utan att vi pratar, eftersom det för deras karaktär inte existerar några moderna kameror – och de är ju i Game of Thrones-världen nu. Det är fantastiskt att få dokumentera personers liv i denna bisarra värld, både fantasyvärlden och studiovärlden. Att få vara den som dokumenterar är ett otroligt ansvar, men också en stor ära.

Foto: Helen Sloan
Konstsnö. SFX-teamet snöar i ordning tronrummet inför Daenerys Targaryens (Emilia Clarke) drömsekvens i House of the Undying.

Foto: Helen Sloan
Brienne of Tarth (Gwendoline Christie).

Alltid fyra kameror – och en hundvagn

Jag antar att det också kräver en del av utrustningen? För serien är ju stundvis ganska mörk, och miljöerna ganska dramatiska?

 

– Stressnivån är ganska hög från dag till dag, med regn, lera och blod med 400 statister som svingar svärd. Så utrustningen blir blöt och lerig, huvudet segt, och det är sex timmar kvar av denna sexdagars sarbetsvecka ... och ja, Game of Thrones är känd som en ganska mörk serie, både när det gäller känslan och ljusstyrkan. Kamerorna klarar detta, men det är absolut en utmaning att fotografera – och dessutom är de olika scenerna och världarna så varierade. I säsong 6 hade vi en stor strid med mer än 60 hästar som attackerade – och i säsong 7 hade vi den frysta sjön och den isländska tundran att ta i tu med – det är bara att köra på. På plats har jag alltid tre eller fyra kameror, Nikon Df, D3, D4 och D5, i ett speciellt hölje som är både skyddande och ljudtätt, eftersom de inte får låta. Höljena gör det lite besvärligt, men jag har alltid en Nikon Df med 24-70mm som göra att jag klarar mig i många situationer. För mig står den upp bra mot sina storebröder och är väldigt lätt. Och med 24–70mm så kan jag både komma nära men samtidigt få vidvinkliga bilder under samma treminuterstagning. Det är mycket jag måste få med på kort tid – jag måste ta dokumentärbilder över scenen, bilder på själva scenen samt singelbilder på skådespelarna. Och jag kan inte byta objektiv i snöstorm heller, så jag måste ha flera kameror. Mestadels har jag 14–24mm, 24–70mm och 70–200mm på mina kamerahus, men under de mörkare tagningarna kör jag med fast brännvidd – mitt 85mm-objektiv har jag alltid nära till hands och det klarar alla situationer, så det är helt klart mitt favoritobjektiv.

Foto: Helen Sloan
Drakdrottningen Daenerys ståtliga audienskammare i den stora pyramiden.

Foto: Helen Sloan
Arya Stark (Maisie Williams).

Det låter som om det är lite att bära?

– All min utrustning skeppas runt i min vagn, som är en hundtrailer som jag modifierat för att bespara min rygg när jag tar mig från plats A till B, över floder, bäckar av blod, steniga stränder eller genom all lera. Ovanpå detta har jag, beroende på var vi är, glaciärskor, regnkläder, kläder för snö och kyla – eller en solhatt och lite 50+ solkräm. Men kamerorna behöver jag inte tänka så mycket på, jag känner dem, de fungerar för mig och har till och med blivit en förlängning av mig nu. Det som jag däremot hela tiden behöver är en rengöringspåse och möjligheten att torka bort vatten och annat. Min assistent Trevor öppnade min kameraväska en gång, som är en sorts duffel, och beskrev det lite som att se något som dött vid vägen. Det här var under Battle of the Bastards i sjätte säsongen, med Jon Snow och Ramsay Bolton, och vi hade arbetat på ett fält med grus och lera. Hästarna hade sprungit runt och lämnat det de brukar lämna, och så hade vi folk som sprang runt med handhållna fejkblodskanoner och inälvor. Så allt detta kom på min kamera och det går inte att hålla rent, och jag skulle till samma krigszon nästa dag så det var ingen idé. Men så länge sökaren och frontlinsen är rena nog så är jag nöjd!

Foto: Helen Sloan
Bran Stark (Isaac Hempstead-Wright) som bärs av Hodor (Kristian Nairn).

Det låter galet – finns det något mer galet du varit med om?

– Episoden Hardhome från femte säsongen var definitivt den mest tekniskt svåra striden som vi gjort. Vi fick forsande regn och blev utsatta för storm och fejksnö som yrde runt med hjälp av enorma fläktar. Scenen spelades in i ett stenbrott i norra Irland. Dessutom var listan på saker som skulle fotograferas lång, med otroligt svåra stuntsekvenser, noggrant koreograferade svärdfajter, enorma riggar, exploderande väggar, en 10x4 meter stor vägg som faller och hundratals personer på det – där alla försöker göra sitt absolut bästa. Periferiseendet har försvunnit och alla dina sinnen blir bombarderade med allt som händer.

Foto: Helen Sloan

»Utmaning att vara i fas«

Så man kan säga att du har varit med om det mesta – vad är den största utmaningen nu när du varit i så många konstiga situationer?

– Utmaningen kommer alltid att vara den stora skalan som det är med den här serien. Jag är nervös att jag inte får det jag vill, så jag letar hela tiden efter fler bilder. Jag har en lista i mitt huvud över de saker som händer den dagen, och saker som jag tror är intressanta, eftersom gänget på fotoavdelningen i New York inte kan vara på plats. Så jag tänker, okej, vad är häftigt av det som de missar? Inte bara när det gäller tagningarna, utan saker som verkstaden för proteser eller hur många som är med tidigt på morgonen och klär på de som ska vara med i tagningarna. Detta är en riktig show för de som aldrig sett något liknande. Men en riktigt stor utmaning är att vara i fas med arbetsflödet, eftersom kvantiteten material är så stort. Jag raderar aldrig något från kameran, utan går igenom allt noggrant eftersom jag är rädd för att ta bort eller missa en bild och i efterhand komma på att jag behövde den bakgrunden som var med där, eller texturen som fanns i fotot. När det gäller grading av bilder och taggning så blir det bara mer och mer varje år, och då hamnar jag efter. Men cheferna förstår att det är något som måste göras och att det inte kan göras snabbt – görs det för snabbt så blir det inte rätt. Det som är utmattande är att man måste få det gjort så snabbt som möjligt, för om man lämnar det fyra, fem dagar så är man fem, sex tusen bilder efter. Och då känns det som om man aldrig lyckas bli klar. Så jag avslutar dagen med en trippel backup och påbörjar mitt arbete med metataggning, och för in information om bilderna i EXIF-datan i bildfilen, sedan retuschering, färgkorrigering och grading i Lightroom och Photoshop. Ibland blir det lite photoshopping om jag fått med markeringar eller prylar på bilderna. Sedan sova – och göra allt om igen.

Foto: Helen Sloan
En direwolf ställs på plats inför inspelningen.

Så du gör en första koll på bilderna, sedan kollar en bildredaktör igenom allt?

– Jag tar bort bilder där personer blundar, eller bilder som är tagna av misstag, sedan skickas allt till min bildredaktör Vicky i New York som gör sitt urval, som i sin tur går vidare för godkännande med producenter och skådespelare. Och för mig är det alltid en överraskning att se vilka bilder de valt. Men det är hårt att behöva hålla allt man fotograferat för sig själv. Jag har aldrig berättat något för någon, och folk frågar hela tiden ... men det förstör ju bara serien för dem – så jag ger inte ifrån mig några hemligheter.

Foto: Helen Sloan
Tormund Giantsbane (Kristofer Hivju).

Hur skulle du beskriva ditt bildspråk i Game of Thrones?

– Jag hade turen att kunna forma en stil för seriens stillbilder, vilket är en fantastisk gåva för en fotograf. Själv gillar jag när en bild är lite stökig, och tenderar att nästan alltid underexponera. Ofta håller jag ISO-värdet högt eftersom det passar mitt arbete – jag använder aldrig blixt om jag inte fotograferar i studio. Och så fotograferar jag alltid handhållet, vilket kan vara krångligt med kameraskalet.

Foto: Helen Sloan
Säsong 8 av Game of Thrones, den sista säsongen, börjar visas nu på måndag 15 april 2019. Enligt Helen Sloan är det många som är oroliga över vad som ska hända nu när allt är slut – alla i produktionen är som en enda stor familj.

Det finns säkert många som skulle vilja göra samma som du. Vilka är dina bästa tips till de som drömmer om ditt jobb?

– Utbildning är fantastiskt – och träning hjälper. Ju mer du vet desto fler möjligheter öppnar sig för dig. Lär dig så mycket du kan om hantverket – det gjorde jag, många gånger själv – men man slutar aldrig att lära sig så alla möjligheter är viktiga. Inget händer över en natt, men med hårt arbete så blir du nog belönad på något sätt. Försöka att hitta din egen stil. Visst, gör som alla andra gör – och se vad du kan lära av det – men kopiera inte, och sträva mot att stå ut från mängden. Visa ofta dina bilder för andra, men ta inte kritiken för hårt utan använd den för att växa. Försök dig på något nytt varje månad – en annan stil, ett annat medium, en annan kamera – för att fortsätta vara kreativ. Perfekt exponering och komposition är inte allt, så bli inte besatt av det. Och se till att utnyttja din utrustning till gränsen.

Foto: Rob Durston
Helen Sloan vid sin hundvagn.

 

Den sista säsongen av Game of Thrones börjar sändas nu på måndag. Men redan nu skrivs manus av Jane Goldman och George R.R. Martin för en prequel-serie om Game of Thrones, med skådespelare från Star Wars, Narnia och The Last Kingdom. Ett pilotavsnitt är planerat att spelas in senare i år.

167315513313063_2388353554542570