Test: OLYMPUS PEN E-PL2 - Snabbare mellanmodell

Starten på 2011 har gått i de spegellösa systemkamerornas tecken. Minst sagt. Såväl Panasonic som Samsung och Olympus har lanserat nya modeller. Av dem som redan har spegellösa i sin line-up är det bara Sony som ännu inte kommit med något nytt i år. Och det är väl mer än troligt att även andra tillverkare kommer att haka på trenden med små spegellösa systemkameror, kanske redan i år.

Pen har varit ett lyckodrag för Olympus del, för att sticka ut i mängden. Pen är mer av ett koncept som kastar blickar tillbaka mot de klassiska analoga Pen-kamerorna. Vore jag ute efter bäst bildkvalitet i en spegellös systemkamera skulle jag inte välja någon av modellerna i Olympus digitala Pen-serie. Nya E-PL2 innebär inte någon förbättring i bildkvalitet jämfört med tidigare modeller. Sonys NEX-serie ligger fortfarande i framkant sett till bildkvaliteten, med Panasonic i hasorna. Med detta inte sagt att Olympus presterar dåligt, bildkvaliteten är okej. Sen har Pen:orna andra kvaliteter som de andra kanske inte har. Den snygga formen till exempel, men det är ju en smaksak …

E-PL2 en mellanmodell

På sätt och vis är Olympus E-PL2 en uppföljare till E-PL1, men den ersätter inte E-PL1 utan placerar sig snarare mellan den och den mer avancerade E-P2.

Det märks också på utformningen att E-PL2 inte bara är en tillspetsad E-PL1. Formen, känslan och greppet är helt annorlunda. Till det bättre. E-PL1 är en grundmodell av det enklare snittet och sitter inte perfekt i handen. Knapparna upplevs också som odistinkta.

E-PL2 är välbyggd med ett skönt grepp. Avtryckaren är lagom stor och solid, den på E-PL1 var något mindre, vilket åtminstone jag upplevde som ett litet, litet minus.

Skärmen är större och bättre – E-PL2 har en tre tum stor skärm med 460 000 bildpunkter jämfört med 2,7 tum och 230 000 bildpunkter för E-PL1.

Knapparna och vreden på E-PL1 är få – det är ju ändå tal om en enklare grundmodell så inget annat var egentligen att vänta sig när den kom. E-PL2 är något mer avancerad knappmässigt och har liksom E-P2 ett inmatningshjul runt flervalsknappen på baksidan, men till skillnad från E-P2 har E-PL2 inget inmatningshjul för vänster tumme på baksidan. Det är lite synd. Även om kameran har ett hjul mer än E-PL1 – som helt saknar hjul – så är det mer tidsödande att ställa in till exempel slutartid och bländare manuellt med bara ett hjul.

Autofokusen snabbare

Snabbheten i autofokusen lämnade en del övrigt att önska när vi testade Pen e-pl1. En firmware-uppdatering gjorde dock kameran något snabbare.

Framför allt var det kitobjektivet som slöade till fokusen. Med E-PL2 kommer en ny kitzoom –M.Zuiko Digital ED 14-42mm/3,5-5,6 II MSC. Den nya zoomen har fått en helt ny konstruktion och känns mer välbyggd även om den faktiskt är lättare än den gamla paketgluggen.

Lägg märke till beteckningen MSC för den betyder en hel del för objektivet och i slutändan kameran. MSC står för Movie and Still Compatible, men det viktiga är att det betyder snabbare och tystare innerfokusering – bättre autofokus på svenska. Det får också mindre störande ljud vid filmning som följd.

En försämring med den nya kitzoomen är sämre makroegenskaper med en maxförstoring på 0,19x i stället för tidigare 0,24x.

Nya 14-42:an kan också användas till E-P2 och E-PL1 för att höja snabbheten i autofokusen även där.

Snapshot-blixt

Precis som E-PL1 har E-PL2 såväl inbyggd blixt som en dedikerad filmknapp, något som saknas på E-P2. Till alla digitala Pen-kameror går det att ansluta blixtar, sökare och andra tillbehör.

Blixten är inte så stark utan mer av snap-shot-typ, men går liksom på Panasonic GF2 att vinkla på olika sätt i höjdled, vilket är trevligt om man vill kunna styra blixtljusets riktning åtminstone lite grann. För den typiska användaren av Pen E-PL2 är det fullt tillräckligt med den inbyggda blixten, och den som ändå vill ha något kraftigare kan ansluta en extern blixt.

Jämfört med E-P2 som placerar sig precis över E-PL2 skiljer ytterligare några detaljer de två kamerorna åt.

Användargränssnittet i E-PL2 är mer kompaktkameralikt, huset är mindre och konstruktionen enklare. e-p2 har inbyggt stereoljud, medan e-p2 har en monomikrofon med möjlighet att ansluta en extern stereomikrofon.

På E-P2 finns heller ingen orienteringssensor, stående bilder måste jag således själv rotera.

Där E-P2 hade en ael/afl-knapp har E-PL2 en knapp för förstoring i uppspelningsläget samt för att ställa manuell fokus.

Mer om Olympus E-PL2 är iAuto som förbättrats något sedan E-PL1. Det är ett läge för den ovana fotografen där det till exempel inte snackas om vitbalans utan om att »ändra bildens färger«.

En ny funktion är den ögonspecifika ansiktsigenkännande autofokusen som jag upplever fungerar bra även i lite taskigt ljus.

Det bakre inmatningshjulet kan anpassas i PASM-lägena, men det går även att programmera om flera av de andra knapparna. Ett tips är att ha manualen till hands när du gör detta.

Manuell kontroll vid filmning är nytt sedan E-PL1, men filmläget är tyvärr inte skarpare än tidigare. Och upplösningen är fortfarande 720p och inte 1080p (full-hd).

Skojiga tillbehör

Vi måste också prata lite om Tillbehörsport 2 för den möjliggör flera nya tillbehör. Penpal PP-1 och Macro Arm Light MAL-1 till en början. Den senare är en belysningsarm för makrofoto som vi inte haft möjlighet att testa. Penpal-enheten har vi däremot testat, men något som på förhand verkade vara en klockren grej fungerar inte som förväntat i praktiken.

Vad tillbehöret gör är att skala ner bilderna och skicka dem via bluetooth till exempelvis en så kallad smartphone där man sen kan lägga ut bilderna på Facebook, Flickr eller annan webbplats.

Penpal är inte kompatibel med Iphone eller andra produkter från Apple, däremot med en rad andra märken. Vi provade att skicka bilder till en HTC Desire, men det var lite knepigt att få parkopplingen att fungera. Överföringen sker däremot hyfsat snabbt när den väl fungerar.

Penpal kostar rekommenderat 800 kronor. Jag kan själv tycka att det är aningen dyrt för ett tillbehör som skalar ner bilder för webbvisning.

Slutligen

E-PL2 placerar in sig väl som mellanmodell i Olympus digitala Pen-serie. Men jag saknar det andra inmatningshjulet som finns på E-P2. Det är osäkert att säga, men jag tror inte att hjulet skulle kanabalisera på den mer avancerade E-P2.

Byggkvaliteten är god och greppet skönt, till skillnad mot E-PL1 som är plastigare och inte sitter lika bra i handen.

Bildkvaliteten har egentligen inte förändrats sedan E-P1 så där måste Olympus in och kämpa för att inte tappa till övriga tillverkare av spegellösa systemkameror.

Det bästa med Olympus Pen E-PL2 är att autofokusen förbättrats. Betyget kan inte bli annat än toppklass.

SÅSATTEVIBETYGET

Bildkvalitet 7

Helt okej bildkvalitet, men konkurrenterna är steget före.

Byggkvalitet 7

Bättre än E-PL1, men en aning sämre än E-P2. Greppet är skönt.

Ergonomi och logik 6

Ett andra inmatningshjul att lyft det här betyget. Kamera är ändå bättre på den här punkten än E-PL1.

Mångsidighet 6

Kameran saknar en bra filmfunktion, men har en rad andra funktioner som är bra.

Valuta för pengarna 7

Bildkvaliteten drar ner det här betyget, men i övrigt är E-PL2 en läcker och välbyggd kamera med få missar.