Kamera & Bild testar

Test: Canon Powershot SX30 IS

Det första som slog mig var att namnet, Canon Power-shot SX30 IS, känns fel. Kameran har ju 35 gångers zoom och borde heta SX35.

Publicerad

Det kommer kanske en SX35 IS en dag, men just nu känns det som att den aktuella modellern räcker gått och väl – förutom på en punkt. Canon Powershot SX30 IS är i många aspekter en lyckad kamera inom superzoom-segmentet. Kvalitetskänslan är verkligen på topp med en ovanligt solid känsla. Canon har lagt ner möda på designen som känns lite exklusiv, i vissa lägen kan dock den eleganta ytan upplevas som väl hal. Kameran ligger bra i handen, greppet är rejält utan att vara stort – ett tecken på bra industridesign.

Knapparna och reglagen är stora och bra med god separation. Risken för feltryck är minimal.

Den vridbara skärmen underlättar filmning och fotografering i annorlunda vinklar. Filmningen startas med en rejäl knapp vid tummen. Kameran känns verkligen som en hybrid mellan stillbilds- och videokamera. Den som vill använda blixt kan ansluta en blixt från Canon eller något annat märke.

Tack vare myckt bra bildstabilisering är den extrema zoomen användbar, men se upp för värmedaller som sänker skärpan på större avstånd.

Som med nästan alla superzoomar saknar jag en mekanisk zoomring. Det kan bli lite svårt att få till exakt rätt utsnitt med motorzoomen. Som i alla Canons kameror använder Canon H.264-komprimering av sina filmer. Canon har valt att skärpa upp videobilden mer än med Powershot G12.

Brusnivån är relativt låg, i klass med Canon Ixus 1000 HS när det gäller det brusstrukturen, men bruset är inte lika rent från färgskiftningar. Även vid högre ISO lyckas SX30 ge något högre detaljtergivning.

Objektivet är väldigt imponerande med sitt zoomomfång på 35 gånger. Canon rätar ut distorsionen i bilden, men det blir en del färgfel vid konturer med hög kontrast (kromatisk aberration). I teleläget är skärpan lika mjuk som förväntat. I vidvinkelläget finns tydliga skärpeförluster mot kanterna.

Ett måste för att det ska gå att använda det extrema teleläget är att kameran har en bra bildstabilisering, och det har Canon verkligen lyckats med. De uppger att den klarar att kompensera motsvarande 4,5 stegs kortare exponeringstid. Sökarbilden blir overkligt stabil även om man använder skärmsökaren.

Motsv. 24 mm

Det optimala är att använda den elektroniska sökaren, men denna är tyvärr kamerans akilleshäl. Canon har uppenbart behövt spara på något och då har tyvärr sökarbilden blivit alltför lågupplöst. Dessutom saknas en sensor som tänder sökaren när kameran sätts mot ögat. Canon räknar väl med att de flesta ändå kommer att använda skärmsökaren.

Motsv. 840 mm

Även om Canon SX30 IS inte är perfekt så är den ändå en mycket attraktiv superzooom.