https://www.kamerabild.se/artiklar/kronikor/johan-wessel-det-som-praglade-2010-talet
546969
Krönikor
Krönika

Johan Wessel: Det som präglade 2010-talet

Totalbetyg

Snart lämnar vi 2010-talet och går in i ett nytt decennium. Vilka händelser och personer satte avtryck i fotosverige under de här tio åren? Här är några iakttagelser.

I maj 2010 invigdes Fotografiska i Stockholm. När decenniet nu går mot sitt slut, har de även öppnat lokaler i Tallinn samt är på gång i New York. Bröderna Bromans satsning blev snabbt allmänt känd, inte bara bland fotointresserade utan bland folk i största allmänhet. Och däri ligger kanske deras största framgång: att de har lyckats höja statusen på fotografiet som konstform. 

Sedan 2010 har fotografen och konstnären Erik Johansson kunnat leva på sitt bildskapande. Det gångna decenniet blev hans stora genombrott, där killen från Götene lyckades fängsla en hel värld med sina surrealistiska bilder. När jag 2013 frågade honom »tror du att du arbetar med detta om tio år?« blev hans respons »svårt att säga«. Nu vet vi nog alla svaret på den frågan. 

Det slog ned som en bomb i september 2011, att fotografen som då nyligen hade utsetts till Årets Naturfotograf, i själva verket hade ägnat sig åt bildfusk i flera år. Lodjuren som syntes i bilderna fanns egentligen inte där och Terje Hellesø utsattes för hård kritik. Pressen av att hela tiden lyckas drev honom till detta, berättade han då för Kamera & Bild. Och även om man i dag kan tycka att han har »avtjänat sitt straff« kommer han nog att få leva med detta länge till, eftersom »terja« en bild numera är ett ord för att manipulera ett foto i bedrägligt syfte.

 

Kring 2013 pratades det mycket om en ny lag: kränkande fotografering. Ordet kränkt blev nästan signifikativt för detta årtionde där människor »kände« sig kränkta i alla möjliga sammanhang. Och till en början såg vissa den nya lagen som ett skydd mot provocerande fotografer i största allmänhet. Att lagen handlar om smygfotografering i privata miljöer var det inte alla som förstod.

Sedan 1939 hade den kommit ut, tidningen Foto. Men 76 år senare, i mars 2015 lades den ned på grund av dålig lönsamhet – tidningen som hade kommit att bli en institution i fotosverige. Förste chefredaktören var greve Lennart Bernadotte, och den sista (i stort sett, även om han lämnade 2014) var Jan Almlöf – som hade den rollen i 26 år. Kamera & Bild har däremot långt kvar till pensionen, den är än så länge bara en stolt 16-åring som siktar framåt – in i ett nytt decennium. 

Att plåta en »tunbjörkare« har också blivit ett begrepp. Fotografen som fångade det sönderfallande folkhemmet har inspirerat en mängd andra fotografer. Många är det som går i Lars Tunbjörks fotspår, för att hitta det där unika »tunisspråket«. I april 2015 gick han bort, men arvet lever vidare – både som en stiftelse och ett fotopris i hans namn. Fotografer som hittills har fått det är: Julia Lindemalm, Hannah Modigh, Åsa Sjöström och Gerry Johansson.

 

Självklart ska jag även nämna ­Lennart Nilsson: »Sveriges mest framgångsrike fotograf som behärskade de flesta av fotografins genrer« enligt fotohistoriker Björn Axel Johansson. Lennart Nilsson gick bort i januari 2017 och hans mest kända verk »Ett barn blir till« fortsätter att komma i nya upplagor. Hösten 2018 var det dags igen, då med nya komp­letterande bilder av fotografen Linda Forsell. »Samtidigt som det var väldigt ärofyllt var det också ganska läskigt«, sa hon till Kamera & Bild angående detta speciella uppdrag.

Till sist, när fotografen Anna Tärnhuvud 2018 vann Årets bild blev hon historisk. Aldrig tidigare i tävlingens då 76-åriga historia hade en kvinna vunnit utmärkelsen som hela tävlingens namn bygger på, och som arrangeras av Pressfotografernas Klubb. Om det nu blir fler kvinnor i toppen återstår att se. För den andra fina utmärkelsen i tävlingen, Årets fotograf, har än så länge också bara gått till en enda kvinna under alla år: Ragnhild Haarstad år 1971. 

Gott nytt fotodecennium! 

 

167315513313063_2905476796163574